Syftet med studien var att lyfta fram några problem med simundervisningen eftersom vissa elever vägrar att delta i undervisningen. Observationer gjorda under tidigare VFU-perioder samt erfarenheter under den egna skolgången har gjort författarna medvetna om problemet. Författarnas hypotes när de startade studien var att särundervisning skulle får fler elever att vilja delta i simundervisningen. Intervjuer genomfördes på en högstadieskola i Skåne med elva elever med ca 50 % frånvaro från simundervisningen och en lärare. Huvudresultatet av studien visar att eleverna på skolan som undersökts uppger de verkliga skälen för att inte delta på simlektionerna till läraren och deras frånvaro verkar inte ha påverkat deras betyg. Dessutom uttrycker flickorna en osäkerhets- och otrygghetskänsla inför situationen att vistas i simhallen enbart iförda badkläder inför pojkarna i klassen. Tidigare forskning visar dessutom att under puberteten växer flickorna ifrån idealbilden av kvinnans kropp medan pojkarna växer emot idealbilden av en mans kropp, vilket kan resultera i ängslan hos framför allt flickorna. Eftersom simning är ett obligatoriskt moment i ämnet idrott och hälsa är det viktigt att kunna erbjuda en bra undervisning i momentet samtidigt som alla som jobbar inom skolan är ålagda att skapa en trygg arbetsmiljö för eleverna.

Offentlig upphandling har stor betydelse i Sverige och inom området är det viktigt med priskonkurrens både för upphandlande myndigheter och leverantörer. Priskonkurrens medför att myndigheter sparar skattemedel och leverantörer ges möjlighet att konkurrera om kontrakt. Det är även viktigt att motverka osunda anbud i upphandlingar eftersom myndigheters trovärdighet och konkurrensen i branscher kan skadas om upphandlande myndigheter tilldelar kontrakt till leverantörer som lämnat osunda anbud. Sådana anbud kan exempelvis vara anbud från leverantörer som inte följer lagstiftning. Osunda anbud har försökts stävjas genom att upphandlande myndigheter styr leverantörers anbudspriser, vilket dock kan försämra priskonkurrensen mellan leverantörer. Syftet med uppsatsen är att fastställa hur myndigheter får styra leverantörers anbudspriser med golvpriser, takpriser och fasta priser. Därtill syftar uppsatsen till att fastställa om myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser för att motverka osunda anbud.  I uppsatsen framkommer att det inte går att ange exakt hur anbudspriser får styras även fast det kommit två domar från Högsta förvaltningsdomstolen avseende golvpriser och takpriser. Golvpriser med en bestämd nedre gräns torde dock alltid vara otillåtna. Takpriser med en bestämd övre gräns synes ofta vara tillåtna, men inte alltid. Huruvida golvpriser och takpriser som har en relativ utformning, innebärande att kraven avser förhållandet mellan olika poster i samma anbud, är tillåtna beror på hur kraven och upphandlingarna utformas. Det som är av avgörande betydelse vid bedömningen av om golvpriser och takpriser är tillåtna är huruvida kraven åsidosätter likabehandlingsprincipen genom att hindra priskonkurrensen mellan leverantörer. Vad som nu anförts gäller både när golvpriser och takpriser används som obligatoriska krav och när de används i utvärderingsmodeller. Golvpriser som endast uppställs som en rekommendation har en annan karaktär och synes generellt sett vara tillåtet, men i vissa fall kan användandet av en sådan rekommendation strida mot de allmänna principerna.  Att använda fasta priser och låta leverantörer endast konkurrera om kvalitet tillåts när det finns nationella bestämmelser om fastställande av priser. Huruvida fasta priser får användas i andra fall är dock inte helt klart, men troligtvis får inte fasta priser användas om inte nationella bestämmelser finns. Det finns skäl som talar både för och emot att myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser. Att inte tillåta styrning av anbudspriser synes dock utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv medföra lägst kostnader, vilket kan tala för att myndigheter inte bör få styra anbudspriser. Med beaktande av att flera sätt att styra anbudspriser på är otillåtet och att tillåtligheten i hög grad avgörs i det enskilda fallet bör upphandlande myndigheter vara återhållsamma med att styra leverantörers anbudspriser.

A rapidly growing number of employees within the public sector are subject to mandatory digitalisation where they are expected to accept and adopt new technological solutions.This thesis uses a qualitative approach to examine which factors influence the acceptance of new mandatory technology with employees in the public sector. Through the application of UTAUT as a theoretical framework four factors are examined together with their influence on the employees’ acceptance, both negatively and positively. The data was gathered through semi-structured interviews with employees at the Social Administration of the Skellefteå Municipality regarding their internal Helpdesk system and support department. The responses were analysed through an abductive thematic analysis. The results show that the vast amount of information and the systems employees at the Municipality already have to their disposal remain largely unused. The employees do not see the advantages in using it, they find it difficult to access the information and, in some cases, they are not even aware that it is available. The conclusion is that social influence plays a small role for the acceptance but the employee’s view on performance expectancy and effort expectancy are highly influencing factors. The most important factor is how the organisation can facilitate for the employee through training,communication and information. / Allt fler anställda inom den offentliga sektorn omfattas av obligatorisk digitalisering där de förväntas acceptera och adoptera nya tekniska lösningar. Denna uppsats undersöker i en kvalitativ ansats vilka faktorer som påverkar acceptansen hos anställda i offentlig sektor. Genom användandet av UTAUT som teoretiskt ramverk undersöks fyra faktorer och det sätt på vilket de påverkar anställda både positivt och negativt. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer av anställda på Socialförvaltningen i Skellefteå Kommun kring deras interna Helpdesk-system och supportavdelning. Intervjusvaren analyserades via en abduktiv tematisk analys. Resultatet visar på att all den information och de system kommunen redan har till sina anställdas förfogande mer eller mindre inte används alls. De anställda ser inte fördelarna, tycker det är svårt och krångligt att hitta information och i vissa fall är de inte ens medvetna om att det fanns tillgängligt. Slutsatsen är att socialt inflytande spelar en liten roll iacceptansen medan den anställdes syn på förväntad prestation och förväntad ansträngning i hög grad är påverkande faktorer. Den enskilt viktigaste faktorn är hur organisationen kan underlätta för den anställde genom utbildning, kommunikation och information.