Studiens syfte var att undersöka hur gymnasielärare i svenska och SO-ämnena engagerar sina elever i samband med föreläsning. Vidare undersöktes vilka metoder lärarna föredrog att använda när de föreläste samt vilka fördelar och nackdelar de fann med dessa metoder. Studien utgick från både Vygotskijs sociokulturella perspektiv om lärande och Bakhtins teori om dialogens betydelse. Resultatet visade att lärarna ansåg att de viktigaste undervisningsredskapen i samband med föreläsning hade med lärarens didaktiska kompetens att göra. Vidare visade resultatet att den dialogiska metoden användes av de flesta lärarna och att det fanns både fördelar och nackdelar med de två metoderna. Fördelarna med den monologiska metoden är att den är enkel eftersom läraren har ordet och därmed kan kontrollera undervisningen. Den är tidseffektiv, den har en tydlig struktur och den ger en grundkunskap till alla elever. Nackdelarna med den monologiska metoden är att elevernas talutrymme begränsas vilket leder till att elevernas kunskaper och erfarenheter missas. Fördelarna med den dialogiska metoden är att elever blir engagerade av frågor läraren ställer och att de kan reflektera över det de tycker är viktigt och meningsfullt. Dessutom lär sig de tysta eleverna mer av andra elever. Nackdelarna är att den bara passar de elever som är motiverade samt att det finns elever som inte vill eller orkar bidra till lektionen. De slutsatser som kan dras utifrån dessa resultat är att undervisningsredskapen som hade med didaktisk kompetens att göra var viktigast för att upprätthålla elevernas uppmärksamhet under föreläsning. Genom att öka kunskapen hos lärarna om vilka undervisningsredskap som har mest betydelse i samband med föreläsning kan möjligheten att påverka elevernas engagemang förbättras. Vidare kan man dra slutsatsen att lärarna, trots vissa nackdelar, föredrog den dialogiska metoden framför den monologiska tack vare de fördelar som denna metod medförde.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om fysisk aktivitet eller föreläsning om fysisk aktivitet har någon påverkan på psykiskt välbefinnande hos personer med mild till måttlig depression och nedstämdhet. Frågeställningar: -Hur blir den direkta effekten av fysik aktivitet på psykiskt välbefinnande hos personer som lider av mild till måttlig depression? -Har föreläsning om fysisk aktivitet någon positiv effekt hos personer med nedstämdhet och mild till måttlig depression? -Finns det någon skillnad i effekt på psykiskt välbefinnande mellan de två olika behandlingsformerna?   Metod Sjutton personer deltog frivilligt i denna studie. Deltagarna var mellan 18 och 68 år och medelåldern var 50 ± 13,5 år. Personerna randomiserades till två olika grupper; a) en grupp (10 personer) fick ett träningstillfälle med 45 minuters fysisk aktivitet i grupp och b) en kontrollgrupp (7 personer) fick 45 minuters föreläsning om fysisk aktivitet. För att utvärdera om behandlingarna gav effekt på välmående användes en enkät med 13 frågor. 11 av dessa 13 frågor var bakgrundsfrågor och två var frågor om hur personen mådde just nu. De två sistnämnda frågorna besvarades före respektive efter behandlingarna. I sammanställningen jämfördes resultaten om psykiskt välmående mellan träningsgruppen och föreläsningsgruppen före respektive efter behandling, samt inom varje grupp före respektive efter respektive behandling. Resultat Generellt skedde en ökning av psykiskt välmående i båda grupperna efter, jämfört med före behandlingarna. En signifikant förbättring sågs efter behandlingen i frågan ”hur mår du idag? i både fysiskaktivitetsgruppen och föreläsningsgruppen. Efter att båda behandlingarna var utförda jämfördes träningsgruppen och fysisk aktivitetsgruppen  mot varandra, och ett Mann Whitney U test användes. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna efter avslutad behandling. Slutsats Både fysisk aktivitet och föreläsning om fysisk aktivitet, vid ett tillfälle, kan användas som behandlingsform vid nedstämdhet och mild depression. Eftersom en signifikant förbättring hittades i frågan hur mår du idag från innan behandlingen till efter behandlingsformerna rekommenderas att mer uppmärksamhet bör läggas kring att föreläsa om vad fysisk aktivitet för personer som lider av depression.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund Tal- och språksvårigheter är inte ovanligt bland barn i förskoleåldern. För att få hjälp med dessa svårigheter krävs en logopedisk bedömning. På grund av långa väntetider kan barn tvingas vänta länge på logopediska insatser. Detta har resulterat i flera utvecklingsarbeten inom barnlogopedi runt om i Sverige. Syftet med dessa utvecklingsarbeten är bland annat att effektivisera vården för att barn med språkliga svårigheter ska få tillgång till tidiga insatser. Vid Norrlands universitetssjukhus utgör en språkstimulansföreläsning en del av utvecklingsarbetet men den har ännu inte blivit utvärderad, vilket motiverar denna studie. Syfte Syftet med denna studie var att utvärdera en del av utvecklingsarbetet inom barnlogopedi som infördes under början av 2022 vid logopedmottagningen i Umeå. Detta genom att undersöka vårdnadshavares upplevelser av språkstimulansföreläsningen som är obligatorisk för vidare logopediska insatser. Metod Vårdnadshavares upplevelser undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med 11 deltagare. Utöver detta användes en webbenkät för att vidare undersöka vårdnadshavares upplevelser av föreläsningen. Webbenkäten besvarades av 42 vårdnadshavare. Samtliga intervjuer transkriberades för att sedan analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys tillsammans med svaren från webbenkäten. Resultat Innehållsanalysen för intervjuerna resulterade i fem teman; innehåll, utförande, känslomässiga intryck, resultat och följder och förbättringsförslag. Innehållsanalysen av webbenkäten resulterade i tre teman; styrkor, följder och förbättringsförslag. Deltagarna lyfte både föreläsningens styrkor och nackdelar. Deltagarna var sammantaget nöjda med föreläsningen och framförde förbättringsförslag främst gällande föreläsningens innehåll men även dess utförande. Slutsats Vårdnadshavarna upplevde föreläsningen som informativ och ansåg att den innehöll väsentlig information inför vidare logopediska insatser. Författarna framför förbättringsförslag grundande i deltagarnas upplevelser. Detta med förhoppning om att vidareutveckla det påbörjade arbetet vid Norrlands universitetssjukhus.

<p>Som ett led i att främja hälsa och en sund livsstil har Studenthälsan på Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter föreläsningar i allmän näringslära, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk näringslära. Genom ett processinriktat projekt, beståendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehållandes en föreläsning och två praktiska matlagningstillfällen. Dessa genomfördes varefter de utvärderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkät efter föreläsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfället. Responsen på utbildningsseriens utformning var positiv, förslag på flera delar av både föreläsningar och matlagningstillfällen önskades med teman som träningslära, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan användas i utbildningssyfte i liknande sammanhang.</p>

Som ett led i att främja hälsa och en sund livsstil har Studenthälsan på Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter föreläsningar i allmän näringslära, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk näringslära. Genom ett processinriktat projekt, beståendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehållandes en föreläsning och två praktiska matlagningstillfällen. Dessa genomfördes varefter de utvärderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkät efter föreläsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfället. Responsen på utbildningsseriens utformning var positiv, förslag på flera delar av både föreläsningar och matlagningstillfällen önskades med teman som träningslära, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan användas i utbildningssyfte i liknande sammanhang.