Polyamori i terapikontext är ett outforskat ämne i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka polyamorösa klienters erfarenheter av familjerådgivning. Metoden är enskilda halvstrukturerade intervjuer med nio polyidentifierade personer, som har analyserats med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA, och teoretiska ramverk som Rubins sexuella värdehierarki och den obligatoriska monogamin. Resultaten går i linje med inter-nationell forskning om terapi¬erfarenheter hos poly¬identi¬fierade klienter. Intervjupersonerna beskriver varierande erfarenheter av familje¬rådgivning. Terapirummet tenderar å ena sidan att vara en plats där familjerådgivarens mononormativa värderingar får fritt spelrum. I detta rum nedvärderas polyamori och monogami görs till det ideala sättet att ha kärleksrelationer. Klienterna riskerar därmed att utsättas för stigmatisering och diskriminering i familje-rådgivningen. De polyamorösa klienterna berättar också om kunskapsbrister hos behandlare både när det handlar om relationsnormer och om poly¬specifika frågeställningar. Studien visar å andra sidan exempel på när familjerådgivningen blir ett polyvänligt rum. I detta rum har terapeuten kunskap om polyamori, en vilja att lära mer eller åtminstone ett neutralt förhåll¬ningssätt. I studien beskrivs också strategier som informanterna tar till för att tillförskaffa sig ett gott bemötande. Slutsatsen är att de erfarenheter som studien beskriver pekar på att det finns kunskapsbrister i den svenska familjerådgivningen när det handlar om att bemöta den icke-monogama klienten. Terapeutens och klientens normsystem kolliderar, vilket bland annat kan leda till att klienten blir utpekad och avstår ifrån att söka vidare hjälp. Ökad kunskap i familjerådgivningen om mononormativitet och om polyamorösa personers unika behov skulle förbättra de poly¬amorösa klienternas förutsättningar att få hjälp vid relationsproblem. / Polyamory in a therapy context is a field with little research in Sweden today. The aim of this study is to explore the experiences of polyamorous clients in relationship counselling (familjerådgivning). The method is semi-structured individual interviews with nine informants. The interviews are analysed with interpretative phenomenological analysis, IPA. The results are further analysed by applying the frameworks of Rubin’s sexual hierarchy and compulsory monogamy. The results agree with international research regarding polyamorous persons’ experiences of relationship counselling. The informants describe both helpful and harmful experiences in the counselling room. On the one hand, it tends to be a room where the counsellor’s mononormative values reign free. In this room polyamory is degraded and monogamy is idealized. The client is in risk of stigmatisation and discrimination. The informants describe that the therapists lack knowledge regarding both relationship norms and poly-specific issues. One the other hand, the study exemplifies when the counselling room is poly-friendly. In this room, the therapist has knowledge about polyamory, a desire to learn more about it or at least shows a neutral attitude. The results also exemplify strategies that the informants use in order to get a good treatment. The conclusion of the study is that there is a lack of knowledge in Swedish couples counselling regarding the treatment of non-monogamous clients. The norm systems of the therapist and the client collide. The client can thereby feel accused and excluded, and may as a result refrain from seeking further help. Increased knowledge regarding mononormativity and the unique needs of polyamorous persons would improve the way that their needs are met in the counselling.

The purpose of this study is to analyze the development of IKEAs sustainability reports by focusing on environmental issues. Analyzed time period was between 2017 and 2020. The aim was to answer the research question whether IKEA is sending symbolic or substantive message through its sustainability reports. It was done with a longitudinal single case study. Content analysis was used for collecting the analyzing empirical data. The empirical data was analyzed through theoretical lens. Two theories were used in the process, stakeholder’s theory and legitimacy theory. Information from IKEA’s sustainability reports were connected later to four legitimization strategies: conciliatory, transparency, stimulation and transformation strategy. These strategies are designed to clarify if the sent message is symbolic or substantive. Result can be presented through three main conclusions. The first one is that stakeholders are important for IKEA and that they can affect their business. The second conclusion draws parallels between mandatory and voluntary environmental reporting. The last conclusion is answering the question about symbolic and substantive message. IKEA’s message is substantive. / Syftet med studien är att analysera utvecklingen av IKEAs hållbarhetsredovisningar genom att fokusera på miljö området. Analyserad tidsperiod är mellan 2017 och 2020. Syftet är att besvara problemfrågan om IKEA sänder symboliska eller verkliga budskap genom miljöredovisningen. Studien utfördes med en longitudinell singel fallstudie och innehållsanalys användes för att samla in och analysera empiriskt data.Empiriskt data analyserades genom teoretiska glasögon och två teorier användes i processen,intressent- och legitimitetsteorin. Informationen från IKEAs miljöredovisning kopplades senare till fyra legitimeringsstrategier: försonings-, transparens-, stimulerings- och transformationsstrategin. Strategierna är utformade för att klargöra om miljöredovisningens budskap är symboliskt eller verkligt.Resultatet kan presenteras genom tre viktiga slutsatser. Den första är att intressenter är viktiga och kan påverka verksamheten. Den andra slutsatsen drar paralleller mellan obligatorisk och frivillig miljöredovisning. Den sista slutsatsen svarar på frågan om det symboliska och verkliga budskapet. IKEA sänder ett verkligt budskap via miljöredovisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska aktiemarknaden reagerade på införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning i den svenska lagen (1995:1554) om årsredovisning. Detta sker genom att jämföra marknadens reaktioner vid publicering av företags årsrapporter innehållande bristfällig frivillig hållbarhetsredovisning 2016 med årsrapporter innehållande obligatorisk hållbarhetsredovisning 2017. En eventstudiemetod tillämpas som utgår från 30 börsnoterade företag på Nasdaq Stockholm där fokus ligger på att studera avvikelseavkastningen. Resultatet från eventstudien för publicering av årsrapporter 2016 jämförs mot resultatet för 2017 med hjälp av ett parat två-sample t-test. Studiens resultat visar att det finns signifikant positiv avvikelseavkastning för båda åren, dock något mindre positiv 2017. Jämförelsen mellan åren visar på en signifikant skillnad mellan reaktionerna på marknaden vid publicering av årsrapport, innehållande hållbarhetsredovisning, mellan år 2016 och år 2017. Resultatet indikerar att skillnaden i reaktion beror på att hållbarhetsredovisning blev obligatorisk år 2017.

Denna uppsats ämnar undersöka om EU:s införande av obligatorisk revisorsrotation har påverkat kvaliteten på den revision som genomförs i svenska börsnoterade bolag. En kvantitativ ansats valdes för att undersöka om samband förelegat mellan revisionskvaliteten och obligatorisk revisorsrotation. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning som utgår från obligatorisk revisorsrotation i andra länder än Sverige och om detta hade ett samband med revisionskvaliteten för de undersökta företagen i det aktuella landet. En del av den tidigare forskning som presenteras argumenterar för att revisorsrotation har en positiv påverkan på revisionskvaliteten och andra hävdar det motsatta eller att den inte har någon effekt. Studien baseras på regressionsanalyser där samband mellan variabler kopplade till revisionskvalitet och revisorns oberoende undersöks. Resultaten indikerar på att obligatorisk revisorsrotation enligt de undersökta variablerna inte har haft en direkt påverkan på revisionskvaliteten. / This thesis aims to investigate whether the EU's introduction of mandatory auditor rotation has affected the quality of the audit carried out on Swedish listed companies. A quantitative approach was chosen to investigate whether there was a relationship between audit quality and mandatory auditor rotation. The study takes its point of departure from previous research based on mandatory auditor rotation in countries other than Sweden and whether this had a connection with the audit quality of the investigated companies in the country in question. Some of the previous research presented argues that auditor rotation has a positive impact on audit quality and others claim the opposite or that it has no effect. The study is based on regression analyzes where relationships between variables linked to audit quality and auditor independence are examined. The results indicate that mandatory auditor rotation according to the investigated variables has not had a direct impact on audit quality.

Bakgrund Barn som far illa är ett globalt folkhälsoproblem där mörkertalet är stort. All form av våld leder till livslånga konsekvenser för barn som utsätts, och de berättar sällan självmant om levnadsförhållanden när dessa är annat än goda. Vilket gör att sjuksköterskors professionella ansvar är betydelsefullt i mötet med utsatta barn. En av sjuksköterskans kärnkompetenser är personcentrerad vård där ett helhetsperspektiv kring barnet bör beaktas, då ett ansvar att identifiera och en skyldighet att anmäla vid misstanke om att barn far illa föreligger. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av faktorer som inverkar på beslutet att orosanmäla vid misstanke eller vetskap av att ett barn far illa. Metod Föreliggande litteraturöversikt har genomförts med 17 inkluderade studier av både kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Public MEDLINE och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. Studierna kvalitetsgranskades därefter utifrån Sophiahemmet Högskola bedömningsunderlag, på vilken en integrerad analys användes för bearbetning av resultatet. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskrevs utifrån tre huvudkategorier: sjuksköterskans kunskap och perception av barn som far illa, sjuksköterskans erfarenhet av anmälningsprocessen samt sjuksköterskans arbetsmiljö. Med tillhörande subkategorier beskrev dessa sjuksköterskans upplevelser av faktorer som inverkade på beslutet huruvida sjuksköterskan genomförde en orosanmälan eller ej. Slutsats Sjuksköterskors erfarenhet, personliga inställning till området samt rådande lagstiftning i respektive land var faktorer som inverkade vid processen kring orosanmälningar. Resultatet visade behov av stöd och hjälp i processen som rör handhavandet kring barn som far illa. Vidden av detta globala folkhälsoproblem bör uppmärksammas då en utebliven orosanmälan bidrog till ytterligare lidande för det redan utsatta barnet. Flertalet sjuksköterskor saknade kunskap i det medföljande juridiska ansvar en orosanmälan kräver, vilket uppmärksammade behovet av adekvat utbildning och uppdaterad klinisk färdighetsträning. / Background Child maltreatment is a global public health problem where the hidden statistics are extensive. All forms of violence lead to lifelong consequences for children who are exposed, and they rarely disclose their living conditions as these are anything but good. This means that nurses' professional responsibilities are important in meeting with vulnerable children. One of the nurse's core competencies is person-centered care, where a holistic perspective on the child should be considered, as there is a responsibility to identify and an obligation to report in the event of suspicion that a child is being harmed. Aim The aim was to describe nurses' experiences of factors that influence the decision of mandatory reporting to suspected or confirmed child maltreatment. Method The literature review has been conducted with 17 included studies of both qualitative and quantitative study design. The data collection was conducted in the databases Public MEDLINE and Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. The studies were then quality-examined based on Sophiahemmet University's assessment data, on which an integrated analysis was used to process the results. Results The results of the literature review are described based on three main categories: the nurse's knowledge and perception of child maltreatment, the nurse's experience of the registration process, and the nurse's working environment. With associated subcategories, these describe the nurse's experience of factors that may influence the decision whether the nurse makes a report on child maltreatment or not. Conclusions Nurses' experience, personal attitude to the field, and prevailing legislation in each country are factors that influence the process of reporting regarding concerns about child maltreatment. The results showed the need for support and help in the process of dealing with child maltreatment. The extent of this global public health problem should be noted, as a failure to report contributes to further suffering for the already vulnerable child. Most nurses lacked knowledge of the legal responsibilities required to report a concern of child maltreatment, which drew attention to the need for adequate education and up-to-date clinical skills training.

Abstract  Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass tänker kring och förhåller sig till att förskoleklassen nu är en obligatorisk skolform. I bakgrunden till detta arbete får läsaren möjlighet att följa med bakåt i historien hur det kom sig att förskoleklassen blev en obligatorisk skolform. Samt att olika dilemman som kan kopplas till förskoleklassen om obligatorisk skolform beskrivs. För att samla in data har det använts semistrukturerade intervjuer där själva intervjun mer har förts i form av ett samtal med pedagogerna som deltog i studien. Jag har valt att använda mig av en explorativ design för detta arbete. I stora drag innebär det att jag som forskare med denna studie, utifrån vad som kommit fram i mina resultat, hoppas kunna skapa underlag för nya ämnen för andra att undersöka vidare kring i nya studier. Resultatet av denna studie har bekräftat den bild som jag funnit beskrivits av olika författare och forskare sedan tidigare, gällande hur det är att undervisa i en förskoleklass. Resultatet visar även på att respondenterna i denna studie upplever att det har skett förändringar gällande deras arbetssituation, ibland åt det mer negativa hållet, sedan förskoleklassen har blivit obligatorisk. I diskussionen av detta arbete har jag valt att belysa tre dilemman som även kan kopplas till de forskningsfrågor som sattes upp i samband med syftet samt till den litteratur och forskning jag valt att belysa i min bakgrund.

Under de senaste åren har hållbarhetsredovisning i allt större utsträckning blivit reglerad. Denna studie undersöker hur svenska företags hållbarhetsinformation i års- och hållbarhetsredovisningar förändrats efter införandet av EU:s direktiv 2014/95/EU med efterföljande implementering i svensk lag. För att undersöka detta används innehållsanalys baserat på CONI-modellen samt statistisk analys. Studiens urval är begränsad till företag som uppfyller lagkraven för obligatorisk hållbarhetsredovisning och som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Studiens resultat visar att hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningen totalt sett har blivit mer djupgående och förklarande i samband med att lagstadgad reglering har införts. Innehållet av miljö- och socialt relaterad information har förbättrats men andra delar har inte signifikant förändrats. Vi kan inte heller se någon signifikant förändring av den totala kvantiteten hållbarhetsinformation som offentliggörs i samband med årsredovisningar. Sammantaget indikerar studiens resultat att lagen uppfyller syftet att förbättra innehållet i hållbarhetsrapportering.

Samtidskonsten innebär att en mängd nya sätt att organisera presentationen av konst på har uppstått. Museet för glömska är en mindre samtidskonsthall med starkt idébaserad grund som kan sägas vara allt från ett kulturprojekt till ett idébaserat museum. Denna uppsats belyser vad Museet för glömska är och hur det görs i ett ANT-perspektiv. En del av uppsatsen är också att se hur en organisation som Museet för glömska låter sig studeras. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för icke-traditionella museum och samtidskonsthallars organisation. Detta genom att synliggöra de förbindelser och relationer som bildar Museet för glömska. Tidigare studier av har visat att problematiken med samtidskonsten och dess organisering är att konsthallarna står i en beroendeställning till finansiärer varför det kritiska perspektiv som kännetecknar samtidskonsten kan vara svår att åstadkomma. Därför finns det anledning att studera alternativa organisationsformer. Museet för glömska undgår i viss mån denna problematik eftersom verksamheten sker på ideell grund. För att beskriva hur förbindelserna inom Museet för glömska hålls på plats använda begreppet obligatorisk passagepunkt, vilket kan sägas vara ett sätt att belysa hur makten fördelas i en organisation och vilka strategier som används för att bibehålla en maktposition. För att ytterligare beskriva vad Museet för glömska är och hur det görs används också begreppen objektskapande- och rumsligt nätverksperspektiv. Museet för glömska består, i ett ANT-perspektiv, av två kretslopp. Ett litet för varje utställningstillfälle och ett stort som beskriver Museet för glömskas identitet. Det lilla kretsloppet består av delarna utställningsidén, konstnärerna, konstverken, platsen och finansieringen. Det stora innehåller delarna utställningar, Medier utan minne och icke-platsen samt anti-grupperna museer, akademin, media och konstvärlden. Den sammanhållande faktorn för båda kretsloppen är en obligatorisk passagepunkt i form av talespersonerna och en obligatorisk icke-passagepunkt i form av artikeln Medier utan minne. Talespersonernas strategier för att bevara nätverket varierar beroende på vilken aktör i nätverket som ska intresseras. I ett objektskapande nätverksperspektiv är de små kretsloppen och det stora kretsloppet olika, men sammankopplade, objekt som skapar Museet för glömska. I ett rumsligt nätverksperspektiv existerar endast ett litet kretslopp, det som för tillfället är aktivt. När kretsloppet övergår till att inte länge vara aktivt så övergår det till att vara en del av det stora kretsloppets rumsliga nätverksform genom att det då endast existerar på Museet för glömskas webbsida. Jag hävdar genom uppsatsen att Museet för glömska kan ses på många olika sätt men att det i min uppsats ska förstås som en icke-organisation bestående av två kretslopp som hålls samman av en obligatorisk icke-passagepunkt i form av Medier utan minne och en obligatorisk passagepunkt i form av två talespersoner vars kommunikationer med kretsloppens olika delar och utpekandet av anti-grupper är essentiell för att Museet för glömska ska kunna bibehålla sin homeomorfism. Studien bidrar till att öka förståelsen för icke-traditionella konsthallar och museer genom att utvidga vad idébaserade museum kan vara och genom att visa på anti-gruppernas betydelse för icke-traditionella konsthallars identitetsskapande. Utöver detta visar också uppsatsen hur icke-organisationer kan studeras. / The emergence of contemporary art implied many new ways of organizing and presenting art. The Museum of Forgetting is a small and nomadic contemporary art gallery with a strong idea-based foundation. This thesis describes, what the Museum of Forgetting is and how it is made through an Actor Network Theory-perspective. Because of the complexity in what Museum of Forgetting is, it is also relevant to examine how an organization such as Museum of Forgetting can be studied. The purpose of this thesis is to increase the understanding of non-traditional museums and contemporary art galleries by displaying the associations with and within the Museum of Forgetting. Previous studies of contemporary art have shown that one problem of contemporary art and its organization is the dependence on external financiers. Therefore, the critical perspective, characterizing contemporary art, can be difficult to achieve. Because of this, there is reason to study alternative organizational forms of presenting and organizing art. This thesis increases the understanding of non-traditional art galleries and museums by expanding what idea-based museums can be and by showing the importance of anti-groups for the creation of the identities of non-traditional art galleries and museums. The empirical and analytical findings show, that the Museum of Forgetting, through an ANT perspective, consists of two cycles. A small one, that is actualized at each exhibition and a large one, describing the identity of the Museum of Forgetting. The small cycle consists of the following units: the exhibition-idea, the artists, the artworks, the place and the financing. The large cycle consists of: exhibitions, the article ”Media without memory” and non-location as well as anti-groups. The unifying factors for both cycles are one obligatory passage point manifested in two spokespersons and one obligatory non-passage point manifested in the article Media without memory. The spokespersons strategies to maintain their position as obligatory passage point varies, depending on which actor to enrol in the network. In essence, according to my findings, the Museum of Forgetting should be understood as two cycles which are coalesced by an obligatory non-passage point, manifested in Media without memory and an obligatory passage point, manifested in two spokespersons, whose communications with the different parts of the cycles and identification of anti-groups, are essential for maintaining the homeomorphism of the Museum of Forgetting.

Bakgrund: Innan rotationskrav för revisorer har hunnit cementeras och ge utslag, har Regeringen i ett nytt betänkande lagstadgat även krav för rotation för byråer. Krav på byrårotation uppkom som en proposition efter finanskrisen 2008, som ett led i att strama åt regelverket för revisionsbyråer. Den Europeiska kommissionen skriver i sitt betänkande att även om de huvudansvariga revisorerna byts ut med jämna mellanrum kvarstår risken för en jävsituation. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisionsbyråer, kunder och myndigheter förhåller sig till obligatorisk byrårotation. Vi kommer även att studera hur marknaden för revision ändras, samt studera hur en revisionsbyrå ur ”The Big Four” kommer att förbereda sig inför denna lagförändring. Frågeställningar: Hur kommer byrårotation att inverka på revisionskvalitén för börsnoterade företag och finansiella företag av allmänt intresse? Hur förbereder en revisionsbyrå ur ”The Big Four” sig inför byrårotation? Vilka effekter kan byrårotation ha på marknadsstrukturen? Metod: Studien utgörs av en fallstudie där obligatorisk byrårotation studeras ur tre perspektiv. Studien baseras på ett antal befintliga teorier, varför studiens bearbetas utifrån den deduktiva ansatsen. Primärdata samlas in genom semi-strukturerade intervjuer, där respondenterna har valts ut efter olika kriterier, beroende på perspektiv. Empiri: Tre myndigheter, tre kunder och en revisionsbyrå har varit föremål för våra intervjuer, där vi tematiskt redogör för deras uttalanden. Slutsats: Byrårotation kommer att leda till att revisorn blir mer oberoende, då mandatperioden inte tillåter att nära relationer bildas och på grund av vitesbeloppets omfattning. Revisionen kommer inte kosta mer, med anledning av att det kommer att bli en kamp mellan byråerna om uppdragen. Vi har identifierat tre möjliga marknadseffekter av byrårotation, där kartelliknande verksamheter är en möjlig utgång. Revisionsbyråernas verksamheter kommer att bli mer likt de internationellas, där rådgivningstjänster utgör den största delen. En viktig konsekvens av byrårotation kan vara att bolag roterar byrå vid kritiska tidpunkter, vilket kan skada bolaget ytterligare. Bolag bör kunna flagga vid sådana tidpunkter, för att kunna förlänga rotationen parallellt med den nytillträdda i början av uppdraget.

Senast den 17 juni 2016 ska Sverige ha implementerat regleringar kring obliga- torisk byrårotation i nationell rätt vilket då kommer kräva att noterade bolag och finansiella företag roterar revisionsbyrå i huvudregel var 10:e år. Målet från EU:s sida med att införa obligatorisk byrårotation i dess medlemsländer är att regleringen ska ha positiva effekter på revisorns oberoende, revisionskvali- teten och konkurrenssituationen på revisionsmarknaden. Syftet med vår studie är att ge ökad förståelse om hur revisionskvaliteten och revisorns oberoende påverkas av ett införande av obligatorisk byrårotation utifrån den forskning som finns internationellt. Eftersom studier kring obliga- torisk byrårotation ännu har kunnat genomföras i Sverige vill vi också bidra med kunskap om hur väl dessa internationella studier kan appliceras i ett svenskt sammanhang. Studien är baserad på inhämtning av sekundärdata där vi utgått från existe- rande forskning kring obligatorisk byrårotation. Val av vårt tillvägagångssätt kan motiveras med att en stor mängd forskning redan existerar och vi har velat samla in data som är så neutral som möjligt. Vår studie visar att resultaten från internationellt genomförda studier tyder på att revisionskvaliteten sjunker vid ett införande av obligatorisk byrårotation. Forskningen visar även att regleringen kan få en motsatt effekt på marknads- dynamiken än vad som önskas. Majoriteten av forskningen visar också att revi- sorns oberoende inte påverkas vid ett införande av obligatorisk byrårotation. I den del av vår studie som behandlade hur väl internationell forskning skulle kunna tillämpas i Sverige fann vi inga belägg på att skillnaderna mellan de un- dersökta länderna och Sverige skulle vara tillräckligt stora för att kunna ifråga- sätta dess applicerbarhet i ett svenskt sammanhang. / June 17, 2016, is the final date for Sweden to implement the new rules regard- ing mandatory audit firm rotation which will require listed and financial com- panies to change their current audit firm every 10 years. The aim of the intro- duction of mandatory audit firm rotation is that the regulation should have positive effects on the independence of auditors, audit quality and the compet- itive situation within the audit market. The aim of this study is to provide a better understanding of how auditor in- dependence and audit quality is affected by the introduction of the regulation on the basis of the available international research. Since there isn’t any Swe- dish research on the subject, we want to contribute knowledge about how well these international studies can be applied in a Swedish context. The study is based on secondary data which is collected from already existing research on mandatory audit firm rotation. The choice of approach in the study can be justified by the fact that much research already exists on the sub- ject and we wanted the data to be as neutral as possible. Our study shows that the results from international research suggest that audit quality will decrease with the introduction of such regulation and that the regu- lation may have an adverse effect on the dynamic of the audit market. A ma- jority of the research suggests that auditor independence is not affected by the introduction of mandatory audit firm rotation. In the part of our study, which dealt with how well international research is applicable in Sweden, we found no evidence that the difference between the examined countries and Sweden would be large enough to allow us to question the research applicability in a Swedish context.