Syfte med vår studie är att bidra med kunskap om den fysiska miljön som pedagogisk lärmiljö i förskolan. Våra frågeställningar fokuserar på pedagogernas och barnens erfarenheter av de fysiska miljöerna samt hur de miljöerna ser ut på olika förskolor. Vi använde kvalitativa intervjuer, gruppaktiviteter (gruppintervjuer) och observationer för att samla in data. Empirin analyserades utifrån våra teoretiska utgångspunkter, dvs. sociokulturellt perspektiv samt barnperspektiv och barns perspektiv.   Resultaten visar att barn, pedagoger och fysisk miljö är de tre aktörerna som samverkar i de pedagogiska läromiljöerna, vilket både skapar möjligheter och begränsningar. Hall, matrum, byggrum/bygghörna och ateljé/skapandehörna är bland de vanligt förekommande rummen/hörnor samt skapandematerial och konstruktion material är vanligt förekommande material på fem undersökta förskolor och detta var barnen också mest intresserade utav. Resultaten visar att arrangering av miljö påverkar barns lekar och aktiviteter när det gäller tydligt och otydligt avgränsade miljöer och utrymmen. Exempelvis var två av fem förskolor mindre uppstyrda och dessa hade också otydligare och större fria ytor, vilket syns på planritningar. Dessa två förskolor hade inte lika uppstyrda pedagogiska miljöer, vilket de tre andra förskolorna hade, som också hade mindre fria ytor. Med andra ord påverkar arrangeringen av miljö den pedagogiska verksamheten. När det kommer till delaktighet i miljöutformning var många barn positiva men alla barn upplevde inte att de är delaktiga i denna process. Framför allt ville de barnen som arbetade med projektarbete ha mer material som var relaterad till projektet, vilket vi tolkar som positivt i fråga om barns lärande. Barnen uttryckte också tydligt vad man inte fick göra i olika rum eller aktiviteter. När det kommer till tillgång till material upplevde många barn att det är svårt att nå till visst material på förskolan. Pedagogerna menade att de utformar miljön utifrån barns intressen och behov. Några pedagoger nämnde även trygghet, utveckling och projektarbete. Pedagoger anser att de gör barnen delaktiga i miljöutformning genom att observera barns intressen och några pedagoger brukar även ställa direkta frågor till barnen om hur barnen vill att miljön ska vara. När det gäller tillgång till material anser pedagogerna att det finns några hinder såsom barngrupp med blandade åldrar, brist på plats, ekonomi, slöseri.   De resultat som vi har kommit fram till gäller på fem förskolor. Resultatet ska inte ses som en generalisering som gäller för alla förskolor.

Skolan har ett särskilt ansvar över de elever som av olika anledningar uppvisar svårigheter i sin skolsituation. Elever med koncentrationssvårigheter uppfattas ofta som hyperaktiva vilket står i strid med ett förväntat klassrumsbeteende och problematiken inverkar direkt på elevens inlärningsförmåga. För att eleven ska kunna följa undervisningen behöver läraren ta hänsyn till detta och anpassa undervisningen till elevens förutsättningar och behov. Syftet med den föreliggande studien har därför varit att åstadkomma mer kunskap om hur den pedagogiska lärmiljön kan utformas för att gynna lärandet för elever med koncentrationssvårigheter. Fenomenografin har använts som en inspirerande metodansats då essensen i den föreliggande studien har varit lärarnas uppfattningar av fenomenet elever med koncentrationssvårigheter. Sju lärare med olika utbildningar har deltagit i enskilda semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes i ett fysiskt- eller digitalt möte via Teams. Insamlande data har systematiserats, organiserats och analyserats med utgångspunkt i den fenomenografiska processen och tematisk analys. Resultatet har sedan tolkats, jämförts och kontrasterats med förankring i litteraturbakgrunden, tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna differentierad undervisning och variationsteorin. I resultatet framkommer av lärarnas beskrivningar att undervisningen av elever med koncentrationssvårigheter inte är helt oproblematiskt. Lärarna beskriver elevens exekutiva funktioner som utmärkande drag i deras uppfattningarna av hur koncentrationssvårigheterna yttrar sig. Utöver beteendena, som upplevs stå i strid med de normer som råder i samhället över det förväntade klassrumsbeteendet, framkommer också arbetet med att utforma framgångsrika undervisningssituationer för elever med koncentrationssvårigheter som tidskrävande. Trots det tidskrävande arbetet anpassar lärarna undervisningen genom att variera och differentiera undervisningens innehåll, process och produkt för att alla elever med dess variationer ska ges förutsättningar att inhämta samma kunskaper och nå samma kunskapsmål. Slutsatsen utifrån resultatet av denna studie är att implementering av kompetensutveckling inom differentierad undervisning med variationsteorin som utgångspunkt skulle kunna möjliggöra förutsättningar i lärandet för elever med koncentrationssvårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare anpassar skolans lärmiljöer för att kunna förbättra kunskapsinhämtningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är att ta reda på hur lärarna anpassar lärmiljöerna pedagogiskt, socialt och fysiskt, vilka av anpassningarna som utmärker sig som framgångsrika för elever i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka hinder som lärarna anser finns för att kunna genomföra dessa anpassningar i praktiken. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där individens omgivning är avgörande för att en utveckling ska kunna ske. Vi genomförde en enkätstudie, där 58 lärare i årskurserna 4-9 i 17 kommuner i Sverige svarade. Resultatet visade att våra informanter upplever både den pedagogiska och den sociala lärmiljön som mycket bra. De är dock mindre nöjda med den fysiska lärmiljön. Av de anpassningar som görs anser lärarna att det som är mest framgångsrikt för elever i läs- och skrivsvårigheter är möjligheten att använda sig av digitala hjälpmedel, att ge individuella instruktioner, tillhandahålla stödstrukturer samt att använda alternativa redovisningsformer. Extra viktigt anser våra informanter vara att få kollegial stöttning från speciallärare/specialpedagog, rektor och kollegor, tillsammans med goda relationer till eleverna och tid och resurser för att kunna planera och genomföra individuella anpassningar. Svårigheterna med att kunna göra så bra anpassningar som möjligt är, enligt våra informanter, tidsbrist och resursbrist för att kunna planera och genomföra en varierad och individuellt anpassad undervisning och samtidigt räcka till för alla elever. Slutsatsen av vår studie är att lärarna har kunskaper om och på många sätt anpassar skolans lärmiljöer för elever i läs- och skrivsvårigheter. Anpassningarna som görs är till största del av pedagogisk karaktär där lärarna t.ex. ger elever i läs- och skrivsvårigheter individuella instruktioner och använder sig av digitala verktyg. Dock upplever lärarna att det saknas både tid och resurser för att kunna genomföra anpassningarna på ett tillfredställande sätt. Många önskar också handledning och stöttning för att kunna göra detta ännu bättre. För att kunna få mer tid till att hjälpa eleverna vore det bra om det gick att skapa ett arbetssätt som gör att alla elever arbetar på individuell nivå inom samma arbetsområde. Enligt Tjernberg (2013) pekar den tidigare forskningen på att ju mer tid lärarna lägger på tydliga genomgångar i början av lektionen desto mer tid får de att hjälpa elever som är i behov av extra stöd för att utföra uppgiften.

Barnen tillbringar en stor del av sin dag i förskolans lärmiljöer. Pedagogerna som arbetar i förskolan stimulerar barnen och har ansvaret för deras ständiga utveckling inom olika ämnen. Förskolan ska erbjuda en god miljö för barnen. Vi upplever att en god miljö handlar om pedagogernas och rektorns tolkningsförmåga. Hur kan pedagogerna erbjuda varierade miljöer och vem bör ansvara för skapandet och utvecklingen av lärmiljöer? Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas syn på, samt delaktighet i, utformandet av pedagogiska lärmiljöer inomhus. För oss författare är ämnet högst relevant och aktuellt i vår kommande yrkesliv som legitimerade förskollärare. Delstudie 1 genomförs med kvalitativa intervjuer med inslag av tolkande hermeneutisk metod och ger överblick från sex pedagoger som reflekterar över pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan. Delstudie 2 är en kvalitativ enkätundersökning med inslag av några kvantitativa frågor. Utgångspunkt i studien är Vygotskijs sociokulturella lärandeteori där vi med hjälp av begreppen: interaktion, proximala utvecklingszon, mediering, informell och formell undervisning, delaktighet analyserar datan. Studiens resultat indikerar att hela arbetslaget bör ansvara för utveckling och skapandet av pedagogiska lärmiljöer i förskolan. Utifrån vår tolkning finns det både möjligheter och hinder som uppstår i arbetet med pedagogiska inomhus lärmiljöer i förskolan. Resultaten visar att hinder kan vara förskolans begränsade planlösningar, pedagogernas tidsbrist och kommunens ekonomi. Möjligheter är bland annat pedagogernas och barns kreativitet i skapandet av lärmiljöer samt hållbar materialanvändning exempelvis naturmaterial och materialet som redan finns i förskolan. Resultaten visar hur pedagogerna deltar i utveckling och skapandet av lärmiljöer. Det lyfts fram i studien hur planering och skapandet av lärmiljöer är ett kontinuerligt arbete som inkluderar bland annat observationer, reflektioner och utformandet när det gäller lärmiljöer i förskolan. Hälften av studiens deltagare upplever att yrkeserfarenhet påverkar engagemang i planeringen av pedagogiska lärmiljöer och andra hälften anser att yrkeserfarenhet inte är kopplat till engagemang. Resultaten exemplifierar hur barnens inflytande och delaktighet i skapandet av pedagogiska lärmiljöer kan se ut.

I forskningen framgår att det växt fram ett synsätt inom specialpedagogiken som innebär att elever i behov av särskilt stöd bör vara delaktiga i skolans vanliga lärmiljöer och ges samma förutsättningar som sina klasskamrater, något som påverkar lärarens arbete och specialpedagogens roll. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur lärare uppfattar möjligheter i arbetet med att skapa en tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd, med utgångspunkt att alla elever ska vara inkluderade i undervisningen. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin, från vilken begreppen scaffolding och artefakter har hämtats. I resultatdiskussionen har den didaktiska triangeln använts som utgångspunkt för att belysa relationen mellan lärare, elev och innehåll i utformningen av undervisningen. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare har använts som metod. Resultatet visar att det finns möjlighet för lärare att skapa tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd med hjälp av scaffolding och användande av artefakter i kombination med specialpedagogisk kompetens och hur det specialpedagogiska arbetet organiseras. Arbetet med tillgänglig pedagogisk lärmiljö ses leda till ökad delaktighet och möjliggör inkludering. I diskussionen problematiseras synen på specialpedagogik och hur det påverkar lärares och specialpedagogers arbete, när alla elever i klassen ska ges möjlighet att bli delaktiga. Kraven som ställs på läraren förändras när undervisningen ska utformas med utgångspunkt att alla elever ska vara inkluderade i undervisningen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur de anpassade grundskolorna arbetar med pedagogisk, social och fysisk lärmiljö men också om lärmiljön är likvärdig mellan de olika anpassade grundskolorna. Syftet är också att undersöka möjligheterna till perifer inkludering i dessa lärmiljöer. Perifer inkludering innebär att verksamheten försöker skapa en inkluderande miljö i en begränsad kontext.  Utifrån detta syfte söker vi svar på tre frågor. Hur ser lärmiljön ut på de utvalda anpassade grundskolorna när det kommer till det pedagogiska, sociala och fysiska? Vilka eventuella skillnader framträder i lärmiljöerna mellan de olika anpassade grundskolorna? Hur påverkas den perifera inkluderingen i anpassad grundskola i och med de olika lärmiljöernas utformning? Studien har en kvalitativ inriktning och bygger på en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor samt ostrukturerade observationer med fyra informanter på fyra olika anpassade grundskolor. Studien bygger dels på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som har sitt fokus på människors handlande i mötet med miljön, dels på ett sociokulturellt perspektiv som i sin tur har fokus på människors sätt att lära i det sociala samspelet med andra. Resultatet visar att studien fått fram många olika kategorier som förklarar de olika lärmiljöerna och i vilken utsträckning dessa kategorier påverkar den perifera inkluderingen. Några exempel på kategorier utifrån de olika lärmiljöerna är utbildad och engagerad personal, struktur och tydlighet, god kommunikation, respekt och acceptans, möjlighet att gå undan och anpassade lokaler. Den perifera inkluderingen handlar om att vara inkluderad i kontexten anpassad grundskola och att det finns lärare som är medvetna om vad som behöver göras för att eleverna ska känna sig inkluderade eller delaktiga i verksamheten. I studiens resultat finns en lista över olika kategorier som lärare behöver tänka på för att göra eleverna mer inkluderade.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur social, pedagogisk och fysisk lärmiljö är utformad i grundsärskolans klassrum. Utifrån syftet besvaras tre frågeställningar: Hur är den sociala lärmiljön utformad, hur är den pedagogiska lärmiljön utformad och hur är den fysiska lärmiljön utformad? Studien bygger på tolv observationer i fyra klassrum på tre grundsärskolor. Observationerna har sin grund i ett observationsschema som är skapat utifrån de tankar SPSM har i Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – förskola, skola och fritidshem (2018). Syftet med mitt observationsschema var att kunna registrera om mina observationspunkter förekom och i vilken utsträckning de i så fall användes. Observationsschemat innehöll tre teman/bedömningsområden. De bedömningsområden som användes var fysisk miljö, social miljö och pedagogisk miljö. Under varje område fanns det bedömningspunkter och inom det pedagogiska fanns det tre frågor som hade skattningsskalor som var graderade från hela tiden, oftast, sällan och aldrig. Resultaten visar att den sociala lärmiljön var utformad kring de vuxna. Det fanns aktiviteter som möjliggjorde relationer och skapade gemenskap i klassrummen. Lärarna fick alla att vara delaktiga i den sociala kontexten. Dock saknades det möjligheter för eleverna att interagera med varandra.  Den pedagogiska lärmiljön var till största delen uppbyggd på och kring aktiviteter som främjade delaktigheten. Den sociala och kommunikativa delen fick stort utrymme. Dock saknades det struktur och det fanns brister i att anpassa undervisningen och individanpassat material. Resultaten i den fysiska lärmiljön visar på två olika sidor. Den ena sidan handlar om mindre justeringar och byggnationer som lärare och hantverkare kan åtgärda vilket är gjort i de flesta klassrummen. Den andra sidan visar stora brister som kräver stora ombyggnationer av lokalerna. / The purpose of this study is to contribute with knowledge on how social, pedagogical and physical learning environments in classrooms are designed in schools for persons with an intellectual disability. Based on this purpose the aim is to answer three different questions: How is the social learning environment designed? How is the pedagogical learning environment designed? and How is the physical learning environment designed? The study is based on twelve observations in four classrooms in three different schools. The observations follows an observation schedule based on the thoughts of SPSM in ”Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning-förskola, skola och fritidshem” (2018). The purpose of my observation schedule was to observe which, if any, of the tools were used and to what extent. The observation schedule contained three schedules/assessment areas. The assessment areas were physical environment, social environment and pedagogical environment. Each area included assessment points and the pedagogical area contained three questions with rating scales from “all the time”, “often”, “not so often” and “never”.  Results show that the social learning environment is structured around adults. There were activities facilitating relationships and fellowship in the classrooms. All the teachers were able to engage in the social context. However, students lacked opportunities to interact with each other.  The pedagogical learning environment was to a large extent composed of and based around activities that promoted participation. Social interactions and communication figured prominently. There was however a lack of structure, of adapting teaching and provision of personalised teaching material. Results of the physical learning environment is displayed over two pages. One is about possible minor adjustments and additions that teachers and craftsmen could implement, although such adjustments and additions have been implemented in a majority of the classrooms. On a final note, there is one environment that have major shortcomings and that is the physical environment. This environment demands for major reconstructions of school premises.