Arbetets syfte är att utvärdera en korttidspools organisation och verksamhet, utifrån tre olika intressenters perspektiv, nämligen de anställda, arbetsgivaren samt den fackliga organisationen, SKAF. Utvärderingen sker från tre olika tidsaspekter; starten, nuet och framtiden. Undersökning har avgränsats till att studera; en korttidspool i en mellansvensk kommun, de anställda i korttidspoolen, dess berörda arbetsgivarrepresentanter och den fackliga organisationen. Detta medför att de anställda ute på de arbetsplatser som använder sig av poolen, berörda politiker uteslutits i undersökningen. Även de vårdtagare som nyttjar korttidspoolen har utelämnats då denna utvärdering inte syftar till att mäta vårdkvaliteten. Undersökningen inleddes med att ett brevutskick (i form av ett öppet svarsbrev) ut till samtliga berörda parter, därefter genomfördes intervjuer, med ett urval informanter. Till grund för undersökningen har en egen komponerad utvärderingsmodell använts. De variabler som modellen innefattar är; Mål och avtal, Arbetsmiljö, Ledarskap och Ekonomi. Undersökningen påvisar att korttidspoolen föranletts av flertalet brister, bland annat gällande förberedelsetid/planeringsarbete med resultat att viktiga detaljer förbisågs; upprättande av mål och avtal. Korttidspoolen är (i nuläget) inte ekonomiskt bärande, vilket tillviss del beror på att arbetsplatserna (som nyttjar poolen) inte förvaltar bokningen på ett adekvat sätt, vilket i förlängningen undergräver korttidspoolens fortsatta verksamhet.

Den teknologiska framfarten har föranlett dagens situation där datorer med tillhörande datorskärmar utav olika slag är en del utav vardagen. De används i många olika fall, dels då statliga myndigheter och stora organisationer skall utföra diverse ärenden. Hantering av dessa datorskärmar utförs med hjälp utav olika skärmhanteringsmetoder som försätter dessa i viloläge. Att särskilja skärmhanteringsmetoder baserat på dess egenskaper är dock svårt då det idag inte finns någon anpassad utvärderingsmodell för att utvärdera skärmhanteringsmetoder.   Denna studie tillhandahåller en utvärderingsmodell för att med hjälp utav denna kunna välja den mest optimala skärmhanteringsmetoden. Syftet med att välja en optimal skärmhanteringsmetod är att samtidigt kunna minska strömförbrukningen hos datorskärmar. Studien är av kvalitativ karaktär med induktiv ansats. Det har skett ett framtagande av “MUSk”-modellen (Modell för Utvärdering av Skärmhanteringsmetoder). Det gjordes i samband med en litteraturstudie samt intervjuer där data samlades in. De hölls med personer inom statliga myndigheter vars kompetens var relevant för området. MUSk-modellen är resultatet för denna studie och kan tillämpas på skärmhanteringsmetoder för att särskilja dem. För att verifiera MUSk-modellens legitimitet så utvärderades den. Valda skärmhanteringsmetoder utvärderades genom att tillämpa MUSk-modellen för att erhålla en slutsats om vilken metod som är den mest optimal. Baserat på elementen i den framtagan MUSk-modellen erhöll Windows egna Power Management System det bästa utfallet.Denna studie skall tillhandahålla en utvärderingsmodell för att med hjälp utav denna kunna välja den mest optimala skärmhanteringsmetoden. Syftet med att välja en optimal skärmhanteringsmetod är att samtidigt kunna minska strömförbrukningen hos datorskärmar. Studien är av kvalitativ karaktär med induktiv ansats. Det har skett ett framtagande av “MUSk”-modellen (Modell för Utvärdering av Skärmhanteringsmetoder). Det gjordes i samband med en litteraturstudie samt intervjuer där data samlades in. De hölls med personer inom statliga myndigheter vars kompetens var relevant för området. MUSk-modellen är resultatet för denna studie och kan tillämpas på skärmhanteringsmetoder för att särskilja dem. För att verifiera MUSk- modellens legitimitet så utvärderades den. Valda skärmhanteringsmetoder utvärderades genom att tillämpa MUSk-modellen för att erhålla en slutsats om vilken metod som är den mest optimal. Baserat på elementen i den framtagan MUSk-modellen erhöll Windows egna Power Management System det bästa utfallet. / Forward-thinking technology has led to the situation today where computers and belonging computer screens are a part of everyday life. They are used in many different cases, as well as government agencies and organizations to accomplish various assignments. Management of these computer screens are done with the help of screen management methods that put them to sleep mode. Distinguishing these management methods based on their characteristics is difficult and presently there is no custom evaluation model for this.   This study provides an evaluation model that is able to choose an optimal screen management method by applying it. The purpose of choosing an optimal screen management method is to simultaneously decrease the power consumption of computer screens. The study is of qualitative nature with an inductive approach.  This led to the production of an evaluation model "MUSk" (Model for Evaluating Screen management methods). It was created in relation with interviews and litterature studies that were used to collect data. To verify the legitimacy of the MUSk-model it was evaluated. Screen management methods evaluated by applying MUSk-model to then give an opinion on the display management method that was most optimal. The MUSk-model is presented as a result of this study and can be applied to distinguish screen management methods. Based on the elements of the MUSk-model it was determined that Windows Power Management was the most optimal screen management method.

Informationssäkerhet har idag en viktig roll inom organisationer. Det finns undersökningar som visar på att attacker ökar för varje år. För säkerhetskritiska organisationer som kommuner är det därför viktigt att man har uppdaterad säkerhetsteknik, då man lätt kan falla efter i det snabbt utvecklande ämnet informationsteknik. Uppgiften som gavs av Nexus AB var att kartlägga och utvärdera en kommuns informationssäkerhet. De ville få reda på hur det egentligen låg till med informationssäkerheten i en Stockholmskommun. Därför togs det fram en utvärderingsmodell med noga utvalda kategorier som skulle definiera begreppet informationssäkerhet. Utvärderingsmodellen bestod av frågor som ställdes till kommunen för att kunna rita upp en bild över deras informationssäkerhet. Dessutom analyserades ett dokument som kommunen kallar för ”Riktlinjer för säkerhetspolicy”, där det föreslogs förbättringar. När utvärderingen var gjord kunde man se att kommunen hade tänkt på de flesta säkerhetsproblemen som hur en säker autentisering ska gå till, hur man delar upp behörigheter i olika system, vilka brandväggar som behövs och hur man ska agera då en attack sker. Det som saknades mest säkerhetsmässigt var ett intrångsdetekteringssystem. Kommunen borde även tänka på att införa en VPN (Virtual Private Network) tjänst då det inte existerar i kommunens IT-system, dock kan det i sin tur leda till fler säkerhetsproblem vilka är nämnda i rapporten.

På grund av den kraftiga tillväxt som skett i servicesektorn, vilken idag står för ungefär 70 procent av den totala ekonomiska aktiviteten i världen, har anpassning till nya krav blivit en förutsättning för att säkra en stark position på en snabbt föränderlig och konkurrensutsatt marknad. Oron för kvalitet har därmed vuxit och begreppet är idag, mer än någonsin, en viktig del av en organisations verklighet och vardag. Tidigare modeller för utvärdering av servicekvalitet betonar att kvalitetsbegreppet är mångfacetterat. Trots detta föreslås dessa modeller vara ganska begränsade utifrån en helhetssyn. Vidare är de heller inte tillräckligt anpassade till den specifika service som är föremål för utvärdering. Syftet med detta examensarbete var att utveckla en heltäckande modell och metod för utvärdering och förbättring av servicekvalitet, vilken medför att ett privat utbildningsföretag kan säkra en stark position på en konkurrensutsatt och snabbt föränderlig marknad. En fältstudie bestående av ett antal semistrukturerade intervjuer och en datorbaserad enkät genomfördes i samarbete med ett privat utbildningsföretag. Med hjälp av Voice of the Customer och ett systembaserat synsätt kunde kvalitetskonceptet definieras och de följande kvalitetsdimensionerna kunde identifieras: - Resultatkvalitet - Kvalitet hos lärarnas interaktionsförmåga - Struktur- och innehållskvalitet - Kvalitet hos den fysiska miljön - Kvalitet hos den administrativa Personalens interaktionsförmåga Kvalitetsansvariga inom sektorn för privat utbildning kan använda den föreslagna modellen som ett verktyg för utvärdering av nuvarande arbete och därigenom genomföra viktiga kvalitetsförbättringar. Vidare kan den föreslagna modellen och metoden också användas som grund för studier inom andra serviceområden för utveckling av liknande och för dessa områden anpassade modeller. / Due to the considerable growth of the service sector, which today accounts for roughly 70 percent of the total economic activity worldwide, adapting to new demands is a prerequisite for securing a strong position on a rapidly changing and competitive market. The concern for quality grows and the concept has become a more than ever important part of organizational reality. Existing models for evaluation of service quality share the common trait of emphasizing the concept of quality as a multifaceted one; still these models are proposed to be rather limited from a comprehensive view. Furthermore, they are not adapted specifically to the service being subject to evaluation. The purpose of this thesis was to develop a comprehensive model and approach for evaluation and improvements of service quality in order for a private education company to secure a strong position in a competitive and rapidly changing market climate. A case study consisting of a number of semi-structured interviews and a computer-based survey was performed in cooperation with a private education company. By using Voice of the Customer and a systems approach the concept of quality could be defined and the following dimensions of quality could be identified: - Outcome Quality - Teacher Interaction Quality - Structure and Contents Quality - Physical Environment Quality - Administration Interaction Quality Service Quality Managers in the sector of private education can use the proposed model as a tool for evaluation of current work and thereby enforce important quality improvements. Furthermore, the proposed model and approach can also be used as a foundation for studies within other service settings for development of similar and for those areas adapted models.

Offentlig upphandling har stor betydelse i Sverige och inom området är det viktigt med priskonkurrens både för upphandlande myndigheter och leverantörer. Priskonkurrens medför att myndigheter sparar skattemedel och leverantörer ges möjlighet att konkurrera om kontrakt. Det är även viktigt att motverka osunda anbud i upphandlingar eftersom myndigheters trovärdighet och konkurrensen i branscher kan skadas om upphandlande myndigheter tilldelar kontrakt till leverantörer som lämnat osunda anbud. Sådana anbud kan exempelvis vara anbud från leverantörer som inte följer lagstiftning. Osunda anbud har försökts stävjas genom att upphandlande myndigheter styr leverantörers anbudspriser, vilket dock kan försämra priskonkurrensen mellan leverantörer. Syftet med uppsatsen är att fastställa hur myndigheter får styra leverantörers anbudspriser med golvpriser, takpriser och fasta priser. Därtill syftar uppsatsen till att fastställa om myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser för att motverka osunda anbud.  I uppsatsen framkommer att det inte går att ange exakt hur anbudspriser får styras även fast det kommit två domar från Högsta förvaltningsdomstolen avseende golvpriser och takpriser. Golvpriser med en bestämd nedre gräns torde dock alltid vara otillåtna. Takpriser med en bestämd övre gräns synes ofta vara tillåtna, men inte alltid. Huruvida golvpriser och takpriser som har en relativ utformning, innebärande att kraven avser förhållandet mellan olika poster i samma anbud, är tillåtna beror på hur kraven och upphandlingarna utformas. Det som är av avgörande betydelse vid bedömningen av om golvpriser och takpriser är tillåtna är huruvida kraven åsidosätter likabehandlingsprincipen genom att hindra priskonkurrensen mellan leverantörer. Vad som nu anförts gäller både när golvpriser och takpriser används som obligatoriska krav och när de används i utvärderingsmodeller. Golvpriser som endast uppställs som en rekommendation har en annan karaktär och synes generellt sett vara tillåtet, men i vissa fall kan användandet av en sådan rekommendation strida mot de allmänna principerna.  Att använda fasta priser och låta leverantörer endast konkurrera om kvalitet tillåts när det finns nationella bestämmelser om fastställande av priser. Huruvida fasta priser får användas i andra fall är dock inte helt klart, men troligtvis får inte fasta priser användas om inte nationella bestämmelser finns. Det finns skäl som talar både för och emot att myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser. Att inte tillåta styrning av anbudspriser synes dock utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv medföra lägst kostnader, vilket kan tala för att myndigheter inte bör få styra anbudspriser. Med beaktande av att flera sätt att styra anbudspriser på är otillåtet och att tillåtligheten i hög grad avgörs i det enskilda fallet bör upphandlande myndigheter vara återhållsamma med att styra leverantörers anbudspriser.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet inriktning Controller, 30 hp Ekonomihögskolan – Linnéuniversitetet i Växjö 4FE18E, VT 2017 Författare: Henrik Bolmö Nyckelord: PLIMA, utvärderingsmodell, automatiseringsinvestering, modellutveckling, investeringsutvärdering, högteknologisk produktion, optimering av automatisering, optimering av investering, lärdomar av automatisering, effekter av automatisering, prestation, level of automation, investeringskalkylering, miljö, arbetsmiljö, automatisering, investering, utvärdering Titel: Utveckling av utvärderingsmodell för automatiseringsinvesteringar inom produktion - En fallstudie av Gnotec Kinnared AB Syfte: Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap och förståelse av automatiseringsinvesteringar inom produktion och den påverkan de har på verksamheter. Syftet är även att utveckla en flerdimensionell utvärderingsmodell – vilken ämnar utgöra ett konkret verktyg för att kunna skapa sådan kunskap och förståelse. Ytterligare ett syfte med studien är att hjälpa Gnotec Kinnared AB med deras uttalade behov; att få en djupare förståelse och kunskap av deras strategiska investering i en automatiserad 400ton servopress. Metod: I studien appliceras huvudsakligen en deduktiv approach; en utvärderingsmodell för automatiseringsinvesteringar inom produktion utvecklas för att sedan testas på ett verkligt fall – Gnotec Kinnared AB och deras strategiska investering i en automatiserad 400ton servopress. Resultat: Resultatet av modellutvecklingsprocessen är PLIMA – en flerdimensionell utvärderingsmodell för automatiseringsinvesteringar inom produktion. Enligt slutsatser som dras av det empiriska testet, bedömds modellen som valid och funktionell för att skapa fördjupad kunskap och förståelse av automatiseringsinvesteringar inom produktion och den påverkan de har på verksamheter. PLIMA visade sig även i det empiriska testet att generera fler bidrag utöver det huvudsakliga bidrag som modellen är utformad för. Resultatet av studien är även att framhäva viktiga lärdomar av automatiseringsinvesteringar inom produktion, vilka kategoriseras inom åtta områden. Genom att inkorporera dessa kan företag öka sannolikheten att en investering i och implementering av automatisering inom produktion blir framgångsrik. Lärdomarna kan utnyttjas både av företag som tidigare saknar erfarenhet av automatiseringsinvesteringar inom produktion, och av företag som har sådan erfarenhet. Resultatet av den utförda utvärderingen av Gnotec Kinnared AB strategiska investering i en automatiserad 400ton servopress är att investeringen kan betraktas som framgångsrik, men att investeringen inte är att betrakta som optimerad. Det är viktigt för att realisera den fulla potentialen av investeringen att de identifierade problemen åtgärdas – vilka kan bemötas genom att tillämpa studiens konkreta åtgärdsförslag.