Acceptans till förlorad kroppsdel samt påbörjad protesanvändning kan upplevas som en svårighet. Omställningen påverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förändringen står i ständig fokus eftersom den upplevda känslan av kroppen förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bära arm- och benprotes efter amputation. Studien är en systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats. I resultatet framkom tre huvudrubriker, upplevelser av kroppsligt, socialt och psykiskt välbefinnande. Det kroppsliga välbefinnandet beskriver framförallt protesens funktionella användning samt fysiska besvär. Socialt välbefinnande påverkas av omgivningens bemötande. Vid sociala interaktioner förändras identiteten. Det psykiska välbefinnandet förklarar den nya självbilden av den förändrade kroppen. De känslor och tankar som uppstår vid protesanvändning ser olika ut för olika individer. Globalt sett finns forskning som beskriver upplevelser av att bära protes, dock är forskningen i Sverige begränsad. Att ha kunskap kring den upplevda känslan av att bära protes är viktigt att känna till inom vården. För att täcka kunskapsluckan krävs utbildning där upplevelsen av livsstilsförändrande sjukdomar belyses.

No description available.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i gymnasieskolan. Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på gymnasieskolan. Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting. Jag har intervjuat en respondent från varje verksamhet. I min undersökning har jag kommit fram till att utomhuspedagogik kan främja social kompetens och tillämpas för att träna social kompetens i gymnasieskolan med hjälp av i andra verksamheter beprövade verktyg som bör anpassas till tonåringars behov. Framtida forskning för utveckling av utbildningskoncept och kompetenser är lika nödvändig som en skolpolitisk förankring av social färdighetsträning i gymnasieskolans styrdokument.

<p>Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i gymnasieskolan.</p><p>Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på gymnasieskolan.</p><p>Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting. Jag har intervjuat en respondent från varje verksamhet.</p><p>I min undersökning har jag kommit fram till att utomhuspedagogik kan främja social kompetens och tillämpas för att träna social kompetens i gymnasieskolan med hjälp av i andra verksamheter beprövade verktyg som bör anpassas till tonåringars behov.</p><p>Framtida forskning för utveckling av utbildningskoncept och kompetenser är lika nödvändig som en skolpolitisk förankring av social färdighetsträning i gymnasieskolans styrdokument.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur universitetsstudenter upplever att sociala interaktioner med kurskamrater påverkas och förändras i digital undervisning, samt vilka hinder och möjligheter som finns i att uttrycka sin identitet som student över Zoom. Det empiriska materialet baseras på tolv semistrukturerade intervjuer med studenter vid Uppsala universitet och grundar sig i en kvalitativ studie som utgår från en riktad innehållsanalys. De teorier som används och testas i undersökningen är George Meads symbolinteraktionistiska teori och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet visar att den digitala undervisningen medför stora negativa effekter på sociala interaktioner mellan studenter. Det som särskilt lyfts fram i intervjuerna är att kommunikationen förändras avsevärt och påverkar den enskilda studentens sätt att vara, vilket får konsekvenser för de sociala interaktionerna. När universiteten förlorar den rumsliga miljön förändras kontexten, vilket leder till att oskrivna regler omförhandlas och ger universitetsmiljön ett nytt sammanhang. Tekniska aspekter öppnar upp för både möjligheter och begränsningar för studenters förutsättningar attge uttryck för sin identitet.

Astrid Lindgrens Värld (ALV) är en väletablerad temapark beläget i Sverige och öppnade år 1981 upp portarna första gången för att sedan, år efter år erbjuda upplevelser till sin växande besökarskara. Miljöerna där sagorna hör hemma utvecklas och karaktärerna kan genom parken komma till liv och därmed bestå i besökarnas hjärtan. Det unika med parken är att få chansen att möta det som bara fantasin annars kan skapa i en värld frånkopplad från verkligheten.   År 2020 kommer att beskrivas som ett år av främmande krafter då pandemin COVID-19 spred sig som en löpeld i världen och mänskligheten stod inför en oväntad utmaning. Restriktioner och rekommendationer om avstånd till andra samt användning av munskydd förändrade premisserna för turistiska attraktioner såsom ALV. Ovissheten och den föränderliga natur som pandemin besatt bäddade för förändringar i upplevelserummet och ALV fick redan innan öppning anpassas för en smittsäker upplevelse. Med avstamp i teoribildning beskriver vi begreppet upplevelserum och dess tillhörande aspekter, vilket sedan ligger som grund för studiens teman; upplevelserummets byggstenar samt sociala interaktioner i upplevelserummet. På så vis besvarar vi om och hur upplevelserummet har förändrats till följd av COVID-19 samt hur viktiga aspekters begränsning, såsom sociala interaktioner, förändrar arbetet med att bibehålla en eftersträvad upplevelse. Genom kvalitativa intervjuer med anställda i parken delgavs vi åsikter och tankar som vi för studien betraktar som sanning. Med de metodologiska valen insamlades empiri som analyserades och visade på förändringar som skett i upplevelserummet. Den fysiska utformningen där främst köer blev den största konsekvensen låg till grund för stark frustration hos besökare. En annan viktig aspekt som förändrades var de sociala interaktionerna som tack vare ALV kunde vägas upp med förståelse för icke-verbal kommunikation och interaktioner på avstånd. Trots det hårda arbetet blev inte upplevelsen som den är menad att vara och parken fick lida för en kraft större än vad de själva besitter. Trots svårigheter har ALV lärt sig mycket och ser nästkommande sommar i positiv anda och litar på att de erfarenheter som pandemin medfört kommer väl tillhands för framtiden.

Eftersom läsning är centralt för skolarbete och kunskapsinhämtning och aktuella rapporter visar på barns sjunkande läsintresse, är det av vikt att skolan arbetar med att stärka läsmotivationen hos eleverna. Faktorer som forskning pekar på som betydelsefulla för läsmotivation är bland annat självtillit, självbild och upplevd autonomi. I denna uppsats fokuseras i stället de sociala relationerna och interaktionerna och deras påverkan på läsmotivation, då forskningsöversikter återkommande har pekat på deras betydelse. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa forskning om hur olika sociala relationer och interaktioner påverkar mellanstadieelevers läsmotivation samt vilken roll och vilka möjligheter läraren har i dessa sociala relationer och interaktioner. Sociala motivationskällor till läsning framträder tydligt i de studier som granskats. För det första har familjen inflytande genom att den kultur som finns i familjen påverkar synsättet på och vilka sociala interaktioner kring läsning som förekommer i hemmet. Andra sociala relationer som påverkar läsmotivationen är de till kamraterna genom känslan av tillhörighet samt deltagandet i sociala interaktioner såsom gemensam läsning och samtal runt texten. Även läraren har påverkan på läsmotivationen genom att dels vara en förebild och ledare, dels genom att i relationen visa ett genuint intresse för elevens läsning och ge denne möjlighet till interaktion med läraren i en liten grupp. Dessutom kan motiverande sociala relationer

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare uppfattar och arbetar med formativ bedömning i sin matematikundervisning. Forskare pratar om att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas möjligheter till att lära, utvecklas samt ta eget ansvar över sina egna studier. Studiens område är valt utifrån mitt egna intresse för formativ bedömning i matematik. Samt för att undersöka hur lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i matematik. Resultatet redovisas genom fem intervjuer och en enkätundersökning där 21 lärare deltog. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text. Resultatet i studien är att lärare upplever både för- och nackdelar med formativ bedömning. Samtliga lärare är eniga om är att formativ bedömning bidrar till att utveckla elevernas matematiska förmågor. Dock upplever lärarna att formativ bedömning i matematik är tidskrävande och ställer krav på dem på organisation- och institutionsnivå. För att analysera resultatet används både ett sociokulturellt perspektiv samt kognitivistiskt. Återkommande termer i studien är återkoppling, sociala interaktioner, metakognition och ansvarstagande. Slutsatsen är att lärare behöver mer kunskap om formativ bedömning för att kunna tillämpa det i undervisningen på ett fungerande sätt. Det kommer också att krävas att eleverna tar ansvar över sina egna studier för att lära sig och utvecklas.

The purpose of this study is to explain how shame can be experienced by women with the stigmatizing illness of alcoholism. Another aim is to illustrate how this shame can be affected in social interaction with others and by other circumstances. The following questions will be highlighted in this essay: How can shame be experienced by female alcoholics? What can affect shame in interaction with other people, from the view of female alcoholics? What other circumstances can affect the shame, from the view of female alcoholics?This study features interviews with women who have successfully gone through the process of rehabilitation from the illness of alcoholism, have a long going and stable sobriety and arecurrently part of the work force. The study also features interviews with therapists specializing in the field of addiction recovery and have considerable experience in their fieldof working with women suffering from alcoholism.The subject matters shame and stigma form the theoretical/analytical tools for this research. Various researchers’ views and explanations concerning stigma are from Erving Goffman and Howard Becker, and concerning shame the views and explanations are from Tomas J. Scheff and Suzanne M. Retzinger. However, the theoretical standpoint of this study is Brené Brown’s Shame Resilience Theory.The results that can be drawn from this study are that shame is experienced as deep and difficult during the time when the alcoholic is active, but shame can decrease considerably with recovery. Interactions with other people were shown to be essential in affecting shame. The response of other people decided whether shame decreased or increased.

Det är viktigt att personalgrupper inom behandlings- och stödverksamheter präglas av positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer för att uppfylla funktionalitet och effektivitet. Brist på positiva sociala interaktioner och lyckade ritualer riskerar att skapa en personalgrupp som präglas av oenighet och konflikter. Studien syftar således till att undersöka hur sociala interaktioner i en personalgrupp inom en stödverksamhet inverkar på det dagliga arbetet. Studien syftar även till att undersöka hur en positiv och funktionell personalgrupp skapas genom samspel mellan gruppmedlemmarna. Vidare diskuteras relationen mellan personalgruppens funktion och klienterna. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod som omfattar fem intervjuer med personal inom en stödverksamhet. De teoretiska utgångspunkterna som används vid analys är Collins teori om sociala interaktioner och Bions gruppteori. Studiens resultat visar att personalen benämner olika faktorer som viktiga för en funktionell personalgrupp och att de även har delade meningar och känslor för personalgruppens funktion. Vidare visar studien att personalgruppen inom den studerade verksamheten inte arbetar enhetligt eller utifrån någon specifik teori eller metod. Detta kan således vara ett resultat av att gruppen präglas av misslyckade ritualer och mindre bra sociala interaktioner. / It is important that staff groups within treatment and support organizations are characterized with positive social interactions and successful rituals in order to be functional and effective. A lack of these ingredients can create a group with disagreement and conflicts. This study aims to explore how the interactions and rituals affect the daily work within the staff group in a support organization. A second purpose is to explore how a positive and functional staff group is made easier through interaction between the members of the group. The relationship between the function of the staff group and the clients is also discussed. The study has a qualitative research approach and includes five interviews with staff within a support organization. The theoretical basis for the analysis is Collin’s interactions theory and Bion’s group theory. The result shows that the staff name different factors as important for the function of a staff group. The study also shows that the staff group doesn’t work uniformly or by any particular theory or method. This may be the result of that the group is characterized by failed rituals and less good interactions.