• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • Tagged with
  • 14
  • 8
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Den betydelsefulla högläsningen : Hur ser förskollärare på högläsning som en del i det pedagogiska arbetet? / The Importance of Reading Aloud : - Preschool Teachers' Attitudes towards Reading Aloud.

Nyrén, Anna-Lena, Holgersson, Sofie January 2014 (has links)
Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur högläsning kan användas i det pedagogiska arbetet i förskolan och hur förskollärare i den aktuella studien tänker om högläsningen som en språkstimulerande aktivitet. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur kan högläsning användas i det pedagogiska arbetet i förskolan? Vilka föreställningar kan pedagoger i förskolan ha om högläsning som en språkstimulerande aktivitet? För att få svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger på svar vi fått när vi intervjuat fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna har en gemensam uppfattning om att högläsning är betydelsefull för bland annat barns språkutveckling men att tid och resurser gör att den inte prioriteras.
2

Hur miljöer och material skapar förutsättningar för språkstimulans i förskolan

Jaskic, Dijana, Malin, Nilsson January 2013 (has links)
Föreliggande studie handlar om språkstimulans genom den fysiska miljön i form av miljöns utformning, tillgänglighet av material samt vilka val barnen gör i relation till dessa faktorer. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi observerat två förskolor med barn mellan tre till fem år. Tidigare forskning beskriver vikten av materialets betydelse och utformning av rum för att barn ska ges förutsättningar till en god språkstimulans. I vårt resultat visades att rum och material har inflytande på barnens val vilket vi kunde se genom observationer. När en miljö erbjuder en variation av material fann barnen ett intresse kring leken och en kommunikation uppstod, medan en miljö som innehöll mindre material gjorde barnen rastlösa.
3

Flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares förutsättningar för att stimulera barns flerspråkighet i förskolan. / Multilingualism in Preschool : A Qualitative Study of Preschool Teachers’ prerequisites for stimulating children's multilingualism in preschool.

Beyersdorff, Linnea, Halilovic, Ilda January 2019 (has links)
Syftet med studien är att ur ett lärarperspektiv synliggöra vilka förutsättningar förskollärare har för att stimulera barns flerspråkighet i förskolan. I vilka situationer barns flerspråkighet kan innebär en möjlighet respektive begränsning för den pedagogiska verksamheten, hur förskollärare arbetar för att stimulera barns flerspråkighet och vilka kunskaper och färdigheter lärare verksamma i en flerspråkig barngrupp behöver vara i besittning av. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra olika förskollärare som arbetar på mångkulturella förskolor. Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna såg möjligheter i form av att barnen i tidig ålder möter olika språk och kulturer. Begränsningar som nämndes var bland annat kommunikationen med barn och vårdnadshavare som inte utvecklat det svenska språket än samt brist på tid för att stimulera och stödja barnen i sina olika språk. Förskollärarna använder olika material och resurser i arbetet med flerspråkiga barn för att ge dem bästa möjligheter till att utveckla alla sina språk. Dessutom nämner flera förskollärare att det är viktigt att tänka på sitt förhållningssätt och att det speglas i arbete med flerspråkiga barn samt att det är viktigt med rätt kompetens och kunskap för att kunna stimulera barns flerspråkighet på bästa sätt. Det är viktig att vara positiv till barnens språk och att uppmuntra och ge dem möjligheter till att använda språken även i förskolan. Språket är ett viktigt redskap för att kunna kommunicera med andra. Språket utvecklas främst i sociala sammanhang som även bidrar till ett gemensamt lärande. Barnens språkutveckling är därför viktigt för att kunna delta i sociala sammanhang som skapar lärande.
4

"Det är ju så lätt att man bara tänker i traditionella banor" : Lärare i förskolan resonerar kring att stimulera språkutvecklingen hos barn / "It's just so easy to think traditionally"

Borghed, Cecilia, Gustafsson, Charlotta January 2011 (has links)
BAKGRUND:I bakgrunden behandlas begrepp som är centrala för vår studie. Vi tar upp tidigare forskning och relevant litteratur som berör syftet. Vi tar även upp förskolans betydelse för barns språkutveckling och språkutvecklingens plats i styrdokument för förskolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka hur åtta förskollärare resonerar kring det pedagogiska arbetet med att stimulera språkutvecklingen hos barn.METOD:Utgångspunkten för undersökningen är kvalitativ metod och undersökningsverktyget är intervju. Urvalet består av åtta förskollärare som är verksamma i förskolan.RESULTAT:De lärare i förskolan som medverkat i vår undersökning beskrev alla att de har en ganska bred erfarenhet av att arbeta pedagogiskt med att stimulera barns språkutveckling. Lärarna uttryckte att det var viktigare att se helheten av verksamheten än att stimulera språkutvecklingen med särskilda aktiviteter. Men högläsning beskrivs som en viktig aktivitet för att stödja barns språkutveckling och utveckla ordförrådet. Samtal med barn i vardagen sågs avrespondenterna som den viktigaste delen att prioritera för att stimulera språkutvecklingen. / Program: Lärarutbildningen
5

”Vi arbetar inte med det här” En studie om begreppet dyslexi i förskolan

Lindgren, Sara, Wik, Nina January 2011 (has links)
”Vi arbetar inte med det här” En studie om begreppet dyslexi i förskolan, Malmö Högskola. Denna studie handlar om att ta reda på hur pedagoger ser på dyslexi i förskolan. Författarna har stött på pedagoger som påstår att det aldrig hört begreppet dyslexi i förskolan. Forskning visar däremot att om pedagoger upptäcker dyslexi tidigt kan de här barnen få goda förutsättningar inför läs- och skrivinlärningen. För att kunna ta reda på hur synen på dyslexi är i förskolor intervjuades tre olika pedagoger på tre olika förskolor. Den första kontakt med samtliga pedagoger gav orden ”Dyslexi arbetas det inte med här”. Författarna blev en aning färgade av pedagogernas uttal och de misstänkte att dyslexi inte förekom på de aktuella förskolorna. Denna misstanke ändrades under analysens gång då de, utifrån pedagogernas svar av intervjuerna, fick en annan syn på begreppet dyslexi i förskolan. I studien framkommer det att dyslexi inte är ett begrepp som pedagoger talar om i förskolan men däremot talas det om språksvårigheter. Detta är två begrepp som är nära sammanlänkade. Utifrån pedagogernas svar samt den forskning författarna tagit del av visas att samtliga pedagoger omedvetet arbetar förebyggande mot dyslexi. Det diskuteras gällande frågan varför pedagogerna inte ser tecken gällande dyslexi och inte heller kan se kopplingen mellan dyslexi och språksvårigheter. Resultatet visar på olika faktorer som kan vara en orsak till att dyslexi inte är ett känt begrepp hos de aktuella pedagogerna.
6

Skrivinlärning med penna eller touchteknik? tre pedagoger om olika sätt att arbeta med barns skrivande

Nilsson, Carola, Nilsson, Cecilia January 2012 (has links)
Nilsson, Carola & Nilsson, Cecilia (2011). Skrivutveckling med penna eller touchteknik? – tre pedagoger om olika sätt att arbeta med barns skrivande. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i årskurs ett. Detta är intressant eftersom barnen har olika erfarenheter när de börjar skolan. Frågeställningar i detta arbete är Vilka metoder för elevers skrivande använder pedagoger sig av och varför har de valt dessa? och Påverkar pedagogers erfarenheter och förhållningssätt miljön och valet av undervisning? Eftersom undersökningen grundar sig på pedagogers perspektiv är det relevant med intervjuer som metod för att samla empiri. I empirin finns teman som interaktion, miljö och språkutveckling. Pedagogerna i undersökningen belyser vikten att skapa en god lärandemiljö. De menar även att det är betydelsefullt att arbeta för att uppnå ett lustfullt lärande för eleverna.Nyckelord:finmotorik, fysisk miljö, interaktion, lärandemiljö, skrivutveckling, språkstimulans.
7

Förskola och bibliotek : förskolorna som användare av och samarbetspartner till biblioteken i Kalmar och Växjö / Pre-schools using and cooperating with the public libraries in Kalmar and Växjö, (Sweden)

Jacobsson, Ylva, Tunerstedt, Karin January 1996 (has links)
The purpose was to examine how the pre-schools used the public libraries in two Swedishtowns. We also examined if and how the pre-schools and the public libraries were coopera­ting.Literature showed that it is possible to stimulate children's language development and this is a duty for pre-schools and public libraries. We sent an inquiry to all pre-schools divisions in both towns. We interviewed two librarians. Our results showed that the pre-schools did use the libraries to a great extent but they didn't cooperate with the libraries in the sense that they had elaborated agreements. It was a great joy for the teachers and the children to read and it was useful. The respondents of the inquiry and the librarians wanted to exchange knowledge and experiences. The last years' cuts in municipal budgets and changes of organisations negatively affected the possibilities of cooperating. The teachers inquired especially some information about books.Our conclusions were: cooperation between the pre-schools and the libraries is one possible way to secure children 's access to books and libraries and to improve the work with literature among children.
8

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan : language development approach in preschool

Gulsun, Kan January 2010 (has links)
<p>The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development. No attempt is made to systematically compare the general merits of the Maria Montessori method and the Reggio Emilia philosophy in enhancing early childhood language development.</p><p>The empirical material consists of interviews and observations. The research method used draws on qualitative methodology in the observations and in the interviews with pre-school teachers. The study confirms that language is considered to be an important part of early development by all teachers interviewed, and this was also confirmed by the observations conducted in the two pre-school settings. The early childhood teachers in this study work actively and consciously to stimulate the children’s language development. The data analysis demonstrates that the pedagogues used various working methods and different educational materials in order to stimulate the children’s language development skills. At the same time the study shows that the teachers’ methods of education differed slightly depending on the varying possibilities and opportunities provided in the two pre-schools.</p>
9

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan : language development approach in preschool

Gulsun, Kan January 2010 (has links)
The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development. No attempt is made to systematically compare the general merits of the Maria Montessori method and the Reggio Emilia philosophy in enhancing early childhood language development. The empirical material consists of interviews and observations. The research method used draws on qualitative methodology in the observations and in the interviews with pre-school teachers. The study confirms that language is considered to be an important part of early development by all teachers interviewed, and this was also confirmed by the observations conducted in the two pre-school settings. The early childhood teachers in this study work actively and consciously to stimulate the children’s language development. The data analysis demonstrates that the pedagogues used various working methods and different educational materials in order to stimulate the children’s language development skills. At the same time the study shows that the teachers’ methods of education differed slightly depending on the varying possibilities and opportunities provided in the two pre-schools.
10

Förskolan - barns språkmiljö : Förskollärares beskrivningar av språkstimulerande arbete med barn i språksvårigheter / Preschool – children’s language environment : Preschool teachers' descriptions of language stimulating work with children in language difficulties

Lund, Susanne, Nilsson, Linda January 2017 (has links)
Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare arbetar med språkutveckling i förskolan för barn som är i språksvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och sju förskollärare från sex olika förskolor har intervjuats. En hermeneutisk metodansats har använts som stödjande tolkningsredskap vid insamlingen av det empiriska materialet och i arbetet med att tolka och förstå materialets delar och helheter. Det sociokulturella perspektivet har följt arbetets olika delar och utgjort ett teoretiskt ramverk vid analys av resultat. Resultatet visar att förskollärarna i den här studien är medvetna och förtrogna med ansvaret de har för varje barns språkutveckling, parallellt med andra individuella behov som finns i barngruppen. Förskollärarna beskriver tydliga kopplingar mellan barns behov av språklig stöttning och de vardagliga anpassningar som görs i den sociala respektive fysiska språkmiljön för att stimulera utveckling. En samsyn och ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget beskrivs som en framgångsfaktor för att stödja barn som är i språksvårigheter. Resultatet visar att det finns ett samband mellan tillgång till utbildade förskollärare på förskolan och en tillgänglig språkmiljö för barn som är i språksvårigheter.

Page generated in 0.0478 seconds