No description available.

Syftet med detta arbete var att synliggöra hur den fysiska lärmiljön kan främja barn i deras lärande. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar för att utveckla barns lärmiljö. Vi ville även ta reda på hur barnen uppfattar sin lärmiljö samt hur de önskar att deras lärmiljö ska se ut. Vi ville även undersöka hur lärare anser att barnen gynnas i sitt lärande av att arbeta i en välplanerad lärmiljö. För att ta reda på detta genomförde vi en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerade intervjuer för att synliggöra barn och lärares tankar kring ämnet. Det resultat vi funnit visar att både barn och lärare anser att den fysiska lärmiljön har stor betydelse för barnen då de spenderar mycket av sin tid i skolan. Resultatet visade även att trivsel främjar barnens lärande och utveckling. Barnens delaktighet i utvecklingen av lärmiljön såg olika ut beroende på lärarnas inställning till förändring samt skolans förutsättningar. Hinder som lärarna tog upp var främst platsbrist och deras egen kreativitet. Ett flexibelt klassrum med rum i rummet möjliggör en variation av arbetssätt som uppskattas av både barn och lärare.

Syftet med den här studien är att synliggöra lärares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lärmiljön samt vad de anser är en stimulerande lärmiljö. Metoden som använts för att samla in data är intervjuer med enskilda lärare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där det undersökta fenomenet är lärares uppfattningar av den fysiska lärmiljön. Resultatet av studien visar på att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla är kritiska aspekter till att etablera och underhålla en god lärandemiljö. Resultatet visar även på de skillnader och likheter som finns i lärares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad.

Lärmiljön är en ofrånkomlig del i varje elevs skolgång men med olika utformningar och skilda syften. Under lång tid har elever placerats vid bänkar på långa rader men i linje med samhällets nya krav på elevers bemästrande av helt andra kompetenser än tidigare har också lärmiljön kommit att ändras. Trots det visar undersökningar från Skolverket att lärmiljön tas för självklar vid granskningar av skolor och därmed ofta åsidosätts. Denna studie syftar därför till att undersöka elevernas upplevelse av lärmiljön i ett klassrum där de själva väljer sin plats i rummet, bland olika alternativ med skilda egenskaper. För att kunna uppmärksamma vad miljön gör med eleven har en interpretativ fenomenologisk analysmetod använts med verksamhetsteorin som utgångspunkt. Denna granskar elevernas handlande som en del i ett verksamhetssystem utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Den empiri studien grundas på är sex kvalitativa intervjuer, utförda på sex elever från en klass i årskurs tre. Studien visar på att eleverna har en positiv upplevelse av lärmiljön och gör medvetna val utefter platsens funktion och syftet med aktiviteten. Det går att se på vissa samband i platsvalet utifrån avsedd aktivitet men också utifrån elevernas personliga val samt val baserade på ställen där de känner att de kan utföra sina arbetsuppgifter.

Stödinsatser och den fysiska lärmiljöns utformning är viktiga för elever med koncentrationssvårigheter i skolan. Dessa kan underlätta koncentration och inlärning. Syftet med den här studien var att ta reda på några lärares uppfattningar om välfungerande stödinsatser. Ett särskilt fokus riktades mot den fysiska lärmiljöns utformning. Uppfattningarna samlades in genom fokusgruppsamtal på tre grundskolor. Som teoretiskt ramverk har vi använt oss av Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori. En slutsats var att lärare beskrev att de erbjuder en mängd olika stödinsatser för att främja delaktighet och lärande hos elever med koncentrationssvårigheter. Några exempel som gavs var en genomtänkt fast placering och bildstöd. En annan slutsats var att lärarna menade att den fysiska lärmiljön bör vara organiserad och strukturerad för att vara välfungerande för elever med koncentrationssvårigheter. Ytterligare en slutsats var att stödinsatserna och undervisningen bör utformas utifrån varje elevs specifika behov eftersom elever som har svårighet med sin koncentration är olika.

I denna studie har en undersökning gjorts av hur klassrummet kan nyttjas som en extra resurs, en tredje lärare, för undervisningen. I studien har lärare blivit observerade och intervjuade kring deras uppfattning om vad som innefattar en god fysisk lärmiljö och hur de utformar sitt klassrum för att tillgodose de behov som eleverna har.    Det framkom att lärarna tyckte att en god fysisk lärmiljö utgjordes av: tydlig struktur, tillgänglighet, begränsade intryck, koncentrationshöjande faktorer, fria ytor, rätt färgsättning, ljussättning, god akustik, temperatur och ventilation. Det visade sig att samtliga lärare ansåg att anpassningar i klassrummet var nödvändiga. Anledningen till detta var att ta hänsyn till elevernas olika behov och inlärningssätt. De anpassningar som förekom i studien och som ansågs vara effektiva var:  individ-och nivåanpassning, tydlig struktur, tillgänglighet, minskat visuellt buller, möjliggörande av olika slags undervisningssituationer och bekräftande av varje elev.    I strävan mot dessa anpassningar upplevde sig lärarna begränsade på grund av ekonomiska aspekter, resursfördelningar, delat mentorskap samt skolans regler kring lokaler. I studien presenterar vi lärares uppfattning kring vad en god fysisk lärmiljö är och hur den utformas på ett inkluderande sätt ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar gällande den fysiska lärmiljön i klassrummet genom att försöka besvara studiens frågeställningar:  ·       Vilken innebörd har den fysiska lärmiljön i klassrummet för lärare?  ·       Vilken möjlighet har lärare att påverka den fysiska lärmiljön i klassrummet?  ·       Vad uppfattar lärarna som centralt i klassrummet? Studiens frågeställningar skulle besvaras med en fenomenologisk metodansats genom kvalitativa intervjuer. Genom bekvämlighetsurval fick sju lärare ta del av information gällande studien samt skriva under en samtyckesblankett innan de intervjuades enskilt via digitala videorum. Studenterna använde sig av en intervjumall som var temaindelad och hade öppna frågor. Intervjuerna analyserades sedan med en fenomenografisk analysmodell i sju steg. Resultatet av analysen besvarade studiens frågeställningar. Resultatet av analysen besvarade studiens frågeställningar på följande sätt. Sammanfattningen av kapitlet analys beskriver hur lärarna använder sig av den fysiska lärmiljön på olika sätt för att fånga upp elevernas fokus, genom ren klassrumsmiljö, hjälpmedel samt möblering. Innebörden av den fysiska lärmiljön i klassrummet är viktig för att läraren ska kunna optimera undervisningen för eleven. Sammanfattningen av kapitlet resultat beskriver lärarens möjligheter att påverka den fysiska lärmiljön i klassrummet genom till exempel val av möbler, renovering och så vidare. Vidare framkom även vad lärarna uppfattade som centralt i klassrummets fysiska lärmiljö i klassrummet vilket varierade mellan tavlan och dess användningsområden, ergonomiska stolar till eleverna samt fungerande teknik i klassrummet.

Syftet med den här studien har varit att studera den fysiska lärmiljön i grundskolansbildundervisning, genom att undersöka lärmiljöns design och tillgänglig utrustning,för att förstå hur dessa aspekter kan möjliggöra eller hindra eleversbildframställning. Syftet har också varit att fördjupa kunskapen om lärmiljöns roll ielevers kunskapsutveckling. De frågeställningar som den här studien är ämnade attbesvara är: Hur framträder skillnader mellan bildsalarna och klassrummen som ingåri den här studien samt hur ser en genomsnittlig bildsal i de undersökta materialen ut?På vilket sätt kan lärmiljöns design och utformning bidra till eller hindra eleversbildskapande, det vill säga, vilka möjligheter och begränsningar kan lärmiljönsdesign få gällande elevers kunskapsutveckling?Undersökningen utgick från designteoretiskt perspektiv. Studien byggde på enkvalitativ metodansats där observation användes som metod. Det empiriskamaterialet består av fotografier på bildundervisningens lärmiljöer, vilka analyseradesmed hjälp av en semistrukturerad observationsguide. Resultatet, som anslöt tilltidigare studier, visar bland annat att bildundervisning bedrivs i ändamålsenligabildsalar i två av skolorna medan de andra är förlagda i klassrummet. Det innebär attelever inte får undervisning med samma kvalité. Följaktligen ges elever som fårbildundervisning i bildsal, möjlighet till djupare förståelse för bildämnet medanelever som har bildundervisning i ordinarie klassrum har begränsade möjligheter tillkunskapsutveckling i bild. / <p>Bild</p>

Sammanfattning/Abstract Alexis, Marie och Gustafsson, Camilla (2023). Fysisk lärmiljö och specialpedagogiska insatser - en studie om hur specialpedagogen kan arbeta med fysiska lärmiljöer för att främja elevers lärande. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Med det här arbetet belyses hur en god fysisk lärmiljö kan se ut och vad specialpedagogens roll är i arbetet med denna. Med undersökningen lyfts möjliga åtgärder till att skapa en god fysisk lärmiljö och hur specialpedagogerna tillsammans med pedagogerna kan inkludera alla elever i klassrummet. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad kunskap om och hur specialpedagoger kan arbeta för att främja goda fysiska lärmiljöer i grundskolan.• Vad karakteriserar en god fysisk lärmiljö enligt specialpedagoger som arbetar i skolan?• Hur arbetar specialpedagogen med den fysiska lärmiljön i skolan för att främja alla elevers lärande? Teori Den teoretiska ansatsen i studien är systemteoretisk och sociokulturell då undersökningen handlar om en god fysisk lärmiljö kan/ska se ut och hur specialpedagogerna tillsammans med pedagogerna kan skapa en sådan i elevernas klassrum, med stöd av rektor. Dessa teorier har valts för att förstå studiens resultat och har använts i analysen av insamlat material. Metod Under arbetet med uppsatsen har intervjuer med 6 specialpedagoger skett på två olika skolor. Intervjuerna som genomfördes utgick från semistrukturerade intervjuer med ett antal huvudfrågor som följdes upp med följdfrågor för att få mer utvecklade och fördjupade svar. Sedan har innehållsanalys använts för att bearbeta och analysera materialet. Resultat Resultatet av undersökningen visar att specialpedagogerna är mestadels överens om hur en god fysisk lärmiljön i skolan ska se ut men att där finns brister i vem som ansvarar för den. Även samarbetet mellan specialpedagoger och pedagoger har brister och det saknas ofta resurser för att kunna göra några större förändringar. Specialpedagogiska implikationer Examensarbetet kan förhoppningsvis ge en djupare inblick i hur specialpedagogen kan arbeta med den fysiska lärmiljön på skolan för att främja inlärning och välmående hos alla elever. Specialpedagogen har en mycket viktig roll i detta arbete.

Studiens syfte är att undersöka skolans fysiska lärmiljö i klassrummet. Det är två forskningsfrågor som besvarats. Dessa forskningsfrågor är: Vilka olika faktorer kan ha betydelse för en god fysisk lärmiljö? och Hur kan en god fysisk lärmiljö implementeras? För att besvara dessa frågor har studien tagit avstamp i det sociokulturella perspektivet på lärande och systematiskt sökt efter forskning som sedan redovisats i resultatet. Resultatet visar att det finns många olika aspekter av klassrummets fysiska lärmiljö som har en effekt på elever. Dessa är bland annat kvalitén på luft, ljus samt klassrummets temperatur. Även klassrummets inredning och dekoration spelar in samt färgerna som används i klassrummet. Är klassrummets fysiska lärmiljö av god kvalité påverkas elevers resultat och hälsa positivt. Det finns många olika sätt att implementera förändringar i klassrummets fysiska lärmiljö men nyckeln till att detta ska göras effektivt är samarbete mellan de olika aktörer som är involverade i processen. Studien visar att det finns goda möjligheter för skolor att förbättra sin fysiska lärmiljö och det kan göras både stora och små åtgärder som kan ge goda resultat. Det finns även god potential för vidare forskning på ämnet där det hade varit av intresse att undersöka hur pedagogik och den fysiska lärmiljön samspelar samt mer djupdykande studier på den fysiska lärmiljön i sig.