På senare år har det varit många skandaler exempelvis Enron och Worldcom vilka skakat den finansiella marknaden. Den gemensamma nämnaren var revisorer vilka ej varit oberoende i sitt agerande mot företagen och intressenterna. Dessa skandaler har lett till en ökad diskussion om revisorsyrket samt vad som påverkar revisorernas oberoende. Då intressenterna är beroende av att informationen är kvalitetssäkrad av revisorerna har dessa felaktigheter slagit hårt mot dem som grupp. I Sverige skall revisorer följa de lagar och regler som gäller för aktiebolag i samband med en revision. En av dessa regler är uttalandet om ett företags fortsatta drift, vilket påvisas i samband med revisionsberättelsen. Denna anmärkning skall följa direktiven i ISA 570. I denna studie har vi valt att definiera revisorns oberoende som förmågan att korrekt utfärda en anmärkning om fortsatt drift enligt ISA 570. Det har även utförts tester utifrån en bredare proxyvariabel för revisorns oberoende nämligen anmärkning om ekonomisk svårighet. Då intressenterna är en grupp vilket felaktigheter från revisorn slår hård mot har denna studie valt att undersöka revisorernas oberoende ur intressenternas perspektiv. För att kunna mäta revisorernas oberoende genom att studera samma information vilket intressenterna får (årsredovisningarna), utfördes en kvantitativ undersökning av företag vilket avslutat konkursen under de sista fyra månaderna av år 2010. Studien grundades på en deduktiv forskningsansats och använde 943 observationer av företag vilket avslutat konkursen år 2010. Studien undersökte revisorernas oberoende med undersökningsvariablerna revisionsarvode, konsultarvode och storleken på staden där revisorn var verksam i. Städerna delades upp i liten, mellanstor och stor stad. Dessa undersöktes genom användandet av binära logistiska regressioner med anmärkning om fortsatt drift, samt anmärkning om ekonomisk svårighet som beroende variabel. I studien inkluderade vi kontrollavariabler vilka visats påverka revisorns oberoende utifrån tidigare studier. Då tidigare studier mest undersökt revisionsbolagen på antingen koncernnivå eller kontorsnivå valdes att undersöka revisionsbolagen på en stadsnivå. Att välja ett stadsperspektiv ledde till en djupare insikt om det skiljer i oberoendet mellan olika storlekar på städer. Resultatet av denna studie uppvisar ej något signifikant samband mellan städernas storlek och revisorns oberoende. Även revisionsarvodet och konsultarvodet uppvisade ej ett signifikant samband med revisorns förmåga att korrekt utfärda en anmärkning om fortsatt drift eller förmåga att anmärka om ekonomiska svårigheter. Det leder till att revisorns oberoende enligt denna studies resultat ej kan antas påverkas av dessa faktorer.

<p>Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden. Detta då det maximerar ledningens intressen såsom bonus, status etcetera som är beroende av storleken på bolaget. Studier visar att en ökad intressekonflikt mellan ledning och ägare förstärker revisorns arbete och därigenom bör ett större fritt kassaflöde uppvisa ett positivt samband med revisionsarvode. Samtidigt kan denna intressekonflikt reduceras genom en ökad skuldnivå. Ett lån skapar disciplin med en odiskutabel regelbunden amortering som minskar det fria kassaflödet. Därigenom bör en ökad skuldnivå i bolag med högt fritt kassaflöde reducera revisionsarvodet. Detta resulterade i följande problemformulering:</p><p>Finns ett positivt samband mellan revisionsarvode och fritt kassaflöde i svenska börsnoterade företag och är sambandet beroende av företagens tillväxtmöjligheter och skuldnivå?</p><p>Studier från de senaste tre decennierna har påvisat att viktiga faktorer som påverkar revisionsarvodet är klientens storlek, risk, komplexitet och val av revisor. I vår studie ämnar vi inkludera dessa variabler som kontrollvariabler och därutöver utöka forskningen genom att fokusera på vår undersökningsvariabel fritt kassaflöde och dess samband med revisionsarvodet.</p><p>Studien genomförs genom en totalundersökning på Stockholmsbörsens Large Cap under 2005 vilket resulterade i 57 företag som ansågs intressanta för studien. Det empiriska resultatet erhålls genom en multipel regressionsanalys.</p><p>Vår studie indikerar inget samband mellan fritt kassaflöde och revisionsarvode i den valda urvalsgruppen. Däremot när urvalet minskas till att endast inkludera företag med relativt låga tillväxtmöjligheter signalerar resultaten på ett positivt samband. Vi finner dessutom stöd för att skuldnivån kan minska agentproblematiken genom den kraftiga minskning av sambandet som uppstår vid en hög skuldnivå. Detta betyder att agentteorin rörande problematiken med fritt kassaflöde kan appliceras på svenska förhållanden där fritt kassaflöde ökar agentproblematiken och skuldnivån reducerar den.</p>

Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden. Detta då det maximerar ledningens intressen såsom bonus, status etcetera som är beroende av storleken på bolaget. Studier visar att en ökad intressekonflikt mellan ledning och ägare förstärker revisorns arbete och därigenom bör ett större fritt kassaflöde uppvisa ett positivt samband med revisionsarvode. Samtidigt kan denna intressekonflikt reduceras genom en ökad skuldnivå. Ett lån skapar disciplin med en odiskutabel regelbunden amortering som minskar det fria kassaflödet. Därigenom bör en ökad skuldnivå i bolag med högt fritt kassaflöde reducera revisionsarvodet. Detta resulterade i följande problemformulering: Finns ett positivt samband mellan revisionsarvode och fritt kassaflöde i svenska börsnoterade företag och är sambandet beroende av företagens tillväxtmöjligheter och skuldnivå? Studier från de senaste tre decennierna har påvisat att viktiga faktorer som påverkar revisionsarvodet är klientens storlek, risk, komplexitet och val av revisor. I vår studie ämnar vi inkludera dessa variabler som kontrollvariabler och därutöver utöka forskningen genom att fokusera på vår undersökningsvariabel fritt kassaflöde och dess samband med revisionsarvodet. Studien genomförs genom en totalundersökning på Stockholmsbörsens Large Cap under 2005 vilket resulterade i 57 företag som ansågs intressanta för studien. Det empiriska resultatet erhålls genom en multipel regressionsanalys. Vår studie indikerar inget samband mellan fritt kassaflöde och revisionsarvode i den valda urvalsgruppen. Däremot när urvalet minskas till att endast inkludera företag med relativt låga tillväxtmöjligheter signalerar resultaten på ett positivt samband. Vi finner dessutom stöd för att skuldnivån kan minska agentproblematiken genom den kraftiga minskning av sambandet som uppstår vid en hög skuldnivå. Detta betyder att agentteorin rörande problematiken med fritt kassaflöde kan appliceras på svenska förhållanden där fritt kassaflöde ökar agentproblematiken och skuldnivån reducerar den.

Sammanfattning Studien undersöker hur revisionsansträngningen hos företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, påverkas under hög – respektive lågkonjunktur genom att undersöka faktorerna: Komplexiteten hos företag Risken hos företag  Revisorns erfarenhet   Studien undersöker revisionsansträngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjära regressioner har används för att nå resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsår var komplexitet signifikant, revisorerna ansåg att utländska dotterföretag var en faktor som påverkade revisionsansträngningen hos företag på Small – och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lågkonjunktur. Risken hos företag påverkar revisionsansträngningen i hög – respektive lågkonjunktur. Kundfodringar i relation till totala tillgångar ökade revisionsansträngningen samtliga undersökningsår och ett negativt resultat medförde en ökad revisionsansträngning i hög – och lågkonjunktur. Revisorns erfarenhet påverkade inte revisionsarvodet i varken hög – eller lågkonjunktur. Av de undersökta variablerna visade resultatet att revisorn granskar samma faktorer oberoende av hög- och lågkonjunktur och att ansträngningen har ökat mellan åren och det kan beror på konjunkturen men också av andra faktorer. Eftersom studien är kvantitativ kan vi inte yttra oss om varför revisorer agerar på ett visst sätt, och vi ser därför att ytterligare forskning behövs för att undersöka revisorernas beteende samt ytterligare studier kring hur svenska dotterföretag påverkar revisionsansträngningen, då resultatet går emot vad tidigare forskning visat.   Studien har bidragit med att ge en indikation på att revisionsansträngningen är av högre kvalitet när Sverige befinner sig i hög – som lågkonjunktur.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka börsnoterade företag som kan komma att behöva ändra sin rotationsfrekvens till följd av tvingande byrårotation. Studien syftar även till att undersöka förändringar i revisionsarvodet efter en byrårotation för att se om rotationen har gett en dyrare revision året efter. Metod: Uppsatsen studerar hur Large Cap-företag roterat revisionsbyrå under perioden 2002-2016. Vidare studeras även revisionsbyråers marknadskoncentration, hur revisionsarvodet förändras vid byrårotation samt revisionsarvodens storlek under 2016. Teoretiskt perspektiv: I studiens referensram tas revisorns oberoende och synen på detta upp. Viktiga punkter är bland annat uppdragslängden och relationen mellan revisor och klient. Empiri: 64 % av företagen hade blivit tvingade till åtgärd, om reglerna hade varit implementerade tidigare. 1,4 % av revisionstillfällena var med en revisor utanför Big Four. Storbanker har roterat 0,25 gånger under perioden jämfört med snittet på 0,62 per bolag. Ingen ökning i revisionsarvodet gick att se i samband med byrårotation. Slutsats: Rotationsfrekvensen kommer tvingas öka, och därmed bli en förlust av företagsspecifik kunskap. I följd av det kan även totala kostnaderna kopplade till revisionen stiga. Även om kundomsättningen ökar så är Big Four dominant. Det finns inga tecken på att marknadskoncentrationen skulle vidgas av byrårotation. Studien finner ingen koppling mellan byrårotation och stigande revisionskostnader efter att ha undersökt de 51 byrårotationer som gjorts under den studerade perioden. En anledning till att det inte setts stiga kan vara att revisionsbyråerna har slagit ut kostnaden för inlärningsperioden över flera år, en kalkyl som nu kan komma att ändras när uppdragstiden är tidsbegränsad.

Titel: Byrårotation: En kvantitativ studie på 417 svenska börsnoterade företag Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi Författare: Stefanie Nygren och Emma SjögrenHandledare: Mattias HambergDatum: 2022 - januari Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som förklarar företags val att byta revisionsbyrå, samt att studera de konsekvenser som en byrårotation har.Metod: Studien antar en kvantitativ metod som undersöker svenska börsnoterade företag på Nasdaq OMX Stockholm. En longitudinell design har genomförts under tidsperioden 2001–2020 där data är insamlat från 417 företag. Sekundärdata har samlats in från företagens årsredovisningar som inhämtas från databasen Eikon. Data har analyserats genom korrelationstest, binär logistisk analys samt multipel regressionsanalys i statistikprogrammet SPSS. Resultat &amp; Slutsats: Resultatet i studien visar att det inte finns något samband mellan lönsamhet och byrårotation. Resultatet visar även att det finns ett signifikant negativt samband mellan revisions-/konsultarvode och byrårotation. Vidare visar resultatet att en ökning av byrårotation leder till en ökning av auditLag. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till att presenterad data för samtliga rotationer som skett för svenska börsnoterade företag under åren 2001–2020. Studien har även skapat ett bredare perspektiv kring byrårotation då båda sidor studerats.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att studera sambandet mellan lönsamhet och auditLag samt sambandet mellan lönsamhet och revisionsarvode. En utveckling till studien är att studera europeiska företag på börsen för att se hur reglerna mellan länderna skiljer sig åt. Nyckelord: revision, revisionskvalitet, byrårotation, revisionsarvode, auditLag. / Title: Firm rotation: A quantified analysis of 417 Swedish stock market listed companies. Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Author: Stefanie Nygren and Emma SjögrenSupervisor: Mattias HambergDate: January - 2022 Aim: The aim if the study is to explain what reasons are behind a company’s decision to change audit firm and study the consequences of such decision.Method: The study is based on a quantifying method for Swedish companies listed on the stock market Nasdaq OMX in Stockholm. A longitudinal study has been performed on 417 companies listed on Nasdaq OMX for the period 2001-2020. Secondary data has been collected from the involved companies’ annual reports found in the database Eikon. Result &amp; Conclusions: The result of the study demonstrates no correlation between firm rotation and the financial result of the company. The result indicates a significant increased audit-/consultancy fee when audit firm is changed. Further, the result indicates that there is an increase in auditLag when there is a firm rotation. Contribution of the thesis: The study has collected data for all firm rotations that has taken place during the period 2001-2020 for companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Further, the study gives a broader perspective of the effects related to rotation of audit companies as it considers both the audited company and the firm. Suggestions for future research: Proposal for further research would be to study the correlation between profitability and auditLag and how profitability and audit fee correlate. A development of the study could be to enlarge the scope and include stock listed companies in Europe and study effects on different legislations in different countries. Key words: audit, audit quality, firm rotation, audit fees, auditLag

Syfte: Trots att vi lever i ett mer jämställt samhälle är kvinnor fortfarande underrepresenterade på beslutsfattande positioner. Intresset och behovet för mer forskning om dess konsekvenser är därför stort. Studiens syfte är att undersöka om företag med en kvinnlig VD är associerat med ett högre revisionsarvode än företag med en manlig VD. Studiens syfte är även att undersöka om ett eventuellt positivt samband kan förklaras av att kvinnor i högre grad än män eftersträvar mer kvalitetssäker revision.   Metod: Studien antar en kvantitativ metod med en positivistisk forskningsfilosofi, där vi med hjälp av en hypotetisk-deduktiv ansats deducerat prövningsbara hypoteser för att ge svar på studiens syfte. Vi tillämpar en tvärsnittsdesign utifrån insamlad sekundärdata för året 2015. Studiens urval består av företag från tio europeiska länder som inhämtats med hjälp av den finansiella databasen Thomson Reuters Datastream. All data har bearbetats och analyserats med hjälp av multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS.   Resultat &amp; slutsats: Studien visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan kvinnligt ledarskap och revisionsarvodets storlek. Studien ger även stöd för att ett positivt samband inte uppkommer till följd av att kvinnor i högre grad än män väljer mer kvalitetssäker revision utan att ett positivt samband ger uttryck för en diskriminerande effekt.   Förslag till fortsatt forskning: Studien undersöker företag utifrån ett begränsat geografiskt område, vårt förslag till vidare forskning är därför att studera hur relationen ser ut i andra geografiska områden. Vi anser även att en kvalitativ studie motiveras då företagsledningens egenskaper via en kvalitativ studie skulle få en mer framträdande roll.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med vidare empiriska bevis för att genusperspektivet är avgörande för revisionsarvodets storlek. Genom att vara den första studien att undersöka vad ett positivt samband ger uttryck för bidrar föreliggande studie med vidare diskussion till redovisningslitteraturen. / Aim: Even though we live in an increasingly egalitarian society, women are still underrepresented in corporate decision-making positions. The interest and the need for more research on its effects are therefore motivated. The study aims to investigate whether companies with a female CEO is associated with a higher audit fees than companies with a male CEO. The study's purpose is also to examine whether a possible positive correlation can be explained by the fact that women more than men strive for more quality assured auditing.   Method: The study adopts a quantitative approach with a positivistic research philosophy, where we are using a hypothetical-deductive method deduced testing our hypotheses to answer the study's purpose. We apply a cross-sectional design based on secondary data collected for the year 2015. The study sample consists of companies from ten European countries gathered using the financial database Thomson Reuters Datastream. All data is processed and analyzed using multiple regressions analyzes in SPSS.   Results &amp; conclusions: The study shows that there is a significant positive relationship between female leadership and audit fees. The study also provides support for a positive relationship does not arise as a result of more women than men choose more quality assured auditing without a positive correlation reflects a discriminatory effect.   Suggestions for further research: The study includes a limited geographical area, our suggestions for further research is therefor to study how the relationship looks in other geographic areas. We also believe that a qualitative study is justified, as management features through a qualitative study would have a more prominent role.   Contributions of the thesis: The study provides further empirical evidence that the gender perspective is crucial for audit fees. By being the first study to examine what a positive correlation expresses, the present study contributes to further discussion of the accounting research.

Titel: CSR-aktiviteters samband med revisionsarvodet samt företagsvärdet. En kvantitativ studie i europeisk kontext. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Camilla Uppgren och Therese Karlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2019 - Juni Syfte: CSR och revisionsarvode är var för sig två välstuderade ämnen. Studier som studerar sambandet mellan företagets arbete med CSR och det debiterade revisionsarvodet är däremot ett i stort sett outforskat område. Studiens syfte har därför varit att förklara huruvida ett företags CSR-aktiviteter påverkar företagets revisionsarvode. Samt att identifiera om ett företags CSR-aktivitet i kombination med revisionsarvode påverkar företagets värde. Metod: Studien förhåller sig inom en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. En kvantitativ metod används för att studien ska erhålla kvantifierbara och generaliserbara resultat. Som tidsperspektiv har en longitudinell design använts där data från Thomson Reuters Datastream har hämtats hem för företag under åren 2007–2017. Där datainnehållet sedan har analyserats i SPSS. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar på att det existerar ett signifikant samband mellan delar av företagets CSR-arbete och revisionsarvodet för europeiska företag. Vår studie går med stor försiktighet emot de tidigare studierna genom att indikera att det inte finns något samband mellan företagets CSR-arbete i relation med revisionsarvodet och företagets värde, resultatet har däremot hög multikollinearitet och avsaknad av signifikans. Examensarbetets bidrag: Arbetet har bidragit med mer empirisk bevisning och ytterligare forskning gällande relationen mellan CSR och revisionsarvode. För övrigt bidrar studien med ett praktiskt bidrag för företagsledningen att fatta ekonomiska beslut kring val att införa hållbartföretagande i verksamheten. Förslag till fortsatt forskning: Den här studien använder sekundärdata och en kvantitativ forskningsmetod. Vi anser att det även hade varit intressant att inkludera revisorernas tankar och erfarenheter av CSR arbete. Vilket gör att vårt förslag till fortsatt forskning därmed är att använda exempelvis kvalitativa intervjuer för att få in revisorernas sida och syn på ämnet.

Syfte: Syftet är att utifrån auktoriserade revisorers perspektiv beskriva hur införandet av obligatorisk byrårotation i Sverige kan komma att utforma revisionsarvodet. Frågeställning: Hur kan införandet av obligatorisk byrårotation komma att utforma det framtida revisionsarvodet för EY och KPMG i Sverige? Metod: En framtidsstudie med kvalitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer från KPMG och EY, vilka båda omfattas av “The big four”. Val av respondenter har inspirerats av Delphi-metoden som förespråkar att experter på området studeras. Slutsats: Experterna tror att konkurrensen om uppdragen på företagen av allmänt intresse kommer öka inom ”The big four” och detta anser de kan komma att resultera i att revisionsarvodet sjunker med några procent. Det råder osäkerhet kring vem som kommer få bära kostnaderna för offertarbetet som införandet av obligatorisk byrårotation medför. EU:s revisionspaket medför även en restriktion gällande utförandet av experttjänster parallellt med revisionen, motsvarande 70 % av det totala revisionsarvodet under en treårsperiod, vilket innebär att revisorerna kommer behöva ha koll på beloppsgränser. Detta är en faktor som kan komma att påverka utformningen av arvodet, även om experterna tror att det är få bolag som kommer nå upp till spärren.

Coronapandemin är en pågående kris där de ekonomiska effekterna och inblandade faktorer för företag inte är helt klarlagda ännu. Teoretiska resonemang har förts kring om några av de effekter som sågs vid finanskrisen 2008–2009 (såsom förändrade revisionsarvoden) också kommer att ske till följd av coronapandemin. Studien syfte är att förklara om och isåfall hur coronapandemin påverkat noterade företags revisionsarvoden. Denna kvantitativa studie har utgått från deduktiv ansats för att pröva hypotes utifrån vetenskaplig teori. Datainsamling har gjorts från årsredovisningar från 187 företag på Stockholmsbörsen och Pearson r och OLS-regression har använts för att undersöka eventuella samband. Denna studie visar att coronapandemin har påverkat revisionsarvodet för svenska noterade bolag och att bidragande faktorer är storlek, komplexitet ochkonsultation.