<p>Bakgrund: Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) sett att lärare ofta får reda ut konflikter. Elever behöver inte bara skolkunskap då de ska söka arbete i framtiden, utan skolan ska även förbereda dessa elever så att de kan forma meningsfulla och goda liv. Därför är en viktig uppgift för alla som arbetar inom skolan att lära elever handskas med konflikter på bästa sätt. Det är skolans uppdrag att hjälpa eleverna till en trygg och stabil miljö i skolan. I arbetet skriver vi om tre olika kommunikationsteorier; den kognitiva, den sociala och den interaktionistiska teorin. Genom att skolan försöker öka förståelsen för eleverna genom olika slag av träning kring hur man löser konflikter minskar våldshandlingar och ger andra ett bra verktyg än fysiskt våld mot dem som man blir arg på. Självförtroendet ökar för elever om de vet att konflikter kan lösas när de inträffar, utan att någon vinnare eller förlorare utses. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur några lärare från årskurs 1 till 6 ser på sin egen roll i olika typer av konflikter. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. Denna metod hjälper oss att få fram den intervjuades eget perspektiv och livsvärld. De intervjuade är sex lärare, tre män och tre kvinnor i varierande ålder mellan 30 och 60 år. Vi har använt oss av tre fallbeskrivningar där lärarna har fått svara på frågor hur de tänker att de skulle lösa de tre olika konflikterna. Vårt material har vi bearbetat och analyserat genom en hermeneutisk tolkning, där vi har växlat mellan del och helhet. Analysen gjordes i syfte för att lyfta fram det centrala i pedagogernas handlande och resonemang. Vår avsikt var att få en bättre insikt i hur pedagoger förhåller sig och tänker kring de olika fallbeskrivningarna. Resultat: I vårt resultat har vi kommit fram till att lärarna anser att det är viktigt att man sätter sig ner och samtalar med eleverna när en konflikt har inträffat. Lärarna använder sig då av olika samtalsstrategier för att få eleverna att komma fram till en lösning. Lärarna säger att det finns olika sätt att lösa en konflikt på. Lärarna säger att det är viktigt att alla får komma till tals och att man som lärare ska vara en god lyssnare. Om eleverna inte kan komma fram till en lösning på konflikten så går lärarna in och aktivt bryter konflikten. De avgör sedan hur det ska bli genom t.ex. lottning. En annan sak som framkom var att lärarna gärna gör om konflikten till en samhällskunskapslektion där de kan lära sina elever demokrati. De låter då alla i klassen vara delaktiga där de lär sig röstning och representativ demokrati. Alla lärarna brukar agera medlare i konflikterna där de går in och lyssnar av situationen och hjälper sedan eleverna att själva komma fram till en lösning.</p>

Bakgrund: Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) sett att lärare ofta får reda ut konflikter. Elever behöver inte bara skolkunskap då de ska söka arbete i framtiden, utan skolan ska även förbereda dessa elever så att de kan forma meningsfulla och goda liv. Därför är en viktig uppgift för alla som arbetar inom skolan att lära elever handskas med konflikter på bästa sätt. Det är skolans uppdrag att hjälpa eleverna till en trygg och stabil miljö i skolan. I arbetet skriver vi om tre olika kommunikationsteorier; den kognitiva, den sociala och den interaktionistiska teorin. Genom att skolan försöker öka förståelsen för eleverna genom olika slag av träning kring hur man löser konflikter minskar våldshandlingar och ger andra ett bra verktyg än fysiskt våld mot dem som man blir arg på. Självförtroendet ökar för elever om de vet att konflikter kan lösas när de inträffar, utan att någon vinnare eller förlorare utses. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur några lärare från årskurs 1 till 6 ser på sin egen roll i olika typer av konflikter. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. Denna metod hjälper oss att få fram den intervjuades eget perspektiv och livsvärld. De intervjuade är sex lärare, tre män och tre kvinnor i varierande ålder mellan 30 och 60 år. Vi har använt oss av tre fallbeskrivningar där lärarna har fått svara på frågor hur de tänker att de skulle lösa de tre olika konflikterna. Vårt material har vi bearbetat och analyserat genom en hermeneutisk tolkning, där vi har växlat mellan del och helhet. Analysen gjordes i syfte för att lyfta fram det centrala i pedagogernas handlande och resonemang. Vår avsikt var att få en bättre insikt i hur pedagoger förhåller sig och tänker kring de olika fallbeskrivningarna. Resultat: I vårt resultat har vi kommit fram till att lärarna anser att det är viktigt att man sätter sig ner och samtalar med eleverna när en konflikt har inträffat. Lärarna använder sig då av olika samtalsstrategier för att få eleverna att komma fram till en lösning. Lärarna säger att det finns olika sätt att lösa en konflikt på. Lärarna säger att det är viktigt att alla får komma till tals och att man som lärare ska vara en god lyssnare. Om eleverna inte kan komma fram till en lösning på konflikten så går lärarna in och aktivt bryter konflikten. De avgör sedan hur det ska bli genom t.ex. lottning. En annan sak som framkom var att lärarna gärna gör om konflikten till en samhällskunskapslektion där de kan lära sina elever demokrati. De låter då alla i klassen vara delaktiga där de lär sig röstning och representativ demokrati. Alla lärarna brukar agera medlare i konflikterna där de går in och lyssnar av situationen och hjälper sedan eleverna att själva komma fram till en lösning.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger och barn upplever att konflikter kan lösas. De teoretiska utgångspunkter som använts är ett sociokulturellt perspektiv, som beskriver hur individer samspelar med varandra och ger ett barns perspektiv, som innebär att se och förstå barns handlingar och beteenden från deras perspektiv. Undersökningen som ligger till grund för arbetets resultat genomfördes med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod. Barn och pedagoger valdes ut och gav sitt godkännande till att delta i undersökningen genom att skriva under tillståndsblanketter som hade lämnats ut till två utvalda skolor. I barnens fall skickade vi också med tillståndsblanketter till vårdnadshavare för att läsa igenom och skriva under. Barnen som deltog svarade på frågor, följdfrågor och diskuterade tillsammans med varandra i fokusgruppssamtal på respektive skola. Pedagogerna deltog i enskilda intervjuer där de svarade på frågor samt följdfrågor. Olika frågor hade konstruerats till barnen och pedagogerna och hade utformats så att de skulle kunna vara till hjälp vid att besvara forskningsfrågorna. Resultatet av undersökningen bestod av beskrivningar av både barnen och pedagogerna där de beskrev hur de brukar gå tillväga för att hantera och lösa konflikter. Resultatet av undersökningen visade på att barn ofta använde sig av bland annat närkontakt, tröst och regler vid konfliktlösningar. Pedagogerna beskrev att de brukar lösa konflikter genom samarbete med kollegor samt genom att lyssna och observera konfliktsituationer. Vidare beskrev pedagogerna att de arbetade förebyggande för att motverka framtida konflikter.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet. De ansåg dessutom att lärare vid konflikter bär olika ansvar beroende på om den är skolrelaterad eller om konflikten grundar sig i elevernas privatliv. Oavsett vad det är för konflikt ska vi som lärare ta reda på dess egentliga orsak för att på så sätt kunna gå vidare med att försöka lösa konflikten</p>

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet. De ansåg dessutom att lärare vid konflikter bär olika ansvar beroende på om den är skolrelaterad eller om konflikten grundar sig i elevernas privatliv. Oavsett vad det är för konflikt ska vi som lärare ta reda på dess egentliga orsak för att på så sätt kunna gå vidare med att försöka lösa konflikten

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på hur barn tänker kring konflikter i skolan. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer i år tre, har vi fått fram hur barn tänker om konflikter och konfliktlösning, detta för att få fram ett barnperspektiv.</p><p>I litteraturgenomgången tar vi upp skillnader mellan konflikthantering och konfliktlösning samt vad den tidigare forskning har kommit fram till som finns kring ämnet.</p><p>I metoddelen beskrivs hur vi har gått tillväga i studien. Vi har använt oss av videofilm för att få barnen inspirerade till att diskutera ämnet konflikter, utifrån filmen har vi utarbetat intervjufrågor.</p><p>I resultatet har vi kommit fram till att barn har många erfarenheter av konflikter och att det arbetas med olika metoder för att barnen ska lära sig att lösa och hantera konflikter i skolan. Det har även framkommit olika konkreta förslag på vilka sätt barnen vill lösa konflikter. Barnen anser att det är viktigt att kunna hantera och lösa konflikter på bra sätt.</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur barn tänker kring konflikter i skolan. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer i år tre, har vi fått fram hur barn tänker om konflikter och konfliktlösning, detta för att få fram ett barnperspektiv. I litteraturgenomgången tar vi upp skillnader mellan konflikthantering och konfliktlösning samt vad den tidigare forskning har kommit fram till som finns kring ämnet. I metoddelen beskrivs hur vi har gått tillväga i studien. Vi har använt oss av videofilm för att få barnen inspirerade till att diskutera ämnet konflikter, utifrån filmen har vi utarbetat intervjufrågor. I resultatet har vi kommit fram till att barn har många erfarenheter av konflikter och att det arbetas med olika metoder för att barnen ska lära sig att lösa och hantera konflikter i skolan. Det har även framkommit olika konkreta förslag på vilka sätt barnen vill lösa konflikter. Barnen anser att det är viktigt att kunna hantera och lösa konflikter på bra sätt.

Syftet med studien var att undersöka lågstadielärares erfarenheter kring konflikter mellan lärare och enskilda elever samt hur de arbetade i dessa konflikter både förebyggande och i stunden. Metoden för studien var semi-strukturerade intervjuer, där empirin analyserades genom en tematisk dataanalys där studiens forskningsfrågor användes som analysverktyg. Resultaten gav 10 teman och 7 underteman över de tre frågorna. Lärarna hade erfarenheter av små och stora konflikter, men ansåg att de inte alltid kallade dem för konflikter utan för ett utmanande beteende. Alla lärarna indikerade att skapa förståelse, kompromisser och goda relationer var grunden till en bra konflikthantering. Vissa lärare ansåg även att ett lågaffektivt bemötande kunde hjälpa. Det funna arbetet kring konflikthantering mellan lärare och enskilda elever kunde appliceras på studiens teoretiska utgångspunkt där de flesta exempel låg inom den första och andra nivån i Cohens konfliktpyramid.

Syftet med vår c-uppsats är att bli säkrare i rollen som pedagoger. Först och främst vill vi ta reda på hur man som pedagog kan arbeta förebyggande med konflikter i skolan. På så sätt hoppas vi att konflikterna kommer att minska i klassen. Vi vill också förstå vad konflikterna bottnar i, varför och hur de uppstår. Med dessa fördjupade kunskaper tror vi att vi får fler redskap att lättare lösa konflikter på ett bättre sätt. Syftet är också att få klarhet i vilka metoder man som lärare kan och får ta till när en konflikt uppstår. Vi vill också ta reda på om konflikter är vanligare idag än förr och om konflikterna skiljer sig i en mångkulturell skola respektive icke mångkulturell skola. Intentionen är att kunna agera på ett professionellt sätt när det gäller konflikthantering och förhoppningsvis även kunna delge andra om förslag om hur man som pedagog kan lösa konflikter. / Vi är två lärarstuderande, Cornelia Nordsund och Jessica Persson, som går sista terminen med inriktningen Barn och ungdomsvetenskap, 140p, på Malmö Högskola. Denna c-uppsats har vi valt att kalla Hur handskas man med bråkstakar i skolans värld? Arbetet handlar om konflikthantering. Våra problemformuleringar lyder: •Hur kan man arbeta förebyggande med konflikter som berör elever i grundskolan? •Vilka metoder kan pedagogen använda för att lösa akuta konflikter? •Förekommer det mer konflikter idag mellan elever i grundskolan än för 10 år sedan och på vilket sätt skiljer de sig? •I vad bottnar de vanligaste konflikterna bland elever i dag enligt pedagoger?•Vilka skillnader finns i en mångkulturell skola i jämförelse med en icke mångkulturell skola när det gäller konflikter enligt pedagogernas erfarenheter på respektive skola? Spelar elevens bakgrund någon roll när det gäller synen på våld och konflikter?•Vad säger skolans styrdokument om hur man skall lösa konflikter? •Vilka skillnader finns i Lgr 80 respektive LpO 94 när det gäller konflikthantering? Vårt syfte med arbetet är att bli mer professionella i vår roll som pedagoger när det gäller konflikthantering. De metoder vi har använt oss av är textundersökning och intervjuer. Vi har intervjuat sex pedagoger på två skolor. Ett av de viktigaste resultaten är hur viktigt det är att man som pedagog är säker på metoder i konflikthantering i det förebyggande arbetet och i akuta situationer. Det var intressant att se hur konflikterna i skolan ändrats över tid, till exempel har språket blivit grövre och i och med mötet mellan nya språkgrupper, har nya skällsord uppkommit.

<p>BAKGRUND: Konflikter sker dagligen i förskolans värld. Det spelar en avgörande roll för barnen hur pedagogerna hanterar konflikterna. Genom att ge barnen de rätta verktygen till att lösa konflikterna själva så stärks barnens självförtroende och de känner sig trygga i sig själva. Vi lyfter fram olika författares syn på vad konflikter är, hur de uppkommer och hur de kan lösas. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på relationen mellan barn och vuxna som innebär att barn lär sig i samspel med andra, samt Johanssons syn på pedagogens perspektiv vid konflikter i förskolan.</p><p>SYFTE: Syftet med arbetet är att se hur konfliktlösningen går till ute i två olika förskole-verksamheter och hur samtliga pedagoger i dessa verksamheter agerar i barnens konflikter.</p><p>METOD: Vi är nyfikna på att se hur det ser ut i förskoleverksamheterna. För att kunna se det är vår ansats inspirerad av etnografin. Vi har observerat två olika förskolor, där samman-lagt tio pedagoger iakttagits i konfliktsituationer. Det är ingen generell studie utan resultatet är utifrån dessa två förskolor.</p><p>RESULTAT: I studien kom det fram att dessa pedagoger hade sex olika tillvägagångssätt att lösa de konflikter som barnen hamnade i. Vilket av tillvägagångssätten som var vanligast skilde på de två förskolorna. Men de två vanligaste sätten var (1) att pedagogen avvaktade i konflikten och barnen fick lösa det själva, och (2) konfliktlösning genom tillsägelser. Andra</p><p>II</p><p>strategier pedagogerna använde sig av för att lösa konflikterna var diskussion, hot, flytande regler och emotionell vädjan.</p>