Syftet med följande arbete är att undersöka sär- respektive samundervisning utifrån ett lä­rarperspektiv. Vi vill undersöka för och emot argument med respektive arbetsform och un­dersöka vilket arbetssätt som bidrar att förstärka jämställdhet enligt verksamma lärare. Vi valde en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med sex verksamma pedagoger för att uppnå vårt syfte. Enligt vårt resultat var alla sex intervjuade lärare överens om att de svaga och lågpresterande flickorna gynnas vid särundervisning, och att vid samundervisning gynnas gruppen som helhet där det sociala samspelet tränas och förstärks. Vidare hade lärarna fö­reställningar om att samundervisning bidrar till jämställdhet. Enligt vår konklusion så överensstämmer denna föreställning om särundervisning med vad forskningen säger i frågan. Föreställningen hos lärarna om att samundervisning bidrar till jämställdhet stämmer dock inte överens med vad forskningen visar. För att jämställdhet ska kunna utvecklas behöver nämligen en uppsättning av faktorer beaktas utöver sam- eller särundervisning. Det vill säga samundervisning behöver inte per automatik bidra till jämställdhet.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka lärares, från olika geografiska områden, åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning i ämnet Idrott och hälsa. Vi utgick från tre frågeställningar för att besvara syftet. Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om genus i sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om etnicitet i sam- och särundervisning? Metod I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer där de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa fick svara på frågor som berörde tre frågeområden. Frågeområderna var sam- och särundervisning, genus i sam- och särundervisning samt etnicitet i sam- och särundervisning. Totalt valdes sex lärare ut, som hade gått lärarutbildning i ämnet Idrott och hälsa, för att delta i studien. Tre av lärarna arbetade i Område A där majoriteten av eleverna var av svensk bakgrund. Tre av lärarna arbetade i ett Område B där majoriteten av eleverna var av annan etnisk bakgrund. Intervjuerna spelades in, transkriberades och tolkades för att kunna presentera ett resultat. Resultat Alla lärare i undersökningen bedrev samundervisning på lektionerna i Idrott och hälsa och lärarna talade positivt om samundervisning och dess effekter. Skillnaden mellan områdena var att Område B var mer negativt inställt till särundervisning än Område A. När det kommer till genus i sam- och särundervisning så har lärarna i Område A olika åsikter om vilka som gynnas och missgynnas av undervisningsformerna. Område B däremot var överens om att de inte går att säga vilka som gynnas och missgynnas av sam- respektive särundervisning. Resultaten visade även att lärarna i Område A ansåg att det var viktigt med särundervisning i områden där många elever var av annan etnisk bakgrund. Lärarna i Område B menade tvärtom att samundervisning var viktigt i dessa områden. Slutsats Det finns stora skillnader i åsikterna hos lärarna i Idrott och hälsa från de olika områdena. Dessa skillnader tror vi beror på att erfarenheten av att undervisa elever av annan etnisk bakgrund skiljer sig mellan de båda områdena.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor på grundskolans senare år upplever samundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning visar att flickor får i medelsnitt ett lägre betyg i samundervisning än vad de får i särundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslärare visar att min undersökningsskola hade en mera jämställd betygsfördelningen och att flickorna upplevde samundervisningen mer positivt än vad tidigare forskning i ämnet påvisat.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor på grundskolans senare år upplever samundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning visar att flickor får i medelsnitt ett lägre betyg i samundervisning än vad de får i särundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslärare visar att min undersökningsskola hade en mera jämställd betygsfördelningen och att flickorna upplevde samundervisningen mer positivt än vad tidigare forskning i ämnet påvisat.

Syftet med denna studie var att få en bild av ett antal elevers uppfattningar om samundervisning och särundervisning i idrott och hälsa. Vår huvudfrågeställning var:                         * Hur uppfattar nio gymnasieelever samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa?   Till denna huvudfrågeställning har vi tre underfrågor:                         * Vilka uppfattningar har de kvinnliga eleverna om sam- och särundervisning?                         * Vilka uppfattningar har de manliga eleverna om sam- och särundervisning?                         * Vilka skillnader och likheter finns mellan de kvinnliga och de manliga elevernas uppfattningar om sam- och särundervisning?   Datainsamlingen skedde genom intervjuer med riktade öppna frågor. Resultatet vi nådde var att de elever vi intervjuat i hög grad föredrog samundervisning som huvudsaklig undervisningsform även om de ser fördelar med att ha inslag av särundervisning i ämnet. Den största nackdelen med särundervisning anser de vara förlusten av gemenskap och samarbete mellan könen.

<p>Syftet med denna studie var att få en bild av ett antal elevers uppfattningar om samundervisning och särundervisning i idrott och hälsa.</p><p>Vår huvudfrågeställning var:</p><p>                        * Hur uppfattar nio gymnasieelever samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa?</p><p> </p><p>Till denna huvudfrågeställning har vi tre underfrågor:</p><p>                        * Vilka uppfattningar har de kvinnliga eleverna om sam- och särundervisning?</p><p>                        * Vilka uppfattningar har de manliga eleverna om sam- och särundervisning?</p><p>                        * Vilka skillnader och likheter finns mellan de kvinnliga och de manliga elevernas uppfattningar om sam- och särundervisning?</p><p> </p><p>Datainsamlingen skedde genom intervjuer med riktade öppna frågor.</p><p>Resultatet vi nådde var att de elever vi intervjuat i hög grad föredrog samundervisning som huvudsaklig undervisningsform även om de ser fördelar med att ha inslag av särundervisning i ämnet. Den största nackdelen med särundervisning anser de vara förlusten av gemenskap och samarbete mellan könen.</p>

<p>Mitt examensarbete handlar om samundervisning och särundervisning. Jag avsåg att undersöka om elevernas tilltro till den egna förmågan i ämnet idrott och hälsa kunde förbättras genom särundervisning. Jag ville också undersöka om eleverna är positivt eller negativt inställda till särundervisning.</p><p>Undersökningen ägde rum på en skola i Dalsland. Jag intervjuade tolv elever, tre lärare och en rektor. 112 elever fick också svara på en enkät.</p><p>Pojkarna ansåg att de utvecklade sina fysiska förmågor mest vid särundervisning, medan de utvecklade sina sociala förmågor mest vid samundervisning. Flickorna ansåg att de utvecklade sina fysiska och sociala förmågor mest vid samundervisning.</p><p>En majoritet av eleverna, framförallt flickorna, var positiva till särundervisning. Eleverna kunde tänka sig fortsätta arbeta med särundervisning på villkor att man också hade samundervisning. De tycker att samundervisning är en mer underhållande undervisning.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att studera elevers inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan. Vidare vill vi undersöka om skolans undervisningsformer (sam- eller särundervisning), elevernas ålder eller kön har betydelse för deras inställning till idrott och hälsa. Centrala frågeställningar i studien är: • Hur uppfattar elever sin idrottsundervisning beroende på om de haft sam- eller särundervisning i ämnet idrott och hälsa? • Vad finns det för skillnader och/eller likheter på hur elever ser på ämnet idrott och hälsa i år 8 på grundskolan och i år 2 på gymnasiet? • Vad finns det för skillnader och/eller likheter mellan könen i hur eleverna ser på ämnet idrott och hälsa i skolan? För att undersöka elevernas inställning till idrott och hälsa har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten delades ut på två gymnasieskolor och på två högstadieskolor till sammanlagt 224 elever. Resultaten av enkäterna sammanställde vi med hjälp av dataprogrammet SPSS. Resultatet i studien visar att de flesta elever känner sig trygga och glada när de deltar i ämnet idrott och hälsa i skolan. Den viktigaste anledningen eleverna anger till att ha idrott och hälsa är att få röra på sig. De anser att den minst viktiga anledningen är att få tävla. Vidare visar resultatet i vår studie att variabeln ålder har störst påverkan på hur eleverna känner sig i ämnet idrott och hälsa i skolan. Undersökningen pekar också på att elevers inställning till ämnet idrott och hälsa inte är beroende av vilken typ av undervisningsform de har. / The purpose of this investigation is to study pupil’s attitude to the subject sports and health in school. Furthermore we want to investigate if the forms of education in school (coeducation or separate education), age of the pupils or gender affects the view on sports and health. The framing of the questions we worked with was: • How do pupils perceive their sport education depending on if they have had coeducation or separate education in the subject sports and health? • What are the differences and/or connections between how pupils view the subject sports and health in year 8 in comprehensive school and in year 2 in upper secondary school? • What are the differences and/or connections between the sexes in how one views the subject sports and health in school? To investigate the pupils view on sports and health we have used a quantitative opinion poll. The opinion poll was distributed in two upper secondary schools and two grammar schools to all together 224 pupils. The results of the opinion poll was compiled using the computer program SPSS. The result of the study shows that most pupils feel confident and happy when they participate in the subject sports and health in school. The pupils say that exercise is the key reason having sports and health. They are of the opinion that the least important reason is to compete. Furthermore the result of our study shows that the variable age has the most significant influence on how the pupils feel when they participate in sports and health in school. The study also points out that pupils attitude to the subject sports and health doesn´t depend upon which type of education form they participate in.