Syfte och frågeställningar Syftet var att studera genuspositioner hos eleverna under sam- respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågor: Vilka genusskapande handlingar och beteenden kan vi upptäcka bland flickor och pojkar i idrottsundervisningen? Hur förändras elevernas beteenden och handlingar när eleverna undervisas i sam- respektive särundervisning? Metod De metoder som använts i studien var kvalitativa observationer och intervjuer. Studien inleddes med 28 observationer med fokus på kritiska händelser, då vi antecknade händelser där eleverna upprätthöll eller bröt de traditionella könsmönstren. För att få en djupare förståelse för elevernas tankar och upplevelser kring de händelser vi observerat valdes sju personer ut för intervju. Dessa sju personerna representerade de fyra olika genuspositioner som vi under observationerna registrerat. Senare jämfördes observationsresultatet med elevernas berättelser och för att förstå och förklara resultatet användes Yvonne Hirdmans genusteori. Resultat De flesta flickorna och pojkarna intar positioner av upprätthållande handlingar och beteenden medan positionerna för brytande handlingar och beteenden endast intas av några få elever. De upprätthållande flickorna är försiktiga och inaktiva samtidigt som de upprätthållande pojkarna är högljudda, tävlingsinriktade och aktiva. De brytande flickornas beteende kan liknas med pojkarnas. De som karaktäriserar de brytande pojkarna är att de är tysta, snälla och aktiva. De upprätthållande flickorna och pojkarna förändrar endast sitt beteende mellan undervisningssätten genom att agera mer eller mindre upprätthållande. De brytande flickorna tenderar att gå över till en upprätthållande position i särundervisningen medan de brytande pojkarna inte förändrar sitt beteende överhuvudtaget. Slutsats Resultatet visar på fyra genuspositioner, de upprätthållande flickorna och pojkarna samt de brytande flickorna och pojkarna. De fyra genuspositionerna kan ses i båda undervisningssätten men ser dock olika ut beroende på sam- eller särundervisning. Eleverna anpassar sig till omgivningen och förändrar därför sina genuspositioner beroende på vilket undervisningsätt de undervisas i och beroende på vilka elever de omges med.

Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle (Lpo 94). Fotboll har länge varit den sport som på allvar har bidragit till att föra samman olika kulturer med varandra för deras gemensamma kärlek till sporten. Överallt i världen, oberoende av etnicitet och religioner, har människor samlats för att ta del av spelet. Men hur ser det ut i skolan?  Utbudet av världens största sport är givetvis stort även i skolan eftersom efterfrågan kräver det. Men vilka är det som efterfrågar? Idrott och hälsa ska ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn men när fotboll bedrivs är det ibland en utopi. Denna studie ser till att kartlägga hur lärare ser på flickors förhållningssätt till momentet fotboll i ämnet idrott och hälsa? . Flickornas förutsättningar och behov blir i stor utsträckning bortglömda när det spelas fotboll och den har nästan uteslutande blivit en sport som verkar lyda efter andra lagar än de som ställts upp i kursplanerna. Deltagandet bland flickorna är lågt när det är fotboll och många är till och med rädda för aktiviteten. Jämställdheten har nått långt men i idrotten är det den manliga normen som regerar, framförallt i fotbollen. Vilka faktorer har bidragit till flickornas förhållningssätt och hur bör lärarna göra för att få flickorna inkluderade? Dessa två frågor är ingången i studien och syftar till att lyfta fram förslag på hur även fotbollen ska kunna bli en aktivitet som månar om gemenskapen i klassen, oberoende av kön.

Syftet med vår undersökning var att få en bredare bild om hur de olika formerna av gruppindelningar inom ämnet Idrott och Hälsa ser ut, lärarens motiv till att använda en specifik metod samt genom en enkät undersöka elevernas inställning till de olika gruppindelningarna. De begrepp vi använder oss av i denna studie är samundervisning, vilket innebär att flickor och pojkar har idrott tillsammans, särundervisning, då flickor och pojkar har skild idrottsundervisning samt nivåindelad undervisning vilket är ett sätt att dela in eleverna i grupper efter förutsättningar, förförståelse och intresse. De metoder vi använt oss av är dels en enkätundersökning som delats ut till ca 90 elever på tre skolor och dels har vi genomfört intervjuer med flera idrottslärare på de berörda skolorna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna är nöjda med den gruppindelning som de har men vissa elever uttrycker en önskan om att få prova någon av de andra gruppindelningsformerna. Eftersom all undervisning är situationsanpassad finns det kanske inte bara ett alternativ som är det rätta utan det gäller för läraren att kunna avläsa när det är lämpligt att använda den ena eller andra arbetsformen utifrån klassens sammansättning och det arbetsmoment som ska utföras.

Syfte, frågeställningar och hypotes  Syftet med studien var att studera elevernas upplevda- och faktiska aktivitetsgrad i sam- respektive särundervisning utan tävlingsmomentet. Följande frågor användes för att besvara syftet: Hur ser den faktiska fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Hur ser den upplevda fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Studiens hypotes var att om det inte finns något inslag av tävlingsmoment i undervisningen kommer ingen signifikant skillnad kunna påvisas i varken upplevd- eller faktisk aktivitetsgrad för de olika könen i de olika undervisningsformerna.  Metod  En kvantitativ metod, bestående av experiment och enkäter, användes för att studera aktivitetsgraden hos sammanlagt 138 elever som var 12-13 år gamla. Eleverna fick bära pulsklockor för att mäta faktisk aktivitetsgrad medan de sprang runt en hinderbana. Därefter fyllde de i enkäter för att ange hur de upplevde sin aktivitetsgrad jämfört med andra lektioner. Snittpulsen för de som hade samundervisning jämfördes sedan med de som hade särundervisning. För den upplevda aktiviteten jämfördes medianvärdet mellan de två grupperna.  Resultat  För pojkarna låg snittpulsen på 147 ± 18 slag/min (medelvärde ± standardavvikelse) under samundervisningen och 148 ± 18 slag/min under särundervisningen (p=0,92). För flickorna var siffrorna 151 ± 18 respektive 158 ± 11 slag/min (p=0,20). Den uppskattade aktivitetsgraden låg hos pojkarnas medianvärde på 8 ± 1 (medianvärde ± kvartilavvikelse) under samundervisning och 7 ± 0,5 under särundervisning (p=0,20). För flickorna var siffrorna 8,5 ± 0,5 respektive 7 ± 1 (p=0,83).  Slutsats  Resultaten i studien visar att det inte fanns någon signifikant skillnad i varken upplevd eller faktisk aktivitetsgrad mellan sam- eller särundervisning när det inte fanns ett tävlingsmoment i undervisningen. Det bekräftar därmed studiens hypotes. / Aim  The aim of this study was to examine students perceived and actual level of activity in co-education and single-gender education without any competitive elements. The following questions were to be answered: What level of actual activity does boys and girls have respectively when the genders are integrated and separated in class without a competitive element? What is the perceived level of activity among boys and girls when the genders are integrated and separated in class without a competitive element? The hypothesis was that when the competitive element was excluded, no significant differences in either perceived- or actual level of activity would be found between the two forms of education.  Method  A quantitative method containing experiments and a survey was used to collect data for the study. 138 students between 12-13 years old participated. They wore heart rate monitors while they ran around an obstacle course to measure their actual level of activity. Afterwards they got to fill out a survey where they rated their perceived level of activity compared to other classes. Average heart rate of those who had co-education was then compared to those who had single-gender education. For the perceived activity levels the median was compared between the two groups.  Results  The boys average heart rate was 147 ± 18 beats/min (average ± standard deviation) during co-education and 148 ± 18 beats/min during single-gender education (p=0,92). For the girls those values were 151 ± 18 beats/min for the co-educated group and 158 ± 11 beats/min for the single-gender educated group (p=0,20). The median for the boys perceived level of activity was 8 ± 1 (median ± quartile deviation) during co-education and 7 ± 0,5 during single-gender education (p=0,20). For the girls the median were 8,5 ± 0,5 and 7 ± 1 respectively (p=0,83).  Conclusions  The result of the study shows that there were no significant difference in either perceived or actual level of activity between co-education and single-gender education when there was no element of competition. The hypothesis of the study was thus confirmed.

Syftet med studien var att lyfta fram några problem med simundervisningen eftersom vissa elever vägrar att delta i undervisningen. Observationer gjorda under tidigare VFU-perioder samt erfarenheter under den egna skolgången har gjort författarna medvetna om problemet. Författarnas hypotes när de startade studien var att särundervisning skulle får fler elever att vilja delta i simundervisningen. Intervjuer genomfördes på en högstadieskola i Skåne med elva elever med ca 50 % frånvaro från simundervisningen och en lärare. Huvudresultatet av studien visar att eleverna på skolan som undersökts uppger de verkliga skälen för att inte delta på simlektionerna till läraren och deras frånvaro verkar inte ha påverkat deras betyg. Dessutom uttrycker flickorna en osäkerhets- och otrygghetskänsla inför situationen att vistas i simhallen enbart iförda badkläder inför pojkarna i klassen. Tidigare forskning visar dessutom att under puberteten växer flickorna ifrån idealbilden av kvinnans kropp medan pojkarna växer emot idealbilden av en mans kropp, vilket kan resultera i ängslan hos framför allt flickorna. Eftersom simning är ett obligatoriskt moment i ämnet idrott och hälsa är det viktigt att kunna erbjuda en bra undervisning i momentet samtidigt som alla som jobbar inom skolan är ålagda att skapa en trygg arbetsmiljö för eleverna.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv ta reda på vilken undervisningsform elever föredrar i idrott och hälsa och om elevers val påverkas av deras nuvarande undervisningsform. Vi synliggör inledningsvis ett problem då vi anser att dagens idrott och hälsa kan vara alltför inriktad på prestation och tävling, vilket kan missgynna flickor på många olika sätt. Datainsamlingen gjordes i form av en kvalitativ enkätstudie på totalt 588 elever från fem olika högstadieskolor i Skåne. Tre av dessa var skolor med samundervisning, en skola med särundervisning och en skola med en kombination av sam- och särundervisning. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån bakgrund och teori. Studien visar att det finns vissa samband mellan elevers nuvarande undervisning och vilken undervisningsform de föredrar. Majoriteten av eleverna föredrar samundervisning, men när vi tittade på elevers undervisningsbakgrund var det endast en kombination av både sam- och särundervisning som ökade i procentenheter (samundervisning minskade och särundervisning varken minskade eller ökade i procentenheter). / The purpose of this study was (from a gender perspective) to find out which form of teaching students prefer in physical education and if students' choices are influenced by their current teaching method. We are initially exposing a problem when we consider that today's physical education is too focused on achievement and competition, which can disadvantage girls in many different ways. The data in this qualitative survey study was collected from a total of 588 students from five different junior high schools in south Sweden. Three of them with co-education, one with segregated education and one school with a combination of co-and segre-gated education. The results of the collected data was analyzed and discussed based on back-ground and theory. The study shows that there exists some connection between students' cur-rent teaching method and the teaching method they prefer. A majority of students prefer co-education; however when considering students' education backgrounds it was only a combina-tion of both co-and segregated education which increased in percentage (coeducational de-creased and segregated education either decreased or increased in percentage).

Vi är båda intresserade av profilämnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. När vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestämde vi oss för att studera fenomenet närmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frågade oss hur en sådan skola fungerar och hur eleverna påverkas av skolans miljö.Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön på Malmö FF:s fotbollsakademi påverkar eleverna utifrån Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital.Vårt syfte är att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har på de elever som går där. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. På detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser. Vår huvudfråga är: Hur bidrar verksamheten i fotbollsakademien till att förändra elevernas habitus och existensbetingelser utifrån Bourdieus teorier? De som deltagit i undersökningen är personal och elever på akademien. I vår undersökning går det att läsa att den miljö som akademien erbjuder har till stora delar positiv inverkan på elevernas habitus.

AbstraktTitel: Sam- och särundervisning - Fågel, fisk eller mittemellan?Författare: John Lück och Magnus BååthTyp av arbete: C-uppsatsHandledare: Torbjörn Andersson Examinator: Kutte JönssonProgram: Lärarutbildningen Malmö HögskolaDatum: 2010-01-03Syftet med studien var att undersöka lärarnas och elevers syn på de olika undervisningsformerna, sär- och samundervisning i ämnet idrott och hälsa och vilken undervisningsform som är att föredra.Våra frågeställningar var:-Vad anser eleverna om sam- respektive särundervisning?-Vad anser lärarna om sam- respektive särundervisning?’-Hur påverkas eleverna (flickor och pojkar) av de olika undervisningsformerna?-Påverkas lärarnas betygsättning av undervisningsformerna?Datainsamlingen gjordes i form av en kvantitativ enkätstudie på totalt 114 elever som var fördelade på särundervisning pojkar 37st, särundervisning flickor 43st och samundervisning 34st. Utöver detta genomförde vi 4st kvalitativa intervjuer med idrottslärare som hade erfarenhet från alla de ovan nämnda undervisningsformerna.Våra resultat i studien visar att både pojkar och flickor föredrar särundervisning som undervisningsform. 73 % av pojkarna och 84 % av flickorna hade valt särundervisning om de själva fått välja undervisningsform. Vidare framgår det att det är framförallt flickor som påverkas negativt av samundervisning. Anledningen tordes vara att idrotten är ett typiskt manligt ”fält” och att pojkarna med sina intressen och förkunskaper har stora fördelar under idrottsundervisningen. Detta i sin tur kan leda till att flickorna hamnar i skymundan i samundervisningssituationer. Lärarna ansåg att det fanns för och nackdelar med båda undervisningsformerna vilket leder oss inpå studier gjorda av Marita Eklund (1999) & Larsson & Redelius (2004) vilka visar att en undervisning där man har tillgång till båda undervisningsformerna är något som ofta efterfrågas av idrottslärare.Nyckelord: samundervisning, särundervisning, idrott och hälsa, högstadiet / Abstract The use of the study was to investigate the teachers and the pupils view on the different forms of tutoring (boygroups, girlgroups and mixed gender groups) in physical education. We also wanted to know which form of tutoring that is preferred by teachers and pupils.Our question formulations were:-What do the pupils think of single-sex versus mixed gender tutoring?-What do the teachers think of single-sex versus mixed gender tutoring?-How does the different tutoring forms affect boys and girls?-Does the tutoring forms affect the grades?The data was collected in form of a quantitative question survey on 114 pupils distributed on 37 boys in boy groups, 43 girls in girl groups and 34 girls and boys in mixed gender groups. In excess of the question survey we also did interviews with four physical education teachers who all had experience from teaching the different tutoring forms. Our result in the study shows that both boys and girls prefer single-sex tutoring in physical education. 73 % of the boys and 84 % of the girls chooses single-sex tutoring if they would have the chance to make their own pick. The study shows that it’s mainly girls who are affected negatively of mixed gender tutoring. The reason could be that physical education is a masculine “field” and the boys have certain benefits with their interests and knowledge. This can lead to that the girls could be overlooked in the mixed gender classes.The teachers thought that both tutoring forms had positive and negative aspects which lead us to the studies of Marita Eklund (1999) and Larsson & Redelius (2004) which shows that teachers would appreciate educational possibilities were they could use both single-sex and mixed gender tutoring depending on the certain situation.Keywords: Physical education, mixed gender education, Single-sex education

Mitt syfte är att undersöka huruvida sär- eller samundervisning bör tillämpas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt. Min metod är att använda mig av Stina Jeffners resultat från hennes undersökning om ungdomars förståelse av våldtäkt hämtade ur hennes bok Liksom våldtäkt typ… om ungdomars förståelse av våldtäkt. Som verktyg för analys använder jag mig av teoretiska perspektiv kring sär- och samundervisning och Seyla Benhabibs teori kring den deliberativa diskussionen. Jag kommer dessutom ha mina utgångspunkter i vad läroplanen för grundskolan Lpo-94 förskriver om sär- och samundervisning. Mitt resultat visar att både sär- och samundervisning bör användas inom skolan i arbetet med förståelsen av våldtäkt och den deliberativa diskussion bör även användas i detta arbete. Den deliberativa diskussionen är mest lämplig att användas i särundervisning där pojkar och flickor är åtskilda.Utifrån läroplanen Lpo-94 och dess mål kring jämställdhet och genus kan både sär- och samundervisning användas. Det har ingen betydelse huruvida man ser våldtäkt som ett samhälleligt problem eller ett problem på individnivå då det utifrån Jeffners reslutat visar att det viktigaste är att de manliga könsnormerna lyfts fram och förändras oberoende varifrån de verkar.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur elever i årskurs 9 ser på sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa med fokus på genus. Undersökningen har genomförts i form av en kvantitativ enkätundersökning (N=80). Denna undersökning visar att elever i årskurs 9 har olika tankar om hur de skall bli indelade i ämnet idrott och hälsa där en andel av eleverna anser att de skall delas in i samundervisning vid vissa moment medan andra elever anser att de skall delas in i särundervisning i vissa moment. Eleverna anser att de skall delas in i sam- eller särundervisning i olika områden i ämnet idrott och hälsa. Vissa elever anser att de skall ha samundervisning i området friluftsliv och en stor del av eleverna vill bli indelade i särundervisning när de skall ha simning i ämnet idrott och hälsa. Ett annat resultat som kom fram i undersökningen var att större delen av eleverna anser att de inte skall delas in i ämnet idrott och hälsa utefter kompetens medan en mindre del av eleverna anser att de skall delas in efter kompetens. I fortsatt forskning föreslås att man skulle kunna intervjua elever för att få djupare kunskap om varför de till exempel anser att de skall ha särundervisning i ämnet idrott och hälsa medan andra anser att de skall ha samundervisning. / This work is about how pupils in grade 9 look at cooperative education and divided education with focus on gender in the subject of physical education in school where a quantitative survey (N=80) was conducted. The purpose of the study was to investigate how pupils in grade 9 are looking at interpersonal education in the subject physical education with a gender perspective. The study is conducted in the form of quantitative survey. This study shows that pupils in grade 9 have different thoughts of how they should be divided in the physical education, where a proportion of the students in the study think that it should be a divided education at some points while other students consider that it should be cooperative education in some events. Some of the pupils in grade 9 consider that they should have cooperative education in outdoor education, while the results show that a large proportion of the students want to be divided when swimming is on the schedule. Another aspect that emerged from the survey was that most of the students consider that they should not be divided in terms of competence, while a minority of the students want to be divided according to competence. I am suggest that further research could interview students to get deeper answers to why they, for an example, will have cooperative education in physical education while other will have divided education. By conducting an interview , the investigator receives more specific answers than was done in this survey.