<p>Denna studie är en beskrivning av två socialtjänsters olika handläggningsstrategier i samband med att de lämnar upplysningar till domstolen i mål om vårdnad, boende och umgänge och motiven till de olika strategierna. Vårdnadstvister som tas upp i domstol är en lång process och kan vara påfrestande både för barnet och föräldrarna. Om föräldrarna i en vårdnadstvist vänder sig till domstolen involveras även socialtjänsten. Detta då domstolen enligt Föräldrabalken ska begära in upplysningar om barnet och föräldrarna från socialtjänsten. Inför dessa upplysningar väljer vissa kommuner att samtala med föräldrarna medan andra kommuner inte gör det. I två fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare delges synsättet på vilken betydelse detta samtal kan ha utifrån ett konfliklösningsperspektiv samt synen på deras handläggningsstrategier. Resultatet visade att de olika kommunerna hade olika synsätt på samtal med föräldrarna i detta skede och om samtalet har någon påverkan ur ett konfliklösningsperspektiv. Vidare framkom det att de var medvetna om innehållet</p>

<p>Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ”barnets bästa”. Min teori är att lagstiftningen om ”barnets bästa” begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ”barnets bästa” inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra. Därför är normer och värderingar kring vad som är bäst för barnet till slut det som ligger till grund för domstolens beslut och det som motverkar en lösning på föräldrars konflikter.</p>

<p>Jag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur två perspektiv, elevperspektivet och lärarperspektivet.Genom enkätundersökningar i en sexa, sjua och åtta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta är klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor långa högstadiepraktik på grundskollärarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att få ytterligare ett perspektiv på klimatet i klassen. </p><p>För att belysa klassrumsklimatet i både ett elev- och lärarperspektiv har jag läst litteratur inom området för attfördjupa mina kunskaper och för att använda som grund till den empiriska studien. </p><p>Utifrån enkätundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare få lärares perspektiv på klassrumsklimatet. Jag har därför gestaltat ett fall som bygger på konflikter som framgår av enkätundersökningen och egna erfarenheter från min praktik i sexan, sjuan och åttan. Jag har sedan vänt mig till de tre klasslärarna till de aktuella klasserna för att få deras bild av fallet och hur man går till väga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har också försökt belysa hur lärarens ledarskap påverkar klimatet i klassen.</p>

<p>I dagens samhälle är det viktigt att ha god social kompetens. I skolan är det lärarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa på strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter är att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass där det råder ett gott klimat kommer konflikttillfällena att bli färre. </p><p>Examensarbetet innehåller intervjuer med fyra lärare som arbetar med elever i åren 1-7. I arbetet studeras också teorier om konfliktlösning. De forskare som behandlats är Brännlund, Crum, De Bono, Maltén, Nemert och Wahlström. Samtliga forskare är överens om att förutsättningen för att kunna lösa en konflikt är att parterna verkligen lyssnarpå varandra. Lyssnandet är nyckeln till all framgångsrik konfliktlösning. Forskarna uppger också att våra tidigare upplevelser och erfarenheter påverkar oss i konfliktsituationer. </p><p>Resultatet av intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare hade som mål med sin konfliktlösning att lära eleverna att skilja på person och handling när något hade inträffat. Detta var något som även teorierna framhävde. Resultatet visade vidare att lärarna precis som forskarna ansåg att lyssnandet hade en betydande roll vid konfliktlösningen. Intervjuerna visade att lärarna inte använder sig av en stegvis konfliktlösningsmetod därför att de anser att det inte finns en enda metod som fungerar på alla elever i alla situationer.</p><p>Forskarna beskriver vidare att det är viktigt med en tredje part närvarande vid konfliktlösningen t ex en lärare. Intervjuerna visar att några av lärarna agerar aktivt som tredje part medan andra endast deltar som en passiv neutral part.</p>

I dagens samhälle är det viktigt att ha god social kompetens. I skolan är det lärarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa på strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter är att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass där det råder ett gott klimat kommer konflikttillfällena att bli färre. Examensarbetet innehåller intervjuer med fyra lärare som arbetar med elever i åren 1-7. I arbetet studeras också teorier om konfliktlösning. De forskare som behandlats är Brännlund, Crum, De Bono, Maltén, Nemert och Wahlström. Samtliga forskare är överens om att förutsättningen för att kunna lösa en konflikt är att parterna verkligen lyssnarpå varandra. Lyssnandet är nyckeln till all framgångsrik konfliktlösning. Forskarna uppger också att våra tidigare upplevelser och erfarenheter påverkar oss i konfliktsituationer. Resultatet av intervjuerna visade att samtliga intervjuade lärare hade som mål med sin konfliktlösning att lära eleverna att skilja på person och handling när något hade inträffat. Detta var något som även teorierna framhävde. Resultatet visade vidare att lärarna precis som forskarna ansåg att lyssnandet hade en betydande roll vid konfliktlösningen. Intervjuerna visade att lärarna inte använder sig av en stegvis konfliktlösningsmetod därför att de anser att det inte finns en enda metod som fungerar på alla elever i alla situationer. Forskarna beskriver vidare att det är viktigt med en tredje part närvarande vid konfliktlösningen t ex en lärare. Intervjuerna visar att några av lärarna agerar aktivt som tredje part medan andra endast deltar som en passiv neutral part.

Denna studie är en beskrivning av två socialtjänsters olika handläggningsstrategier i samband med att de lämnar upplysningar till domstolen i mål om vårdnad, boende och umgänge och motiven till de olika strategierna. Vårdnadstvister som tas upp i domstol är en lång process och kan vara påfrestande både för barnet och föräldrarna. Om föräldrarna i en vårdnadstvist vänder sig till domstolen involveras även socialtjänsten. Detta då domstolen enligt Föräldrabalken ska begära in upplysningar om barnet och föräldrarna från socialtjänsten. Inför dessa upplysningar väljer vissa kommuner att samtala med föräldrarna medan andra kommuner inte gör det. I två fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare delges synsättet på vilken betydelse detta samtal kan ha utifrån ett konfliklösningsperspektiv samt synen på deras handläggningsstrategier. Resultatet visade att de olika kommunerna hade olika synsätt på samtal med föräldrarna i detta skede och om samtalet har någon påverkan ur ett konfliklösningsperspektiv. Vidare framkom det att de var medvetna om innehållet

Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ”barnets bästa”. Min teori är att lagstiftningen om ”barnets bästa” begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ”barnets bästa” inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra. Därför är normer och värderingar kring vad som är bäst för barnet till slut det som ligger till grund för domstolens beslut och det som motverkar en lösning på föräldrars konflikter.

Jag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur två perspektiv, elevperspektivet och lärarperspektivet.Genom enkätundersökningar i en sexa, sjua och åtta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta är klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor långa högstadiepraktik på grundskollärarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att få ytterligare ett perspektiv på klimatet i klassen. För att belysa klassrumsklimatet i både ett elev- och lärarperspektiv har jag läst litteratur inom området för attfördjupa mina kunskaper och för att använda som grund till den empiriska studien. Utifrån enkätundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare få lärares perspektiv på klassrumsklimatet. Jag har därför gestaltat ett fall som bygger på konflikter som framgår av enkätundersökningen och egna erfarenheter från min praktik i sexan, sjuan och åttan. Jag har sedan vänt mig till de tre klasslärarna till de aktuella klasserna för att få deras bild av fallet och hur man går till väga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har också försökt belysa hur lärarens ledarskap påverkar klimatet i klassen.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i gymnasieskolan. Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på gymnasieskolan. Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting. Jag har intervjuat en respondent från varje verksamhet. I min undersökning har jag kommit fram till att utomhuspedagogik kan främja social kompetens och tillämpas för att träna social kompetens i gymnasieskolan med hjälp av i andra verksamheter beprövade verktyg som bör anpassas till tonåringars behov. Framtida forskning för utveckling av utbildningskoncept och kompetenser är lika nödvändig som en skolpolitisk förankring av social färdighetsträning i gymnasieskolans styrdokument.

<p>Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i gymnasieskolan.</p><p>Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på gymnasieskolan.</p><p>Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting. Jag har intervjuat en respondent från varje verksamhet.</p><p>I min undersökning har jag kommit fram till att utomhuspedagogik kan främja social kompetens och tillämpas för att träna social kompetens i gymnasieskolan med hjälp av i andra verksamheter beprövade verktyg som bör anpassas till tonåringars behov.</p><p>Framtida forskning för utveckling av utbildningskoncept och kompetenser är lika nödvändig som en skolpolitisk förankring av social färdighetsträning i gymnasieskolans styrdokument.</p>