Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2003.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Bakgrund: KK-stiftelsen bildades 1994 och fick i uppdrag av den dåvarande regeringen att bland annat utveckla IT i skolorna. Vi har genom våra arbeten upplevt datorns intåg i verksamheten och har sett olikheter på användandet av denna. Media och forskningen har visat att IKT är och kommer att vara en viktig del i samhällsutvecklingen och utifrån detta fick vi uppslaget till denna studie. Syfte: Studien syftar till att undersöka om vissa specifika klasser har nått KK- stiftelsens vision, samt att se om det finns något orsakssamband till hur det ser ut i skolan idag d.v.s. sambandet mellan datoranvändandet i förhållande till ett konstruktivistiskt synsätt, yrkesrollen, kunskapssynen, kunskapen som krävs i framtiden, traditioner och undervisningsmetoder. Metod: För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en empirisk studie med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade pedagoger och elever i de tidiga skolåren. Resultat: I vår forskning kan man se att KK-stiftelsens vision inte till fullo är uppnådda ännu. Vi har hittat en klar skillnad mellan pedagoger, som använder datorn mer frekvent och på olika sätt, samt de som sällan använder dem och det är synen på datorn som ett verktyg. De som använder datorn vid fler tillfällen och med mer variation uttrycker en pedagogisk vinst med datoranvändandet, vad det gäller skrivprocessen samt att man tränar den sociala kompetensen. Dessa pedagoger ser inte datorn endast som en ersättare för pennan utan som en undervisningsmetod</p>

<p>Bakgrund: Under vår utbildning har vi båda utvecklat ett intresse för användandet av litteratur tillsammans med barn i skolan. Vi valde att koncentrera oss på de klassiska sagorna då deras rika symbolspråk har visat sig vara mycket betydelsefullt för barns utveckling. Vi anser också att de klassiska sagorna är en del av det västerländska kulturarv som skolan enligt Lpo- 94 ska delge barnen. Det framgår i Kursplanen i svenska (2000) att man via litteraturen kan ge barn möjlighet att utvecklas och få nya perspektiv på livet. Med detta i åtanke ville vi undersöka om den klassiska sagan har en plats i den moderna skolans tidigare år. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om pedagoger, som är verksamma i grundskolans tidigare år, använder sig av klassiska sagor i sin undervisning. Vi vill undersöka hur pedagogerna motiverar användandet och på vilket sätt arbetet kring och med klassiska sagor kan läggas upp. Vi vill också undersöka pedagogernas tankar kring barnens syn på och upplevelser av den klassiska sagan. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod och för att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi har utfört åtta enskilda intervjuer med pedagoger på våra respektive Vfu-platser och vi har båda medverkat vid samtliga intervjutillfällen. Intervjuerna har bandats för att sedan skrivas ut i sin helhet. Vid bearbetning och analys av materialet har vi använt oss av en hermeneutisk ansats. Vi valde att kategorisera informanternas svar för att kunna redogöra för resultatet på ett åskådligt sätt. Resultat: Vår studie visar att de intervjuade pedagogerna anser att det finns utrymme för den klassiska sagan i skolan men att användningsgraden och syftet med användandet varierar. Pedagogerna lyfte en rad olika användningsområden inom olika ämnen, men hur mycket sagan används beror på pedagogens eget intresse för den.</p>

<p>Bakgrund: Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) sett att lärare ofta får reda ut konflikter. Elever behöver inte bara skolkunskap då de ska söka arbete i framtiden, utan skolan ska även förbereda dessa elever så att de kan forma meningsfulla och goda liv. Därför är en viktig uppgift för alla som arbetar inom skolan att lära elever handskas med konflikter på bästa sätt. Det är skolans uppdrag att hjälpa eleverna till en trygg och stabil miljö i skolan. I arbetet skriver vi om tre olika kommunikationsteorier; den kognitiva, den sociala och den interaktionistiska teorin. Genom att skolan försöker öka förståelsen för eleverna genom olika slag av träning kring hur man löser konflikter minskar våldshandlingar och ger andra ett bra verktyg än fysiskt våld mot dem som man blir arg på. Självförtroendet ökar för elever om de vet att konflikter kan lösas när de inträffar, utan att någon vinnare eller förlorare utses. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur några lärare från årskurs 1 till 6 ser på sin egen roll i olika typer av konflikter. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. Denna metod hjälper oss att få fram den intervjuades eget perspektiv och livsvärld. De intervjuade är sex lärare, tre män och tre kvinnor i varierande ålder mellan 30 och 60 år. Vi har använt oss av tre fallbeskrivningar där lärarna har fått svara på frågor hur de tänker att de skulle lösa de tre olika konflikterna. Vårt material har vi bearbetat och analyserat genom en hermeneutisk tolkning, där vi har växlat mellan del och helhet. Analysen gjordes i syfte för att lyfta fram det centrala i pedagogernas handlande och resonemang. Vår avsikt var att få en bättre insikt i hur pedagoger förhåller sig och tänker kring de olika fallbeskrivningarna. Resultat: I vårt resultat har vi kommit fram till att lärarna anser att det är viktigt att man sätter sig ner och samtalar med eleverna när en konflikt har inträffat. Lärarna använder sig då av olika samtalsstrategier för att få eleverna att komma fram till en lösning. Lärarna säger att det finns olika sätt att lösa en konflikt på. Lärarna säger att det är viktigt att alla får komma till tals och att man som lärare ska vara en god lyssnare. Om eleverna inte kan komma fram till en lösning på konflikten så går lärarna in och aktivt bryter konflikten. De avgör sedan hur det ska bli genom t.ex. lottning. En annan sak som framkom var att lärarna gärna gör om konflikten till en samhällskunskapslektion där de kan lära sina elever demokrati. De låter då alla i klassen vara delaktiga där de lär sig röstning och representativ demokrati. Alla lärarna brukar agera medlare i konflikterna där de går in och lyssnar av situationen och hjälper sedan eleverna att själva komma fram till en lösning.</p>

Bakgrund: KK-stiftelsen bildades 1994 och fick i uppdrag av den dåvarande regeringen att bland annat utveckla IT i skolorna. Vi har genom våra arbeten upplevt datorns intåg i verksamheten och har sett olikheter på användandet av denna. Media och forskningen har visat att IKT är och kommer att vara en viktig del i samhällsutvecklingen och utifrån detta fick vi uppslaget till denna studie. Syfte: Studien syftar till att undersöka om vissa specifika klasser har nått KK- stiftelsens vision, samt att se om det finns något orsakssamband till hur det ser ut i skolan idag d.v.s. sambandet mellan datoranvändandet i förhållande till ett konstruktivistiskt synsätt, yrkesrollen, kunskapssynen, kunskapen som krävs i framtiden, traditioner och undervisningsmetoder. Metod: För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en empirisk studie med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade pedagoger och elever i de tidiga skolåren. Resultat: I vår forskning kan man se att KK-stiftelsens vision inte till fullo är uppnådda ännu. Vi har hittat en klar skillnad mellan pedagoger, som använder datorn mer frekvent och på olika sätt, samt de som sällan använder dem och det är synen på datorn som ett verktyg. De som använder datorn vid fler tillfällen och med mer variation uttrycker en pedagogisk vinst med datoranvändandet, vad det gäller skrivprocessen samt att man tränar den sociala kompetensen. Dessa pedagoger ser inte datorn endast som en ersättare för pennan utan som en undervisningsmetod

Bakgrund: Under vår utbildning har vi båda utvecklat ett intresse för användandet av litteratur tillsammans med barn i skolan. Vi valde att koncentrera oss på de klassiska sagorna då deras rika symbolspråk har visat sig vara mycket betydelsefullt för barns utveckling. Vi anser också att de klassiska sagorna är en del av det västerländska kulturarv som skolan enligt Lpo- 94 ska delge barnen. Det framgår i Kursplanen i svenska (2000) att man via litteraturen kan ge barn möjlighet att utvecklas och få nya perspektiv på livet. Med detta i åtanke ville vi undersöka om den klassiska sagan har en plats i den moderna skolans tidigare år. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om pedagoger, som är verksamma i grundskolans tidigare år, använder sig av klassiska sagor i sin undervisning. Vi vill undersöka hur pedagogerna motiverar användandet och på vilket sätt arbetet kring och med klassiska sagor kan läggas upp. Vi vill också undersöka pedagogernas tankar kring barnens syn på och upplevelser av den klassiska sagan. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod och för att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi har utfört åtta enskilda intervjuer med pedagoger på våra respektive Vfu-platser och vi har båda medverkat vid samtliga intervjutillfällen. Intervjuerna har bandats för att sedan skrivas ut i sin helhet. Vid bearbetning och analys av materialet har vi använt oss av en hermeneutisk ansats. Vi valde att kategorisera informanternas svar för att kunna redogöra för resultatet på ett åskådligt sätt. Resultat: Vår studie visar att de intervjuade pedagogerna anser att det finns utrymme för den klassiska sagan i skolan men att användningsgraden och syftet med användandet varierar. Pedagogerna lyfte en rad olika användningsområden inom olika ämnen, men hur mycket sagan används beror på pedagogens eget intresse för den.

Bakgrund: Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) sett att lärare ofta får reda ut konflikter. Elever behöver inte bara skolkunskap då de ska söka arbete i framtiden, utan skolan ska även förbereda dessa elever så att de kan forma meningsfulla och goda liv. Därför är en viktig uppgift för alla som arbetar inom skolan att lära elever handskas med konflikter på bästa sätt. Det är skolans uppdrag att hjälpa eleverna till en trygg och stabil miljö i skolan. I arbetet skriver vi om tre olika kommunikationsteorier; den kognitiva, den sociala och den interaktionistiska teorin. Genom att skolan försöker öka förståelsen för eleverna genom olika slag av träning kring hur man löser konflikter minskar våldshandlingar och ger andra ett bra verktyg än fysiskt våld mot dem som man blir arg på. Självförtroendet ökar för elever om de vet att konflikter kan lösas när de inträffar, utan att någon vinnare eller förlorare utses. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur några lärare från årskurs 1 till 6 ser på sin egen roll i olika typer av konflikter. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. Denna metod hjälper oss att få fram den intervjuades eget perspektiv och livsvärld. De intervjuade är sex lärare, tre män och tre kvinnor i varierande ålder mellan 30 och 60 år. Vi har använt oss av tre fallbeskrivningar där lärarna har fått svara på frågor hur de tänker att de skulle lösa de tre olika konflikterna. Vårt material har vi bearbetat och analyserat genom en hermeneutisk tolkning, där vi har växlat mellan del och helhet. Analysen gjordes i syfte för att lyfta fram det centrala i pedagogernas handlande och resonemang. Vår avsikt var att få en bättre insikt i hur pedagoger förhåller sig och tänker kring de olika fallbeskrivningarna. Resultat: I vårt resultat har vi kommit fram till att lärarna anser att det är viktigt att man sätter sig ner och samtalar med eleverna när en konflikt har inträffat. Lärarna använder sig då av olika samtalsstrategier för att få eleverna att komma fram till en lösning. Lärarna säger att det finns olika sätt att lösa en konflikt på. Lärarna säger att det är viktigt att alla får komma till tals och att man som lärare ska vara en god lyssnare. Om eleverna inte kan komma fram till en lösning på konflikten så går lärarna in och aktivt bryter konflikten. De avgör sedan hur det ska bli genom t.ex. lottning. En annan sak som framkom var att lärarna gärna gör om konflikten till en samhällskunskapslektion där de kan lära sina elever demokrati. De låter då alla i klassen vara delaktiga där de lär sig röstning och representativ demokrati. Alla lärarna brukar agera medlare i konflikterna där de går in och lyssnar av situationen och hjälper sedan eleverna att själva komma fram till en lösning.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

Diss. Umeå : Univ., 2004.