<p>This report investigates the possibility of developing a new and improved hip prosthesis. The result were five different materials that could be used for the prosthesis. These five solutions were Silicone Nitrate on Cobolt Chrome, phase stabilized Zirconium Oxide on Cobolt Chrome, Silicone Nitrate on Silicone Nitrate, DLC coated phase stabilized Zirconium Oxide and Chromium nitride coated Cobolt Chrome on Cobolt Chrome. In addition to this it was also investigated how to best market the prosthesis and how to transport them from production sites to hospitals.</p>

This report investigates the possibility of developing a new and improved hip prosthesis. The result were five different materials that could be used for the prosthesis. These five solutions were Silicone Nitrate on Cobolt Chrome, phase stabilized Zirconium Oxide on Cobolt Chrome, Silicone Nitrate on Silicone Nitrate, DLC coated phase stabilized Zirconium Oxide and Chromium nitride coated Cobolt Chrome on Cobolt Chrome. In addition to this it was also investigated how to best market the prosthesis and how to transport them from production sites to hospitals.

No description available.

ConneXion

Acceptans till förlorad kroppsdel samt påbörjad protesanvändning kan upplevas som en svårighet. Omställningen påverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förändringen står i ständig fokus eftersom den upplevda känslan av kroppen förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bära arm- och benprotes efter amputation. Studien är en systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats. I resultatet framkom tre huvudrubriker, upplevelser av kroppsligt, socialt och psykiskt välbefinnande. Det kroppsliga välbefinnandet beskriver framförallt protesens funktionella användning samt fysiska besvär. Socialt välbefinnande påverkas av omgivningens bemötande. Vid sociala interaktioner förändras identiteten. Det psykiska välbefinnandet förklarar den nya självbilden av den förändrade kroppen. De känslor och tankar som uppstår vid protesanvändning ser olika ut för olika individer. Globalt sett finns forskning som beskriver upplevelser av att bära protes, dock är forskningen i Sverige begränsad. Att ha kunskap kring den upplevda känslan av att bära protes är viktigt att känna till inom vården. För att täcka kunskapsluckan krävs utbildning där upplevelsen av livsstilsförändrande sjukdomar belyses.

The aims of this study were to; determine if it is possible for amputees to identify walking surfaces by receiving feedback through their prostheses. determine if there are any measurable changes in amputee gait characteristics when walking on different surfaces.   Methods Subjects walked on a specially built walkway with exchangeable surface materials (level, soft and tilted) with visual and audio feedback occluded. Subjects were required to identify the surface material. Kinematic data were collected simultaneously.   Results Agreement between the true surface and that identified by the subject on the amputated side was fair to good (k=0.58). A two way repeated measures ANOVA showed a significant difference in lateral knee displacement between heel contact to foot flat, with main effect for surface (p=0.010).   Conclusion Amputees have a fair to good ability to identify walking surfaces without additional information from eye sight, hearing or the sound limb.   The kinematic measures showed a significant increase in lateral knee displacement between heel contact to foot flat on the tilted surface compared to both level and soft surfaces. This was the case for both the amputated and the sound side.   The duration of heel contact to foot flat was unaffected by walking surface and first or second step. / Titel: Transtibialt amputerades varseblivning av gångunderlag – En pilotstudie   Syftet med studien var att; undersöka om det är möjligt för en amputerad att identifiera gångunderlag genom informationen de får via protesen. undersöka om det existerar några mätbara förändringar i den amputerades gångmönster på olika underlag.   Metod Försökspersonerna gick på en specialbyggd gångbana med utbytbart gångunderlag (plant, mjukt och vinklat), med visuella intryck och ljud från gångbanan isolerade. Försökspersonerna ombads identifiera gångunderlaget. Kinematiska data samlades in simultant.   Resultat Överensstämmelse mellan det verkliga underlaget och det som rapporterades av försökspersonen var godkänt till bra (k=0,58). En two way repeated measures ANOVA visade en signifikant skillnad gällande lateral knärörelse mellan hälisättning och framfotsisättning, med huvudeffekt för gångunderlag (p=0,010).   Slutsats Amputerade har en godkänt till bra förmåga att identifiera gångunderlag utan extra information från syn, hörsel eller från det friska benet.   Kinematiska data visade en signifikant ökning av lateral knärörelse mellan hälisättning och framfotsisättning på det vinklade underlaget jämfört med både det plana och det mjuka underlaget. Detta gällde för både amputerad och frisk sida.   Tiden för hälisättning till framfotsisättning var ej påverkad av gångunderlag, och inte heller av om det var första eller andra steget.

No description available.

No description available.

SyfteStudiens syfte var att undersöka om användningen av olika tandborsttyper påverkarböjhållfastheten på varmpolymeriserad PMMA.Material och metodTrettio provkroppar tillverkades i Ivocap High Impact Akrylat med mått enligt en modifierad ISO 20795-1:2013 och utsattes för slitagetest med fyra olika tandborsttyper, Oral-B Precision (TP), Oral-B Trizone (TT), TePe Select Soft (TS) och TePe Denture Brush (TD). Rengöringsmediumet bestod av en tvål- och vattenlösning. Ytan granskades före och efter slitagetest. Böjhållfastheten testades med hjälp av ett trepunkts-böjhållfasthetstest. Resultatet analyserades med one-way ANOVA, Tukey’s test och signifikansnivån sattes till α = 0,05.ResultatIngen signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna (p = 0,38) och inga till småförändringar i form av repor på ytan kunde observeras i mikroskop.SlutsatsMed reservation för de begränsningar som studien har kan följande slutsats dras:Oberoende av vilken tandborsttyp som användes påverkades inte böjhållfastheten påmaterialet och ytan påverkades inte nämnvärt. Det kan behövas fler studier där materialetåldras, flera protesbasmaterial testas och med mer utvecklad utrustning. Nollhypotesen kan bekräftas. / PurposeThe purpose of the study was to investigate whether the use of different toothbrushes affects the flexural strength of heat-polymerized PMMA.MethodsThirty specimens were manufactured of Ivocap High Impact resin with dimensions according to a modified version of ISO 20795-1:2013. The specimens were divided into five groups and the surface was examined before and after a wear test. The groups were Oral-B Precision (TP), Oral-B Trizone (TT), TePe Select Soft (TS), TePe Denture Brush (TD) and Control group (KG). The cleaning medium consisted of a soap and water solution. Ultimate flexural strength was tested with a 3-point bending test. The result was statistically analyzed with one-way ANOVA, Tukey’s test with a significance level set to α = 0,05.ResultsNo significant difference was found between the groups (p = 0.38) and none to small changes in the form of scratches on the surface could be observed in microscope.ConclusionWithin the limitations of the study the following conclusion can be drawn: Regardless of the toothbrush type used, the flexural strength of the material was not affected and the surface was not significantly affected. There is a need for further studies where the material is subjected to aging, several other prosthetic base materials is tested and with more advanced test equipment. The zero hypothesis can be confirmed.

Bakgrund: Barn med dysmeli kan få svårt att utföra dagliga aktiviteter. Barnen får oftast träffa arbetsterapeuter där målet med arbetsterapi är att främja aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter med hjälp av träning och hjälpmedel. Forskningen är inte överens huruvida användning av hjälpmedel tillför tillräckligt med stöd. Vissa barn upplever att hjälpmedel inte tillför nytta.Syfte: Att beskriva användning av hjälpmedel i dagliga aktiviteter hos barn med dysmeli.Metod: Litteraturstudie för att skapa en översikt av befintlig forskning. Databaser som användes var CINAHL with Full Text och MEDLINE. Kvalitativa och kvantitativa artiklar valdes ut och sammanställdes. Dessa analyserades systematiskt enligt metodlitteratur i fyra steg vilket resulterade i fyra teman.Resultat: Många barn upplever att de kan utföra aktiviteter med eller utan hjälpmedel. Barnen upplevde att användning av hjälpmedel bidrog till känslan av att kunna delta i sociala sammanhang och att kunna utföra aktiviteter, främst specifika aktiviteter som att cykla, spela musikinstrument och utföra sport. Resultatet visade även olika anledningar till att hjälpmedel inte användes, bland annat att hjälpmedlet inte var tillräckligt anpassat och att hjälpmedlet var obekvämt. Resultatet visade även att den sociala miljön kunde påverka användandet negativt då flera barn upplevde att de blev uttittade.Slutsats: Litteraturstudien visar att barnen använde hjälpmedel i olika dagliga aktiviteter, främst i sina fritidsaktiviteter. Barnen upplevde att hjälpmedel kan möjliggöra delaktighet och utförande i dagliga aktiviteter. Användningen av hjälpmedel varierade mellan barnen. Det behövs vidare forskning gällande barn med dysmeli och deras användning av hjälpmedel i dagliga aktiviteter.