Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några gymnasielever beskriver en god social lärmiljö och hur de upplever att den sociala lärmiljön påverkar inlärningen. De två forskningsfrågor som legat till grund för studien är: Vilka faktorer beskriver gymnasieelever bidrar till en god social lärmiljö? Hur upplever gymnasieelever att den sociala lärmiljön påverkar deras lärande?  I syfte att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpats. Med ett bekvämlighetsurval och ett målstyrt urval har totalt nio elever från en och samma klass i årskurs 2 på gymnasiet intervjuats. Studiens resultat visar att ett tryggt klassrumsklimat och goda interpersonella relationer mellan såväl lärare och elev som mellan elever är tre av de viktigaste bidragande faktorerna till upplevelsen av en god social lärmiljö. Vidare pekar resultatet på att ett tryggt klassrum gör att man som elev vågar göra misstag, medan avsaknaden av denna trygghet kan göra att man blir tillbakadragen och oengagerad. En god relation med läraren kan påverka inlärningen genom att man får ett större intresse för ämnet samtidigt som läraren kan anpassa undervisningen utefter elevens behov. Goda relationer med klasskamrater kan göra så att man mår bättre och därmed kan lära sig mer, samtidigt som man aktiveras som läranderesurser för varandra. Några andra faktorer som verkade skapa förutsättning för trygghet och goda interpersonella relationer var skolans fysiska- och organisatoriska utformning, elevers tillgång till digitala- och sociala medier samt individens inställning och attityd.

Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare arbetar med språkutveckling i förskolan för barn som är i språksvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och sju förskollärare från sex olika förskolor har intervjuats. En hermeneutisk metodansats har använts som stödjande tolkningsredskap vid insamlingen av det empiriska materialet och i arbetet med att tolka och förstå materialets delar och helheter. Det sociokulturella perspektivet har följt arbetets olika delar och utgjort ett teoretiskt ramverk vid analys av resultat. Resultatet visar att förskollärarna i den här studien är medvetna och förtrogna med ansvaret de har för varje barns språkutveckling, parallellt med andra individuella behov som finns i barngruppen. Förskollärarna beskriver tydliga kopplingar mellan barns behov av språklig stöttning och de vardagliga anpassningar som görs i den sociala respektive fysiska språkmiljön för att stimulera utveckling. En samsyn och ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget beskrivs som en framgångsfaktor för att stödja barn som är i språksvårigheter. Resultatet visar att det finns ett samband mellan tillgång till utbildade förskollärare på förskolan och en tillgänglig språkmiljö för barn som är i språksvårigheter.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur de anpassade grundskolorna arbetar med pedagogisk, social och fysisk lärmiljö men också om lärmiljön är likvärdig mellan de olika anpassade grundskolorna. Syftet är också att undersöka möjligheterna till perifer inkludering i dessa lärmiljöer. Perifer inkludering innebär att verksamheten försöker skapa en inkluderande miljö i en begränsad kontext.  Utifrån detta syfte söker vi svar på tre frågor. Hur ser lärmiljön ut på de utvalda anpassade grundskolorna när det kommer till det pedagogiska, sociala och fysiska? Vilka eventuella skillnader framträder i lärmiljöerna mellan de olika anpassade grundskolorna? Hur påverkas den perifera inkluderingen i anpassad grundskola i och med de olika lärmiljöernas utformning? Studien har en kvalitativ inriktning och bygger på en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor samt ostrukturerade observationer med fyra informanter på fyra olika anpassade grundskolor. Studien bygger dels på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som har sitt fokus på människors handlande i mötet med miljön, dels på ett sociokulturellt perspektiv som i sin tur har fokus på människors sätt att lära i det sociala samspelet med andra. Resultatet visar att studien fått fram många olika kategorier som förklarar de olika lärmiljöerna och i vilken utsträckning dessa kategorier påverkar den perifera inkluderingen. Några exempel på kategorier utifrån de olika lärmiljöerna är utbildad och engagerad personal, struktur och tydlighet, god kommunikation, respekt och acceptans, möjlighet att gå undan och anpassade lokaler. Den perifera inkluderingen handlar om att vara inkluderad i kontexten anpassad grundskola och att det finns lärare som är medvetna om vad som behöver göras för att eleverna ska känna sig inkluderade eller delaktiga i verksamheten. I studiens resultat finns en lista över olika kategorier som lärare behöver tänka på för att göra eleverna mer inkluderade.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur social, pedagogisk och fysisk lärmiljö är utformad i grundsärskolans klassrum. Utifrån syftet besvaras tre frågeställningar: Hur är den sociala lärmiljön utformad, hur är den pedagogiska lärmiljön utformad och hur är den fysiska lärmiljön utformad? Studien bygger på tolv observationer i fyra klassrum på tre grundsärskolor. Observationerna har sin grund i ett observationsschema som är skapat utifrån de tankar SPSM har i Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – förskola, skola och fritidshem (2018). Syftet med mitt observationsschema var att kunna registrera om mina observationspunkter förekom och i vilken utsträckning de i så fall användes. Observationsschemat innehöll tre teman/bedömningsområden. De bedömningsområden som användes var fysisk miljö, social miljö och pedagogisk miljö. Under varje område fanns det bedömningspunkter och inom det pedagogiska fanns det tre frågor som hade skattningsskalor som var graderade från hela tiden, oftast, sällan och aldrig. Resultaten visar att den sociala lärmiljön var utformad kring de vuxna. Det fanns aktiviteter som möjliggjorde relationer och skapade gemenskap i klassrummen. Lärarna fick alla att vara delaktiga i den sociala kontexten. Dock saknades det möjligheter för eleverna att interagera med varandra.  Den pedagogiska lärmiljön var till största delen uppbyggd på och kring aktiviteter som främjade delaktigheten. Den sociala och kommunikativa delen fick stort utrymme. Dock saknades det struktur och det fanns brister i att anpassa undervisningen och individanpassat material. Resultaten i den fysiska lärmiljön visar på två olika sidor. Den ena sidan handlar om mindre justeringar och byggnationer som lärare och hantverkare kan åtgärda vilket är gjort i de flesta klassrummen. Den andra sidan visar stora brister som kräver stora ombyggnationer av lokalerna. / The purpose of this study is to contribute with knowledge on how social, pedagogical and physical learning environments in classrooms are designed in schools for persons with an intellectual disability. Based on this purpose the aim is to answer three different questions: How is the social learning environment designed? How is the pedagogical learning environment designed? and How is the physical learning environment designed? The study is based on twelve observations in four classrooms in three different schools. The observations follows an observation schedule based on the thoughts of SPSM in ”Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning-förskola, skola och fritidshem” (2018). The purpose of my observation schedule was to observe which, if any, of the tools were used and to what extent. The observation schedule contained three schedules/assessment areas. The assessment areas were physical environment, social environment and pedagogical environment. Each area included assessment points and the pedagogical area contained three questions with rating scales from “all the time”, “often”, “not so often” and “never”.  Results show that the social learning environment is structured around adults. There were activities facilitating relationships and fellowship in the classrooms. All the teachers were able to engage in the social context. However, students lacked opportunities to interact with each other.  The pedagogical learning environment was to a large extent composed of and based around activities that promoted participation. Social interactions and communication figured prominently. There was however a lack of structure, of adapting teaching and provision of personalised teaching material. Results of the physical learning environment is displayed over two pages. One is about possible minor adjustments and additions that teachers and craftsmen could implement, although such adjustments and additions have been implemented in a majority of the classrooms. On a final note, there is one environment that have major shortcomings and that is the physical environment. This environment demands for major reconstructions of school premises.