Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur de anpassade grundskolorna arbetar med pedagogisk, social och fysisk lärmiljö men också om lärmiljön är likvärdig mellan de olika anpassade grundskolorna. Syftet är också att undersöka möjligheterna till perifer inkludering i dessa lärmiljöer. Perifer inkludering innebär att verksamheten försöker skapa en inkluderande miljö i en begränsad kontext.  Utifrån detta syfte söker vi svar på tre frågor. Hur ser lärmiljön ut på de utvalda anpassade grundskolorna när det kommer till det pedagogiska, sociala och fysiska? Vilka eventuella skillnader framträder i lärmiljöerna mellan de olika anpassade grundskolorna? Hur påverkas den perifera inkluderingen i anpassad grundskola i och med de olika lärmiljöernas utformning? Studien har en kvalitativ inriktning och bygger på en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor samt ostrukturerade observationer med fyra informanter på fyra olika anpassade grundskolor. Studien bygger dels på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som har sitt fokus på människors handlande i mötet med miljön, dels på ett sociokulturellt perspektiv som i sin tur har fokus på människors sätt att lära i det sociala samspelet med andra. Resultatet visar att studien fått fram många olika kategorier som förklarar de olika lärmiljöerna och i vilken utsträckning dessa kategorier påverkar den perifera inkluderingen. Några exempel på kategorier utifrån de olika lärmiljöerna är utbildad och engagerad personal, struktur och tydlighet, god kommunikation, respekt och acceptans, möjlighet att gå undan och anpassade lokaler. Den perifera inkluderingen handlar om att vara inkluderad i kontexten anpassad grundskola och att det finns lärare som är medvetna om vad som behöver göras för att eleverna ska känna sig inkluderade eller delaktiga i verksamheten. I studiens resultat finns en lista över olika kategorier som lärare behöver tänka på för att göra eleverna mer inkluderade.

By using a poststructural discourse analysis, this study aims to investigate how the Swedish Armed Forces formulates the preventive work against discrimination due to sexual orientation and transgender identity or expression. The aim is to also bring knowledge of how the preventive work affect the work environment and the possible consequences for LGBTQ-people within the organisation.  The method “What’s the problem represented to be” by Carol Bacchi is used to analyse the chosen material of policies and qualitative interviews to find out what shapes the preventive work, how it has come about and the effects on different groups in the organisation. Theoretical concepts as hegemonic masculinity, queer, heteronormativity, peripheral inclusion and homonationalism is used as theoretical frame and applied throughout the method. This study shows preventive work tend to focus on Pride and attitudes, rather than questioning structures within the organisation. As result, the heteronormativity and hegemonic masculinity within the organisation is not disrupted and LGB-people in the organisation still perceive homophobic tendencies as part of the work environment.