Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida den priskonkurrens som råder mellan detaljister påverkar relationen till producenter. Uppsatsen syftar även till att täcka det kunskapsgap som finns inom området och bidra till en ökad förståelse kring den rådande priskonkurrensen. Denna uppsats ämnar tillämpas på den svenska marknaden för hemelektronik. Vi har tillämpat en kvalitativ metod då vår studie ämnar få en förståelse för ett specifikt fenomen. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med relevanta respondenter som har en koppling till hemelektronikbranschen. Utifrån vår studie har vi kommit fram till slutsatsen att priskonkurrensen påverkar relationen mellan detaljist och producent inom hemelektronikbranschen. När aktörer tvingas förhandla fram bättre villkor för att överleva påverkas relationerna genom att negativa spänningar uppstår. Vidare skapas påfrestningar i relationen när detaljister och producenter går in på varandras försäljningsområden. För att skapa konkurrensfördelar närmar sig aktörerna varandra i värdekedjan vilket också påverkar relationerna. Till följd av priskonkurrensen har även personliga besök mellan detaljist och producent minskat vilket bidragit till att båda parter känner sig bortprioriterade. Vi drar även slutsatsen att maktskiftningar har en påverkan på relationen då producenter idag kan känna att de befinner sig i underläge. / The purpose of this thesis is to investigate whether the price competition between retailers affect the relationship with the producers. The thesis also aims to cover the knowledge gaps that exist in the area and contribute to an increased understanding of the prevailing price competition. This thesis intends to apply to the Swedish market for consumer electronics. We conducted a qualitative approach since our study intends to gain an understanding of a particular phenomenon. Empirical data were collected through semi-structured interviews with relevant respondents that have a connection to the consumer electronics industry. Our conclusion is that price competition affects the relations between retailer and producer in the consumer electronics industry. The relation is influenced by tensions as a consequence of forcing operators to negotiate better conditions for survival. Further, it creates strains in the relation when retailers and manufacturers can enter each other's sales areas. The relation is also affected in such a way that actors come closer together in the value chain in order to create competitive advantages. As a result of price competition personal visits between retailer and producer decreased, which contributed that both parties feel less prioritized. We also conclude that the power shifts have an impact on the relations because the producers feel that they have less power today.

This essay is investigating the increasing Swedish garment export during the period 1997-2003. Despite a long-lasting national production decrease and stronger global competition Swedish designed clothing are exported at higher rates than ever. The hypothesis that this increase is due to increased trade and changed production stage specialization is investigated. The theory used to investigate this is basic trade theory including Hecksher-Olin and New Trade theory with a focus on comparative advantage and specialization. This is completed with production theory that is particularly relevant for the garment industry: product and price competition, fashion cycles and vertical specialization. Trade, production and labor data is analyzed according to this and the main results are based on the unit price development: exports had a much higher growth in unit prices than imports. This is indicating that Sweden has a revealed comparative advantage in capital intensive production stages, a fact further supported by high education levels and high production value per worker. The industry has chosen to focus on product competition rather than price competition and has managed to shorten its product cycles in order to better exploit the fashion cycles. In some garment groups the image is more complex and one of the main theories of a design heavy garment such as jeans being the core of the success is revised. The export success is to a large extent due to an increasing specialization in the industry’s strong areas. / Den här uppsatsen undersöker tillväxten av Sveriges export i klädindustrin från 1997-2003. Trots att Sveriges klädproduktion har minskat i flera år och globalisationen tränger sig på så går svenska design plagg på högexport. Vår hypothes är att ökningen härstammar från ökad handel och specialisering i produktionsleden. Teorier vi har använt för att undersöka fenomenet är grundläggande handelsteorier så som Hecksher-Ohlin och New trade theory med fokus på komperativa fördelar och specalisation. Vi har valt att komplettera med produktions theorier som vi känner är relevanta för klädindustrin: produkt och pris konkurrens, mode cykler och vertikal specialisering. Handels-, produktions- och arbetskrafts- statistik har analyserats och huvudresultaten är baserade på utvecklingen av enhetspris: exporten har en högre tillväxt i enhetspris än importen. Detta indikerar att Sverige har en uppenbar komperativ fördel i de kapitalintensiva produktionsleden, detta bekräftas ytterligare genom höga utbildningsnivåer och en hög produktion per arbetare. Den svenska klädindustrin har valt att fokusera mer på produktkonkurrens än priskonkurrens, den har också lyckats med att minska sina produktions cykler för att unyttja marknaden bättre. I en del grupper är bilden mer komplex och en av våra huvudteorier var att jeans stod för stora delar av exportsuccen, denna teori fick vi dock avfärda. Vad vi kom fram till var att stora delar av exportsucceen kommer ifrån en ökning av specialiseringen.

<p>This essay is investigating the increasing Swedish garment export during the period 1997-2003. Despite a long-lasting national production decrease and stronger global competition Swedish designed clothing are exported at higher rates than ever. The hypothesis that this increase is due to increased trade and changed production stage specialization is investigated.</p><p>The theory used to investigate this is basic trade theory including Hecksher-Olin and New Trade theory with a focus on comparative advantage and specialization. This is completed with production theory that is particularly relevant for the garment industry: product and price competition, fashion cycles and vertical specialization.</p><p>Trade, production and labor data is analyzed according to this and the main results are based on the unit price development: exports had a much higher growth in unit prices than imports. This is indicating that Sweden has a revealed comparative advantage in capital intensive production stages, a fact further supported by high education levels and high production value per worker. The industry has chosen to focus on product competition rather than price competition and has managed to shorten its product cycles in order to better exploit the fashion</p><p>cycles. In some garment groups the image is more complex and one of the main theories of a design heavy garment such as jeans being the core of the success is revised. The export success is to a large extent due to an increasing specialization in the industry’s strong areas.</p> / <p>Den här uppsatsen undersöker tillväxten av Sveriges export i klädindustrin från 1997-2003. Trots att Sveriges klädproduktion har minskat i flera år och globalisationen tränger sig på så går svenska design plagg på högexport. Vår hypothes är att ökningen härstammar från ökad handel och specialisering i produktionsleden.</p><p>Teorier vi har använt för att undersöka fenomenet är grundläggande</p><p>handelsteorier så som Hecksher-Ohlin och New trade theory med fokus på</p><p>komperativa fördelar och specalisation. Vi har valt att komplettera med produktions theorier som vi känner är relevanta för klädindustrin: produkt och pris konkurrens, mode cykler och vertikal specialisering.</p><p>Handels-, produktions- och arbetskrafts- statistik har analyserats och</p><p>huvudresultaten är baserade på utvecklingen av enhetspris: exporten har en högre tillväxt i enhetspris än importen. Detta indikerar att Sverige har en uppenbar komperativ fördel i de kapitalintensiva produktionsleden, detta bekräftas ytterligare genom höga utbildningsnivåer och en hög produktion per arbetare. Den svenska klädindustrin har valt att fokusera mer på produktkonkurrens än priskonkurrens, den har också lyckats med att minska sina produktions cykler för att unyttja marknaden bättre. I en del grupper är bilden mer komplex och en av våra huvudteorier var att jeans stod för stora delar av exportsuccen, denna teori fick vi dock avfärda. Vad vi kom fram till var att stora delar av exportsucceen kommer ifrån en ökning av specialiseringen.</p>

Offentlig upphandling har stor betydelse i Sverige och inom området är det viktigt med priskonkurrens både för upphandlande myndigheter och leverantörer. Priskonkurrens medför att myndigheter sparar skattemedel och leverantörer ges möjlighet att konkurrera om kontrakt. Det är även viktigt att motverka osunda anbud i upphandlingar eftersom myndigheters trovärdighet och konkurrensen i branscher kan skadas om upphandlande myndigheter tilldelar kontrakt till leverantörer som lämnat osunda anbud. Sådana anbud kan exempelvis vara anbud från leverantörer som inte följer lagstiftning. Osunda anbud har försökts stävjas genom att upphandlande myndigheter styr leverantörers anbudspriser, vilket dock kan försämra priskonkurrensen mellan leverantörer. Syftet med uppsatsen är att fastställa hur myndigheter får styra leverantörers anbudspriser med golvpriser, takpriser och fasta priser. Därtill syftar uppsatsen till att fastställa om myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser för att motverka osunda anbud.  I uppsatsen framkommer att det inte går att ange exakt hur anbudspriser får styras även fast det kommit två domar från Högsta förvaltningsdomstolen avseende golvpriser och takpriser. Golvpriser med en bestämd nedre gräns torde dock alltid vara otillåtna. Takpriser med en bestämd övre gräns synes ofta vara tillåtna, men inte alltid. Huruvida golvpriser och takpriser som har en relativ utformning, innebärande att kraven avser förhållandet mellan olika poster i samma anbud, är tillåtna beror på hur kraven och upphandlingarna utformas. Det som är av avgörande betydelse vid bedömningen av om golvpriser och takpriser är tillåtna är huruvida kraven åsidosätter likabehandlingsprincipen genom att hindra priskonkurrensen mellan leverantörer. Vad som nu anförts gäller både när golvpriser och takpriser används som obligatoriska krav och när de används i utvärderingsmodeller. Golvpriser som endast uppställs som en rekommendation har en annan karaktär och synes generellt sett vara tillåtet, men i vissa fall kan användandet av en sådan rekommendation strida mot de allmänna principerna.  Att använda fasta priser och låta leverantörer endast konkurrera om kvalitet tillåts när det finns nationella bestämmelser om fastställande av priser. Huruvida fasta priser får användas i andra fall är dock inte helt klart, men troligtvis får inte fasta priser användas om inte nationella bestämmelser finns. Det finns skäl som talar både för och emot att myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser. Att inte tillåta styrning av anbudspriser synes dock utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv medföra lägst kostnader, vilket kan tala för att myndigheter inte bör få styra anbudspriser. Med beaktande av att flera sätt att styra anbudspriser på är otillåtet och att tillåtligheten i hög grad avgörs i det enskilda fallet bör upphandlande myndigheter vara återhållsamma med att styra leverantörers anbudspriser.