Syftet med denna uppsats är att undersöka hur universitetsstudenter upplever att sociala interaktioner med kurskamrater påverkas och förändras i digital undervisning, samt vilka hinder och möjligheter som finns i att uttrycka sin identitet som student över Zoom. Det empiriska materialet baseras på tolv semistrukturerade intervjuer med studenter vid Uppsala universitet och grundar sig i en kvalitativ studie som utgår från en riktad innehållsanalys. De teorier som används och testas i undersökningen är George Meads symbolinteraktionistiska teori och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet visar att den digitala undervisningen medför stora negativa effekter på sociala interaktioner mellan studenter. Det som särskilt lyfts fram i intervjuerna är att kommunikationen förändras avsevärt och påverkar den enskilda studentens sätt att vara, vilket får konsekvenser för de sociala interaktionerna. När universiteten förlorar den rumsliga miljön förändras kontexten, vilket leder till att oskrivna regler omförhandlas och ger universitetsmiljön ett nytt sammanhang. Tekniska aspekter öppnar upp för både möjligheter och begränsningar för studenters förutsättningar attge uttryck för sin identitet.

No description available.

Interaktiva skrivtavlor är en resurs som finns i många svenska skolor idag. Ett problem är att många lärare inte vet hur man skall använda interaktiva skrivtavlor i sin undervisning.  Den här uppsatsen syftar till att redogöra för hur en lärare som är van vid interaktiva skrivtavlor använder den i sin undervisning. Uppsatsen redogör också för hur både lärare och elever ser på användningen av interaktiva skrivtavlor. Uppsatsens frågeställningar berör hur tavlan används i klassrummet, vilka problem och möjligheter den vana läraren ser hos interaktiva skrivtavlor, samt vilka problem och möjligheter eleverna ser hos interaktiva skrivtavlor. Metoden i uppsatsen är kvalitativ och består av en kombination av klassrumsobservationer och intervjuer. Två intervjuer utfördes: en semi-strukturerad intervju med lärare, samt en gruppintervju med tre elever. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i klassrumsobservationerna. Resultatet av studien visar att den interaktiva skrivtavlan används av både lärare och elever i klassrummet. I observationerna används tavlan främst som ett presentationsverktyg. Resultaten av studien tyder på att en positiv effekt av interaktiva skrivtavlor är att elever känner sig mer motiverade till skolarbete. Det framkommer också att det som läraren ser som den största fördelen med interaktiva skrivtavlor är deras möjlighet att samla många resurser på en plats i klassrummet. Negativa aspekter som framkommer i studien är att elever ofta får problem med huvudvärk då undervisningen sker med en interaktiv skrivtavla. För att undkomma detta problem kan man behöva förändra hur klassrummet idag är utformat.

Digitalisering och användande av datorer har ökat kraftigt i samhället, så även i skolans värld. Under de senaste åren har allt fler skolor försett varje elev med en egen dator, så kallade en-till-en-datorer. Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelse relaterad till så kallade en-till-en-datorer, det vill säga att varje elev har en egen dator, gällande möjligheter, farhågor, direktiv och arbetssätt. Frågeställningarna är följande avseende en-till-en-datorer: Vilka möjligheter och farhågor upplevde lärarna vid införandet? Vilket stöd och vilka krav på förändring har lärarna från ledningen? Hur har lärarnas arbetssätt förändrats? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer som redskap. Som respondenter valdes pedagoger som arbetat som lärare både före och efter införande av en-till-en-datorer. Totalt intervjuades 16 lärare som tjänstgör i grundskolans senare år eller på gymnasiet. Respondenternas beskrivna undervisning efter införandet skattas med SAMR-modellen som utgångspunkt. Studiens resultat visar att de möjligheter som respondenterna upplevde vid införandet låg ganska nära deras praktiska vardag. Respondenterna i grundskolans senare år upplevde ett svagt eller obefintligt stöd från sin ledning medan respondenterna på gymnasiet upplevde både delaktighet och stöd. Inga av respondenterna känner något egentligt krav, utan endast önskemål, från sin ledning på att använda datorerna i undervisningen. Respondenterna har emellertid förändrat sin undervisning i flera avseenden till att nyttja datorerna. Bortsett det enda praktiska ämnet, Idrott och hälsa, som förekommer i studien använder de flesta respondenterna datorerna i sin undervisning på ett sätt som innebär förbättringar eller som vore svårt att genomföra utan datorstöd.

Syftet med den här systematiska litteraturstudien var att undersöka och kartlägga forskningsfältet om grannspråksundervisning inom svenskämnet kopplat till kursplanerna. Forskningsfrågorna handlade om vilket innehåll grannspråksundervisningen ska ha, vilka arbetssätt som är lämpliga samt vad som gynnar respektive hämmar grannspråksundervisningen. I bakgrunden presenterades Deklarationen om nordisk språkpolitik, skrivningarna om grannspråksundervisning i grund- och gymnasieskolans kursplaner i svenska samt en undersökning om grannspråksförståelse bland ungdomar. Mot denna bakgrund diskuterades fynden från litteraturmaterialet. Där framkom att det finns motsättningar mellan innehållet i kursplaner, nordiska språkdeklarationen samt klassrumspraktiken. Nordiska språkdeklarationen och klassrumspraktiken hade ett större fokus på hörförståelse än vad kursplanerna föreskriver. På frågan om vad undervisningen innehåller så framkom läsning och läsförståelse samt hörförståelse. Kunskaper om realia, grammatik och språkpolitik förekom inte i materialet. Gällande passande metoder i undervisningen handlar åtta av sex publikationer i materialet om projekten Gränsöverskridande nordisk undervisning (GNU) och Nordiska språkpiloter (NSP). Därför blir passande metoder inriktade på dessa projekt och där är digitala medier i fokus. Gynnsamma faktorer för grannspråksundervisningen är: djupa ämneskunskaper hos lärarna, sociala kontakter mellan elever från olika grannländer, passande undervisningsmaterial, nordiskt perspektiv i lärarutbildningarna, integrering av grannspråksundervisning i övriga moment i kursplanerna samt ett multimodalt arbetssätt. Hämmande faktorer för grannspråksundervisning är: tidsbrist, kunskapsbrist, lite utrymme för de nordiska språken i styrdokumenten samt för hög svårighetsgrad i materialet. Av studiens åtta publikationer hade två en svensk kontext, två en norsk kontext och fyra en dansk kontext. Detta tillsammans med den höga representationen av empiri grundad på projekt gör att det finns en forskningslucka att fylla. I nästa examensarbete kommer jag således att bidra till att fylla den forskningsluckan genom att anta ett svenskt elevperspektiv på grannspråksundervisningen där jag undersöker vilken undervisning eleverna anser sig behöva för att kunna kommunicera med medborgare i de nordiska grannländerna. / <p>Svenska</p>

Abstrakt Hur påverkas inlärningen av en tvingad implementering av digital utbildning? Studien handlar om att undersöka hur förutsättningar påverkas för att uppnå hög kvalitet i undervisningen av en tvingad implementation av digital undervisning ur studenternas och lärarnas synvinkel. Syftet med denna studie är att undersöka situationen vid en tvingad implementering på Malmö universitet. Med hjälp av intervju som metod ska vi ta reda på hur en sådan situation upplevs genom att sammanställa lärare och studenters åsikter. Intervjuerna har tagit fram att kontakten mellan lärare och studenterna är en viktig del i undervisningen som kan påverkas på olika sätt. Bland annat kan detta leda till att motivationen och engagemanget försämras. Examinerande moment och mycket stress i arbetet leder till att man inte hinner anpassa undervisningen till det digitala, vilket kan leda till att studenter inte förstår. Detta betyder dock inte att det inte går att ha en digital undervisning på Malmö Universitet utan bara att man behöver tid för att förbereda och anpassa utbildningen till de system och plattformar som finns. Nyckelord: Zoom, Canvas, digital undervisning / AbstractHow is learning affected by a forced implementation of digital education? This study is about examining how the conditions for achieving high quality in teaching are affected by a forced implementation of digital teaching, from the perspective of students and teachers. The purpose of this study is to investigate the situation of a forced implementation at Malmö University. By using interviews as a method, we will find out how such a situation is experienced by compiling teachers and students opinions.The interviewers have stated that the contact between the teacher and the students is an important part of teaching that can be affected in different ways. Among other things, this can lead to a decrease in motivation and commitment. Examinations and a lot of stress in the daily work can lead to not having the time to adapt the normal teaching to the digital, which can lead to students not understanding.This does not mean that it is not possible to have a digital education at Malmö University, but only that you need time to prepare and adapt the education to the systems and platforms that exist. Keywords: Zoom, Canvas, digital teaching

In this case study I interviewed five history teachers experiences of digital education during the covid-19 outbreak the spring of 2020. What are the views of these teachers on the nature of their subject and its potential, how was this transferred into the digital space under hastily manners? And what was the following effects? Interestingly depending on how the teachers view the potential of their subject their methods of teaching it changes. Which included different hindrances while transferring education into the digital classroom. The teachers used different strategies to mitigate the hindrances, but some patterns could be observed to be in common. This study concludes that the most important factors that affected the teachers where availability of digital tools and lack of visual feedback from the students. The teachers took different strategies to mitigate these too. The effects of the hasty lockdown and digitization of the classroom was during its time most notable lack of energy and a decrease of the teacher’s self-image as educators. The effects of the lack of student response seems universal and a key reason of the negative effects, implicating that the meeting between teachers and students play a big role in not only the students learning, but also for the teachers feeling of work-related value. Regardless of the negative effects, in the case of these teachers the most notable aftereffect of the experiences is that most of the teachers are even more motivated and feel a confirmation of their jobs and subjects’ significance.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitalteaterundervisning fungerade under pandemin i jämförelse med undervisning på plats förepandemin samt vilka för- och nackdelar som finns i digital teaterundervisning utifrån någrateaterlärares upplevelser under covid-19-pandemin som tog plats år 2020. Studiens empiribaseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med teaterlärare pågymnasieskolor i Sverige. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av begreppetramfaktorer. Resultatet redogör för teaterlärares upplevelser samt för-och nackdelar meddigital teaterundervisning under pandemin. Resultatet visar att digital teaterundervisning harfungerat, dock med vissa begränsningar, samt att den har bidragit med nya metoder som kanutnyttjas av lärare och elever i undervisning.

Syftet med denna studie är att förstå hur studenter inom fakulteten teknik och samhälle påverkats av den påtvingade distansundervisningen. Studien handlar därmed om att undersöka vilka möjligheter, utmaningar och risker som tidigare studenter upplevt under covid-19 pandemin och dess digitala omställning. Undersökningen och resultaten ämnar att bistå som ett underlag inför ett eventuellt förbättringsarbete inom Malmö universitet. De risker som identifieras utifrån uppsatsens resultat kan likställas med potentiella lärdomar som bör tas hänsyn till för att kunna uppnå en lika hög kvalitet på den digitala undervisningen som den campusbaserade. Med hjälp av intervjuer som undersökningsmetod kan studien göra sig underrättad om hur en sådan digital omställning fungerar och upplevs. Totalt genomfördes åtta intervjuer, vilka omfattades av både studenter och lärare inom Malmö universitet. Resultatet och analysen visade att den digitala omställningen resulterade i flera omfattande risker som både påverkade studenternas motivation, engagemang, koncentrationsförmåga och sociala hälsa. Covid-19 pandemins hastiga och omfattande omställning visade även på en högre stressnivå för lärarna, där de varken fick tillräckligt med information inför omställningen eller tiden till att hinna anpassa och reformera kurserna. Följden av detta blev att studenterna upplevde lärarna till att ha bristande kunskaper inom de digitala verktygen som användes, vilket därtill ledde till en sämre kvalitet på undervisningen.  Slutsatsen är att den påtvingade digitala undervisningen involverat flera utmaningar och risker som försvårat studiemotivationen och engagemanget. Fortsättningsvis upplevde universitetsstudenterna i denna studie att de minskade och försvårade kontakterna ledde till en försämrad hälsa och motivation.