Den 18 maj 2016 röstade Sveriges riksdag igenom EU:s nya revisionspaket. Börsnoterade företag och de viktigaste finansiella företagen ska nu byta revisionsbyrå regelbundet och reglerna för deras revisorer skärps. EU har motiverat de nya reglerna med att de kommer att öka konkurrensen på revisionsmarknaden, stärka revisorers oberoende och höja revisionskvaliteten. Samtidigt hävdar kritikerna att de nya reglerna kommer försvaga revisionskvaliteten och resultera i onödiga kostnader både för revisorer och deras klienter. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera de nya reglerna om obligatorisk byrårotation.  Studien visar att de nya reglerna om obligatorisk byrårotation främst kommer att drabba revisorer och revisionsbyråer som arbetar mot företag av allmänt intresse och de viktigaste finansiella företagen. Detta är en marknad som idag domineras av Big 4 företagen Deloitte, EY, KPMG och PWC. Slutsatsen i uppsatsen är att oberoendet eventuellt kan komma att stärkas av de nya reglerna men detta kommer att ske på bekostnad av en lägre revisionskvalitet. Kostnaderna för de drabbade revisionsbyråerna och företagen kommer också att öka till följd av de nya reglerna.   Slutsatserna visar även att konkurrensen från nya aktörer på revisionsmarknaden inte kommer att öka då inträdesbarriärerna för nya företag är för höga. Däremot är det troligt att konkurrensen mellan redan etablerade företag kommer att öka till följd av de nya reglerna, detta kan komma att minska riskerna på de finansiella marknaderna.

Vår undersökning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med förberedande musikundervisning och hur förberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har undersökt vilka mål skolorna har för verksamheten, samt vad de anser vara förberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer. Vi har utgått ifrån skolornas egna definitioner av sina förberedande verksamheter och jämfört dem.I detta arbete har vi utgått från den förberedande undervisning för barn i tidigare åldrar som förr ofta kallades FU. Vi har undersökt hur några skolor har valt att organisera sin förberedande musikundervisning förr och nu. Med förberedande undervisning har vi avsett en avgränsad kurs eller verksamhet, skild från ”vanlig” ämnesundervisning. Själva begreppet FU – Förberedande undervisning förekommer under framförallt 1970-talet, men det finns i viss mån representerat även idag. Nu finns många varianter, med eller utan förberedande syften, men ofta med en vilja att ge eleverna en bred ingång till musicerande.Gemensamt för alla dessa verksamheter är pedagogik och metodik för små elevers första möte med musikundervisning, med ett stoff där rörelse, röst och grundläggande instrumentspel integreras. Förr ingick ofta spel på blockflöjt. Vi intresserade oss för perspektivet av en kulturskoleledares syn på denna första undervisningsform eftersom det kan spegla en syn på musicerande och kulturuttryck i stort.

Bakgrund: Hälsotrenden i samhället har idag nått organisationer som arbetar med hälsofrämjande aktiviteter för att förbättra medarbetarnas hälsotillstånd. Friskvårdsbidraget har länge funnits och varit en frivillig förmån för organisationer att erbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hälsoarbete. Då organisationer inser att bidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hälsofrämjande har organisationer börjat införa obligatorisk friskvård. Genom att organisationer inför detta kan friskvårdsarbetet kritiseras då ledningen på organisationer använder sig av elementet tvång och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt kränker personalens personliga integritet. Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen på Kalmar Vatten upplevde obligatorisk friskvård. Vi ville även få förståelse för om den obligatoriska friskvården blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarna upplevde införandet i förhållande till den privata integriteten och rådande hälsotrend i samhället. Metod: Studien har gjorts på organisationen Kalmar Vatten som infört obligatorisk friskvård för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv ansats där datainsamling från respondenter på Kalmar Vatten är grunden för vår analys och slutsats. Slutsats: Organisationen har skapat en företagskultur som är inriktad mot hälsofrämjande arbete genom att utnyttja sin maktposition. Gemenskapen har ökat delvis beroende på vilken intern grupp medarbetarna tillhör, den träningsinriktade gruppen eller inte. Den obligatoriska friskvården har inte i större utsträckning bidragit till förbättrad effektivitet, produktivitet och kvalitét i medarbetarnas arbetsprestationer. Hälsan på Kalmar Vatten har i nuläget överlag förbättrats, främst den fysiska hälsan, tecken på psykisk stress orsakad av bland annat obligatorisk friskvård finns bland medarbetarna.

Bakgrund Från och med hösten 2018 är förskoleklassen obligatorisk, vilket också innebär en skolplikt för alla sexåringar. I detta arbete lyfts forskning om elevers första möte med skolan genom forskningsområden så som mognad inför skolstart, måluppfyllelse och lärares perspektiv på förskoleklassen. Dessutom granskas i bakgrunden grundskoleutredningens innehåll, som ligger till grund för beslutet av förskoleklassens obligatriska skolform, samt kvalitetsgranskningen av förskoleklassens verksamhet vilken genererade en revidering i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmets del som handlar om förskoleklassen. Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka reflektioner pedagoger har om den obligatoriska förskoleklassen och vilka effekter de ser till följd. Metod I denna studie har jag använt fenomenografisk forskningsansats som analysverktyg till den insamlade data som gjordes genom halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med informanterna en och en. Resultat Ur resultatet kunde det efter analys identifieras fem effektkategorier, status, likvärdighet för elever, likvärdighet för lärare, ökad tydlighet i innehåll och samverkan. Informanterna förväntar skillnad inom avtal för lärare, skillnad i status för yrket och ökad jämställdhet för både lärare och elever. 10 årig grundskola i förhållande till grundskoleutredningens övriga innehåll framgick ur resultatet som ett problemområde där det påvisade otydlighet.

<p>I Sverige genomfördes år 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stärka minoritetsägarnas ställning gentemot stora aktieägare i samband med blockförvärv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks närmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjälp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom användning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvärv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvärv. Resultaten efter införandet av den obligatoriska budplikten är tvetydiga, vilket försvårar tolkningen av huruvida lagen medfört positiv, negativ eller ingen effekt. Därför är det svårt att utröna om minoritetsägarnas situation förändrats i samband med blockförvärv i Sverige.</p>

I Sverige genomfördes år 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stärka minoritetsägarnas ställning gentemot stora aktieägare i samband med blockförvärv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks närmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjälp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom användning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvärv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvärv. Resultaten efter införandet av den obligatoriska budplikten är tvetydiga, vilket försvårar tolkningen av huruvida lagen medfört positiv, negativ eller ingen effekt. Därför är det svårt att utröna om minoritetsägarnas situation förändrats i samband med blockförvärv i Sverige.

Flera allvarliga skandaler har genom åren skadat revisorsyrkets rykte och trovärdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförändringar med syftet att öka revisorns oberoende och således revisionskvaliteten. I och med den pågående finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav på obligatorisk byrårotation för publika bolag. I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförändringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrå. I dagsläget är det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrårotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte är överförbara till en kontext med obligatorisk byrårotation. Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrå erhållit initiala rabatter på revisionskostnaden och om revisionskvaliteten påverkades vid bytet. Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade året efter byråbytet. Tre år efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra år efter bytet hade revisionskostnaden återgått till normala nivåer. Studien visade även att de bolag som anlitat en revisionsbyrå som tillhör ”The Big 4” fick betala mer i revisionskostnad än de som anlitat en ”mindre” byrå. Slutligen visade studien att revisionskvaliteten minskade vid byråbytet och att den fortsatte att minska både tre och fyra år efter bytet. Denna studie bidrar med ny kunskap om frivillig byrårotation ur ett svenskt perspektiv och kan vägleda bolag vid val av byte av revisionsbyrå. Studien kan även ge värdefull kunskap som kan tas i beaktande vid beslutet om införande av obligatorisk byrårotation för publika bolag.

Bakgrund Svensk media uppmärksammade i början av 2000-talet brott mot livsmedelslagstiftningen inom både Sverige och andra länder i Europeiska unionen. Köttbedrägerier och fusk med ursprungsmärkning hade förekommit. Syfte Studiens syfte var att undersöka konsumenters läsande av och förtroende för obligatorisk livsmedelsinformation, att se om det fanns skillnader beroende på kön eller grad av utbildning, samt om det fanns samband mellan läsfrekvens och förtroende för informationen. Metod En enkät utformades i Google Documents och delades ut i Sverige hösten 2013 via forumet Facebook. Totalt samlades 159 enkäter in och analyserades i SPSS 21.0, med p=&lt;0,05. Resultat Av den studerade livsmedelsinformationen läste deltagarna beteckning och bäst före-datum/sista förbrukningsdag mest frekvent. Förtroendet för obligatorisk livsmedelsinformation var överlag högt men signifikanta skillnader sågs varken beroende på kön eller utbildningsnivå. Kvinnor läste allergimärkning och ursprungsmärkning signifikant oftare än män. Högutbildade läste mängddeklaration signifikant oftare och förvaringsanvisning signifikant mer sällan än lågutbildade. Det fanns en signifikant positiv korrelation mellan hur ofta informanterna läste och hade förtroende för bäst före-datum/sista förbrukningsdag. Slutsats Den obligatoriska livsmedelsinformationen lästes med varierande frekvens men totalt sett oftare av kvinnorna än av männen. Skandalerna som uppmärksammats i media har inte orsakat lågt förtroende för informationen. För att bedöma om skandalerna har påverkat förtroendet i någon riktning bör studier som jämför situationen före med efter de skett göras. Huruvida läsfrekvens och förtroende för informationen har samband bör även det studeras ytterligare. / Background In the early 2000s the Swedish media reported violations of food law regulations in Sweden as well as in other countries in the European Union. Meat fraud had been observed and country of origin labeling manipulated. Objective The purpose of the study was to investigate consumers reading of and confidence in mandatory food information, to find out if there were differences according to gender or level of education. Furthermore the intention was to investigate if there were correlations between frequency of reading and having confidence in the information. Method A questionnaire was designed in Google Documents and handed out via the Facebook community in Sweden in the autumn of 2013. In total 159 questionnaires was collected and analyzed in SPSS 21.0 with p=&lt;0,05. Results The participants read the name under which a product is sold and the date of minimum durability most frequently. Confidence in the mandatory food information was generally high but there were no significant differences according to gender or level of education. Women read allergy labeling and country of origin labeling significantly more often than men. Highly educated people read quantity declaration significantly more often and storage condition significantly less often than people at a lower level of education. There was a significant positive correlation between how often the participants read and had trust in the date of minimum durability.  Conclusion The mandatory food information was read with varying frequency but overall more often by women than men. The scandals reported in the media have not caused low trust in the information. In order to assess whether the scandals have affected the trust in any direction studies should be made comparing the situation before with after they occurred. Whether frequency in reading is correlated with trust in the information should also be further studied.

Studiens syfte är att vinna kunskap om hur lärare inom förskola och förskoleklass uppfattar övergången mellan förskola och förskoleklass. Fokuset har varit på möjligheter och hinder lärarna upplever vid övergången mellan förskola och förskoleklass, lärarnas uppfattningar kring leken för barn och elever samt vilka eventuella konsekvenser lärarna anser det kan bli när förskoleklassen blir obligatorisk. Vi valde att använda oss av tre fokusgrupper för att samla in vår empiri och det var endast förskollärare som deltog i vår studie. Fokusgrupperna består av Flora där tre lärare deltog, Azalea där fyra lärare deltog och Timotej där två lärare deltog. Empirin analyserades genom en tematisk analysmetod där begreppen social (dis-) kontinuitet, progression samt gränsland har fungerat som analysbegrepp. Resultatet visar att lärarna upplever att de befinner sig i ett gränsland mellan förskola och skola. En av anledningarna till detta är att lärarna i förskoleklassen arbetar i en verksamhet där både förskolans och skolans traditioner ska mötas. Detta resulterar i att lärarna i förskoleklassen inte har möjlighet att endast fokusera på sin egen verksamhet fullt ut. Lärarna diskuterar även kring de eventuella konsekvenser det kan medföra att förskoleklassen blir obligatorisk då det framkommer i vårt resultat att lärarna är oroliga för att det endast i framtiden kommer arbeta grundskollärare i förskoleklassen. De ser också förändringar i barns och elevers lek. En förändring är att barn och elever har svårt att hålla ihop leken längre stunder.

No description available.