Syfte: Syftet med studien är att förklara hur mängden hållbarhetsinformation företag ger ut påverkas när hållbarhetsrapportering är obligatorisk. Metod: Denna studie har utgått från en kvantitativ metod med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv ansats. Vi har samlat in data med hjälp av innehållsanalys och sekundäranalys som sedan har analyserats med hjälp av deskriptiv statistik, Pearsons korrelationskoefficient och multipel linjär regressionsanalys. Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att införande av obligatorisk hållbarhetsrapportering leder till att företag rapporterar större mängd hållbarhetsinformation, som vi förklarar med hjälp av tvingande isomorfism. Bidrag: I denna studie bekräftar vi tidigare studier som menar att hållbarhetsinformation påverkas av reformer. Vi bekräftar även att tvingande isomorfism kan vara en anledning till varför företag rapporterar större mängd efter en reform. Vårt praktiska bidrag är att reformer kan vara ett effektivt sätt att få företag att rapportera större mängd hållbarhetsinformation. Förslag till vidare forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att observera specifikt hur sanktioner påverkar mängden hållbarhetsinformation. Vi anser även att det skulle vara av intresse att i framtiden undersöka om ökningen i mängd hållbarhetsinformation är permanent eller om det enbart är en tillfällighet. / Aim: The aim of this study is to explain how the quantity of sustainability information companies issue is affected when sustainability reporting is mandatory. Method: This study is based on a quantitative method with a positivistic view and applies a deductible research effort. The data in this study have been collected through a content analysis and secondary analysis. To analyze the data we have used descriptive statistics, Pearson's correlation and multiple linear regression analysis. Conclusion: In this study we have come to the conclusion that the introduction of mandatory sustainability reporting leads to companies reporting more sustainability information, which we explain by means of coercive isomorphism. Contribution: In this study we confirm previous studies which conclude that sustainability disclosure is affected by sustainability reforms. We also confirm that coercive isomorphism may be a reason why companies report more after a reform. Our practical contribution is that reforms can be an effective way of getting companies to report more sustainability information. Suggestion for further research: Suggestion for further research is to study more specific how the sanction affect the quantity of sustainability information firms report. We would also suggest to research if the increase in sustainability information is temporary or permanent.

<p>I arbetet <em>Hur ser pedagoger på sitt arbete med ämnet bild? En studie av sex pedagoger verksamma i grundskolan och obligatoriska särskolans yngre åldrar </em>har vi, Irene Pårs och Hannah Widlund, utfört en kvalitativ studie med en etnografisk ansats där intervjuer utförts med kompletterande observationer för att belysa studiens frågeställningar.</p><p>Det övergripande syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger arbetar med ämnet bild i grundskolans och obligatoriska särskolans tidigare år.  Vi har sökt svar på följande frågor: <em>Finns det likheter och skillnader i fokus för bildundervisningen mellan grundskolan och obligatoriska särskolan? Påverkas undervisningen av pedagogens utbildning och bakgrund i undervisningsämnet bild? Använder sig pedagogerna av kursplanen när de planerar sin bildverksamhet?</em></p><p>Studiens undersökningsgrupp bestod av fyra lärare verksamma i grundskolan samt två lärare verksamma i den obligatoriska särskolan som samtliga har valts ut slumpmässigt. Tre av lärarna arbetar som bildlärare och de andra tre undervisar i ämnet bild även om det inte är deras huvudsakliga arbetsuppgift.</p><p>Innan denna studie påbörjades hade vi en relativt klar bild över hur vi ville arbeta med bildämnet i våra framtida läraryrken. Visionen vi hade känns nu i efterhand en aning naiv då vi genom studiens gång har fått upp ögonen för att det inte verkar finnas något arbetssätt att föredra. Utan att det mer handlar om att anpassa undervisningen till den rådande situationen och elevgruppen. Denna studie visar att intervjurespondenterna har olika åsikter om vad som kännetecknar en <em>bra bildundervisning</em>. Alla lärare, som ingått i studien, har mer eller mindre haft olika arbetssätt. Ändå verkar det som om pedagogerna i sig är nöjda med den undervisning de bedriver. Det framkom att flertalet pedagoger inte aktivt använder sig av bildämnets kursplan. Endast en av de intervjuade bildlärarna sa att ”alla lärare måste använda sig av kursplanen, det är det uppdrag vi har”. Bakgrunden till varför hon uttryckte detta kan vara för att hon också är den enda av lärarna som idag har en fulländad adekvat bildlärarutbildning. Bildundervisningen är en komplex verksamheten och det verkar finnas lika många sätt att undervisa i ämnet som det finns lärare. </p>

<p>This paper treats the differences in terms of insurance between optional and compulsory third party liability insurances. It also treats the purpose of the compulsory third party liability insurances and their accordance with that purpose. The primary purpose of the optional third party liability insurance is to ensure the policyholder financial resources to cover possible claims for damages. </p><p>The primary purpose of the compulsory third party liability insurance is to render possible the compensation of a third party for damage done. The policyholders financial ability to pay damages is of subordinate interest, and the purpose of compulsory third party liability insurances is thus twofold. Estate agents, insurance agents and accountants are required by law to have a third party liability insurance linked to their enterprises. </p><p>The terms of the compulsory third party liability insurances are, unlike the optional insurances, dictated by the legislator. As a result, the compulsory insurance has not been developed at the same pace as the optional. This is a consequence of an unwillingness on behalf of the authorities, to compromise and to adapt the third party liability insurance in order to make it more in accordance with its purpose. Therefore, the insurance companies have also been less inclined to grant insurance on the exposed premises, which has resulted in the above-mentioned enterprise-owners risking insurance distress. </p><p>The legislation of each trade offers the possibility to leave other security than the holding of a compulsory third party liability insurance to protect the third party. According to this paper, this possibility has not been enough emphasised. The conception"third party protection"should, according to the author, be emphasised in each legislation, irrespective of the form chosen. The risk exposure the enterprise-owners are exposed to can cause problems for the insurance companies in determining what liabilities should be covered by the compulsory third party liability insurance. Damage prevention activities are carried out to different extent within each trade organisation, but compulsory third party liability insurances are better suited within legislations where the insurance companies have good control over the proportions of the damages and as a result can assess the risk of damage more easily.</p>

This paper treats the differences in terms of insurance between optional and compulsory third party liability insurances. It also treats the purpose of the compulsory third party liability insurances and their accordance with that purpose. The primary purpose of the optional third party liability insurance is to ensure the policyholder financial resources to cover possible claims for damages. The primary purpose of the compulsory third party liability insurance is to render possible the compensation of a third party for damage done. The policyholders financial ability to pay damages is of subordinate interest, and the purpose of compulsory third party liability insurances is thus twofold. Estate agents, insurance agents and accountants are required by law to have a third party liability insurance linked to their enterprises. The terms of the compulsory third party liability insurances are, unlike the optional insurances, dictated by the legislator. As a result, the compulsory insurance has not been developed at the same pace as the optional. This is a consequence of an unwillingness on behalf of the authorities, to compromise and to adapt the third party liability insurance in order to make it more in accordance with its purpose. Therefore, the insurance companies have also been less inclined to grant insurance on the exposed premises, which has resulted in the above-mentioned enterprise-owners risking insurance distress. The legislation of each trade offers the possibility to leave other security than the holding of a compulsory third party liability insurance to protect the third party. According to this paper, this possibility has not been enough emphasised. The conception"third party protection"should, according to the author, be emphasised in each legislation, irrespective of the form chosen. The risk exposure the enterprise-owners are exposed to can cause problems for the insurance companies in determining what liabilities should be covered by the compulsory third party liability insurance. Damage prevention activities are carried out to different extent within each trade organisation, but compulsory third party liability insurances are better suited within legislations where the insurance companies have good control over the proportions of the damages and as a result can assess the risk of damage more easily.

Titel: Företagens behov av revision, efter avskaffandet av revisions-plikten för mindre företag i Sverige. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jonas Lööw-Ohlson, Malin Vestlund Handledare: Markku PenttinenDatum: 2013-02-20 Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur revisionspliktens avskaffande påverkat de olika aktörer som berörs av denna förändring och att utifrån detta identifiera de faktorer som styr behovet och valet av frivillig revision i små aktiebolag i Sverige. Metod: Undersökningen har ett deduktivt angreppssätt med kvalitativ inriktning då insamlandet av empirisk data utgått ifrån den satta referensramen. Resultat och slutsats: Fördelar för företagen att välja frivillig revision är främst att revision anses tillföra tillförlitlighet till räkenskaperna och fungera som en kvalitetsstämpel för företaget i dess kontakter med yttre intressenter. Företagens behov av revision beror på vilka krav och förväntningar som ställs på deras redovisning från olika intressenter och hur väl revisionen hjälper företagen att uppfylla dessa krav. Det avgörande är om företagen upplever att den nytta de får av att välja frivillig revision uppväger kostnaden. Många av de farhågor och förhoppningar som de olika intressenterna hade inför avskaffandet har infriats. Det är dock ännu för tidigt att se hur skatteintäkter, skattefel och ekobrottslighet påverkats, men det ser inte ut som att det ska få så stor inverkan som förväntat, om någon alls. Det har även visat sig att inte heller räntor och lånevillkor påverkats så mycket som några intressenter trott dådetta hänt i andra länder. Bankerna riktar in sig mer på nuläget i företagen och det enda som påverkats är att det kan ta längre tid att få lån och krediter godkända om inte det finns tillräckligt bra bedömningsunderlag tillgängliga.Avskaffandet har lett till att marknaden för revisions- och redovisningsbyråer har förändrats. Det fanns olika bud om vilka som skulle vara de största förlorarna i denna förändring. Det som framkommer är att varken redovisningsbyråer eller större revisions-byråer påverkats i så stor utsträckning. Redovisningsbyråerna kan märka av en större konkurrens då många revisionsbyråer nu erbjuder redovisningstjänster i större utsträckning än tidigare. Revision ersätts av redovisningstjänster. Det har startats samarbeten mellan olika intressenter och en utveckling av regelverk i syfte att kvalitetssäkra redovisning och inkomstdeklarationer. Alla aktörer i undersökningen är positiva till en höjning av gränsvärdena till EU-nivå. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se en liknande undersökning lite längre fram i tiden med mer statistiskt underlag. Exempelvis vid 5 år och 10 år efter förändringen. Det skulle också vara intressant med en jämförelse av de företag som väljer att inte ha revisor. Hur stor andel som anlitar en redovisningsbyrå och hur stor andel sköter bokföringen själva? Finns det skillnader här mellan och inom olika branscher? Det skulle också vara intressant att se en större kvantitativ undersökning bland de berörda företagen i Sverige, gällande vilka faktorer som gjort att de valt att ha revision respektive valt att ta bort den, likt den gjord av Collis i England. Det kan vara intressant att se hur stor betydelse de påverkansfaktorer som identifierats har i företagens val och om det finns andra faktorer som kan spela in och vara mer avgörande. Exempelvis direkta krav från kreditgivare, upplevd nytta mm. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad förståelse hur revisionspliktens avskaffande påverkat de olika aktörerna och hur de ser på en framtida höjning av gränsvärdena till EU-nivå. Den identifierar de faktorer som styr de berörda företagens behov av revision. Den visar också de anpassningar som skett och fortfarande sker av både angreppssätt och arbetssätt, hos de berörda aktörerna, i en strävan att hjälpa företagen att leva upp till lagstiftade kvalitetskrav som finns på årsredovisning och inkomstdeklaration. Nyckelord: Revisionsplikt, obligatorisk, frivillig, revision, redovisning, avskaffande / Title: Companies needs of the audit, after the abolition of the statutory audit for smaller companies in Sweden. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Jonas Lööw-Ohlson &amp; Malin Vestlund Supervisor: Markku PenttinenDate: 2013-02-20 Aim: The purpose of this work is to investigate how the abolishment of the statutory audit affected the different actors involved in this change, and that on this basis identify the factors that control the need and choice of voluntary audit for small companies in Sweden. Method: This study has a deductive, qualitative approach, as the gathering of empirical data is based on the set framework. Results and Conclusions: Benefits for companies to choose voluntary audit is primarily that the audit is considered to bring reliability to the accounts and it provides a quality stamp for the company in its dealings with external stakeholders. The companies need for audit depends on the demands and expectations placed on their accounts from different stakeholders and how well the audit helps them to meet these requirements. The decisive factor is if the companies feel that the benefits they get from choosing voluntary audit outweigh the cost. Many of the concerns and aspirations that the various stakeholders had prior to the abolishment of the statutory audit has actually become a reality. However it is still too early to see what impact the abolishment will have on taxes and financial crime, but it does not seem like it will have as big of an effect as they thought it would have, if any at all. It has also been shown that neither interest rates nor loan terms have been affected as much as some of the stakeholders expected, as that had happened in other countries. Banks focus more on the current situation of the companies and the only thing that it could affect is that it may take longer for the companies to get loans and credits approved if not good enough documentation needed for assessment is available. The abolishment has led to that the market for audit and accounting firms has changed. There were different views on what kind of firms would be the biggest losers of this change. What emerges is that neither accounting firms nor larger audit firms are affected very much. Accounting firms may notice some more competition as audit firms now offer accounting services to a greater extent than before. Audit services are replaced by accounting services. Collaborations between different stakeholders and a development of regulatory framework in order to ensure the quality of the accounts and income tax returns has been started after the abolishment. All participants in the survey are in favor of raising the limit to the EU level. Suggestions for future research: It would be interesting to see a similar study a little further ahead in time with more statistical data. For example at five and ten years after the change. It would also be interesting to have a comparison of the companies that choose not to have an auditor. How many of the companies that hires an accounting firm for help and how many that handles the bookkeeping themselves. Are there differences here between and within different industries? It would also be interesting to see a larger quantitative survey among the companies in Sweden, regarding the factors that led to the choice of keeping the audit or removing it, like the survey made by Collis in England. It might be interesting to see how significant the impact factors identified have been for the companies and if there are other factors that have made a difference and been more decisive. For example, direct claims by creditors, perceived benefits etc. Contribution of the thesis: This paper contributes to a better understanding of how the abolishment of the statutory audit affected the different actors and what they think of a future increase of the limits to EU level. It identifies the factors driving the companies need for audit. It also shows the adjustments that have occurred and still occurs in both approaches and practices, of the actors involved, in an effort to help companies meet statutory quality requirements on the annual accounts and tax returns. Keywords: Statutory Audit, mandatory, voluntary, audit, accounting, abolishment

I arbetet Hur ser pedagoger på sitt arbete med ämnet bild? En studie av sex pedagoger verksamma i grundskolan och obligatoriska särskolans yngre åldrar har vi, Irene Pårs och Hannah Widlund, utfört en kvalitativ studie med en etnografisk ansats där intervjuer utförts med kompletterande observationer för att belysa studiens frågeställningar. Det övergripande syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger arbetar med ämnet bild i grundskolans och obligatoriska särskolans tidigare år.  Vi har sökt svar på följande frågor: Finns det likheter och skillnader i fokus för bildundervisningen mellan grundskolan och obligatoriska särskolan? Påverkas undervisningen av pedagogens utbildning och bakgrund i undervisningsämnet bild? Använder sig pedagogerna av kursplanen när de planerar sin bildverksamhet? Studiens undersökningsgrupp bestod av fyra lärare verksamma i grundskolan samt två lärare verksamma i den obligatoriska särskolan som samtliga har valts ut slumpmässigt. Tre av lärarna arbetar som bildlärare och de andra tre undervisar i ämnet bild även om det inte är deras huvudsakliga arbetsuppgift. Innan denna studie påbörjades hade vi en relativt klar bild över hur vi ville arbeta med bildämnet i våra framtida läraryrken. Visionen vi hade känns nu i efterhand en aning naiv då vi genom studiens gång har fått upp ögonen för att det inte verkar finnas något arbetssätt att föredra. Utan att det mer handlar om att anpassa undervisningen till den rådande situationen och elevgruppen. Denna studie visar att intervjurespondenterna har olika åsikter om vad som kännetecknar en bra bildundervisning. Alla lärare, som ingått i studien, har mer eller mindre haft olika arbetssätt. Ändå verkar det som om pedagogerna i sig är nöjda med den undervisning de bedriver. Det framkom att flertalet pedagoger inte aktivt använder sig av bildämnets kursplan. Endast en av de intervjuade bildlärarna sa att ”alla lärare måste använda sig av kursplanen, det är det uppdrag vi har”. Bakgrunden till varför hon uttryckte detta kan vara för att hon också är den enda av lärarna som idag har en fulländad adekvat bildlärarutbildning. Bildundervisningen är en komplex verksamheten och det verkar finnas lika många sätt att undervisa i ämnet som det finns lärare.

Studien motiveras av införandet av obligatorisk byrårotation i Sverige genom EU:s revisionspaket. Studien undersöker sambandet mellan audit-firm tenure (längden på en revisionsbyrås uppdrag hos ett företag) och revisionskvalitet. Som proxy för revisionskvalitet används mått på absoluta diskreta periodiseringar. För att genomföra studien görs en regressionsanalys och ett korrelationstest. Urvalet baseras på svenska företag noterade på Nasdaq Stockholm Large- och Mid Cap och det slutliga antalet företagsår som studeras är 383 stycken. I kontrast till stor del av tidigare studier finner denna studie att revisionskvaliteten är högre vid kort audit-firm tenure, tre år eller kortare, jämfört med lång audit-firm tenure, fyra år eller längre. Resultatet kan säkerställas på en signifikansnivå på 10 %. Studien bidrar med underlag till debatten om obligatorisk byrårotation.

Syfte: Sambandet mellan Corporate Social Performance (CSP) och Financial Performance (FP) har studerats av många forskare och resultaten har varit motstridiga. Samtidigt har fler och fler länder börjat göra hållbarhetsrapportering obligatorisk men lite forskning har gjorts om vilken påverkan obligatorisk hållbarhetsrapportering har på FP. Mot bakgrund av de nya lagarna och motsägelsefull forskning har vi valt att undersöka sambandet mellan tre CSP-dimensioner (miljö, social och företagsstyrning) och FP i obligatorisk och frivillig hållbarhetsrapportering. Metod: Metoden som används i denna studie har ett deduktivt tillvägagångssätt från en positivistisk forskningsfilosofi. Två grupper av data undersöks, från Europa och USA. Företagen från de två grupperna granskas ur ett longitudinellt perspektiv över 12 år. Totalt undersöks 700 företag, 338 från Europa och 362 från USA. Uppgifterna samlades genom databasen Thomson Reuters Datastream och analyserades genom SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Resultat och slutsats: Resultaten visar skillnaden mellan obligatorisk och frivillig hållbarhetsrapportering. Europeiska företag visar i genomsnitt ett negativt samband mellan CSP-dimensionerna Miljö och Social och FP medan amerikanska företag visar ett positivt förhållande mellan CSP-dimensionerna och FP. Både europeiska och amerikanska företag visar ett positivt samband mellan CSP-dimensionen Företagsstyrning och FP. Examensarbetets bidrag: Resultaten visar att det verkar finnas en skillnad i förhållandet mellan CSP och FP beroende på rapporteringsformatet. CSP-dimensionerna Miljö och Social visar en skillnad medan Företagsstyrning är samma för Europa och USA. Resultaten visar inverkan som rapporteringsformatslagar kan ha på företagens FP. Detta kan i sin tur bidra till att skapa praktisk information om hur hållbarhetsrapportering kan användas på ett positivt sätt för både hållbarhet och företag.Förslag till fortsatt forskning: Flera förslag om framtida forskning görs. Ett förslag är att observera data med hänsyn till varje år och se om ett mönster syns. Det kan vara att obligatorisk hållbarhetsrapportering påverkar FP på olika sätt under flera år. Ett annat förslag är att undersöka olika branscher eftersom de kan uppleva påverkan av obligatorisk och frivillig rapportering på olika sätt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur det kvinnliga könsorganet porträtteras i biologiböcker för högstadieelever och vilka diskurser om kön och sexualitet som går att skönja genom dessa. Studien är baserad på text och illustrationer ur fem olika biologiböcker som används av högstadieelever idag. För att analysera materialet har Faircloughs kritiska diskursanalys använts och teorier kring hur kön konstrueras genom sociala diskurser har applicerats. Författarnas beskrivningar av klitoris är bristfälliga vilket bidrar till aktivt reproducerande av okunskap. I samtliga böcker jämförs klitoris med penis vilket visar på en diskurs om mannen som norm och kvinnan som avvikande. En del av materialet framställer slidan som passivt kärl för penis, en heteronormativ diskurs som återkommer i vilka sexuella praktiker som porträtteras som ”riktigt” sex. Tvåkönsmodellen som hegemonisk diskurs cementeras genom böckernas binära könsuppdelning och genom de skilda egenskaper som appliceras på respektive kön vid sexuell upphetsning. Studien genomsyras av synen på människan som reproduktiv varelse snarare än social.

Syfte: Syftet är att utifrån auktoriserade revisorers perspektiv beskriva hur införandet av obligatorisk byrårotation i Sverige kan komma att utforma revisionsarvodet. Frågeställning: Hur kan införandet av obligatorisk byrårotation komma att utforma det framtida revisionsarvodet för EY och KPMG i Sverige? Metod: En framtidsstudie med kvalitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer från KPMG och EY, vilka båda omfattas av “The big four”. Val av respondenter har inspirerats av Delphi-metoden som förespråkar att experter på området studeras. Slutsats: Experterna tror att konkurrensen om uppdragen på företagen av allmänt intresse kommer öka inom ”The big four” och detta anser de kan komma att resultera i att revisionsarvodet sjunker med några procent. Det råder osäkerhet kring vem som kommer få bära kostnaderna för offertarbetet som införandet av obligatorisk byrårotation medför. EU:s revisionspaket medför även en restriktion gällande utförandet av experttjänster parallellt med revisionen, motsvarande 70 % av det totala revisionsarvodet under en treårsperiod, vilket innebär att revisorerna kommer behöva ha koll på beloppsgränser. Detta är en faktor som kan komma att påverka utformningen av arvodet, även om experterna tror att det är få bolag som kommer nå upp till spärren.