<p>När en lärare känner till vad som väcker en lust att lära hos elever, kan undervisningen bättre anpassas efter dessa förutsättningar. Därmed inte sagt att alla elever påverkas lika av samma faktorer. I vår strävan att bli bra lärare, söker vi efter det som gynnar lärandet på bästa sätt. </p><p>Syftet med denna undersökning är att reda ut begreppet ”lust att lära” och hur elever ser på just detta och hur lust skapar motivation. </p><p>Mitt arbete utgår ifrån frågan ”Vad väcker din lust att lära?” </p><p>I Läroplanen för de frivilliga skolformerna, finns flera direktiv som går att härleda till lust att lära som mål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som är viktiga för elevers lust att lära såsom exempelvis </p><p>- engagemang </p><p>- motivation</p><p>- intresse och </p><p>- social samverkan</p><p>Jag har valt att göra en kvalitativ intervju med elever, då jag vill ta reda på hur de resonerar runt sin egen lust att lära.</p><p>Efter att ha ställt olika teorier i relation till elevernas resonemang, kan jag se att det inte finns en entydig tolkning av varken begreppen lust, motivation och att lära, eller vad som väcker dessa. Att betygen ofta används som en motivationshöjare stämde inte alls med min undersökning. Men däremot var feedbacken från läraren av betydligt större betydelse för motivationen och i princip grundläggande för lusten att lära. Förväntningar spelar stor roll för motivationen, både från lärare men också från föräldrar. Föräldrarna fick en roll som motivationshöjare framför allt i situationer där det förekom mindre lyckade resultat. </p><p>Känslan av att vinna något beskrevs av eleverna som den överlägset starkaste faktorn för att skapa lust att lära. Min undersökning bidrar till att förstå hur elever ser på lust att lära, och vilka faktorer som spelar roll för detta. Min egen slutsats blir att vi som lärare ska visa - att det går att vinna något genom att gå i skolan - att det finns meningsfulla utmaningar som inte behöver vara lätta, men värda att kämpa för. Resultatet blir då ett lustfyllt arbete för både elever och lärare.</p>

När en lärare känner till vad som väcker en lust att lära hos elever, kan undervisningen bättre anpassas efter dessa förutsättningar. Därmed inte sagt att alla elever påverkas lika av samma faktorer. I vår strävan att bli bra lärare, söker vi efter det som gynnar lärandet på bästa sätt.  Syftet med denna undersökning är att reda ut begreppet ”lust att lära” och hur elever ser på just detta och hur lust skapar motivation.  Mitt arbete utgår ifrån frågan ”Vad väcker din lust att lära?”  I Läroplanen för de frivilliga skolformerna, finns flera direktiv som går att härleda till lust att lära som mål i undervisningen. Forskning visar på olika faktorer som är viktiga för elevers lust att lära såsom exempelvis  - engagemang  - motivation - intresse och  - social samverkan Jag har valt att göra en kvalitativ intervju med elever, då jag vill ta reda på hur de resonerar runt sin egen lust att lära. Efter att ha ställt olika teorier i relation till elevernas resonemang, kan jag se att det inte finns en entydig tolkning av varken begreppen lust, motivation och att lära, eller vad som väcker dessa. Att betygen ofta används som en motivationshöjare stämde inte alls med min undersökning. Men däremot var feedbacken från läraren av betydligt större betydelse för motivationen och i princip grundläggande för lusten att lära. Förväntningar spelar stor roll för motivationen, både från lärare men också från föräldrar. Föräldrarna fick en roll som motivationshöjare framför allt i situationer där det förekom mindre lyckade resultat.  Känslan av att vinna något beskrevs av eleverna som den överlägset starkaste faktorn för att skapa lust att lära. Min undersökning bidrar till att förstå hur elever ser på lust att lära, och vilka faktorer som spelar roll för detta. Min egen slutsats blir att vi som lärare ska visa - att det går att vinna något genom att gå i skolan - att det finns meningsfulla utmaningar som inte behöver vara lätta, men värda att kämpa för. Resultatet blir då ett lustfyllt arbete för både elever och lärare.

Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer i grupp med elever ur årskurs 6 och 8, samt individuella intervjuer med lärare i textil och träslöjd. Jag undersöker inspirationens betydelse i slöjden och om det finns något specifikt som kan öka lusten att skapa, och som lärare - öka möjligheterna att inspirera. Jag finner att inspirationen ur elevperspektiv i stort är platsbunden och att den förväntas infinna sig i slöjdsalens miljö och genom lärarens engagemang. Andra faktorer som påverkar inspirationen är uppgifternas utformning och innehåll samt existensen av förlagor. Lärarna förväntar sig att eleverna själva till större del ska finna inspiration och lust från sin omgivning utanför skolan. Genom intervjuer synliggörs skillnader i elevers och lärares förväntningar på varandra vad gäller att inspireras och inspirera. Den röda tråden verkar svag mellan samhället, marknaden och skolan, samt att kunskapen om sakers tillverkning är bristfällig.

<p>Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört</p><p>en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen</p><p>var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära.</p><p>Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att</p><p>arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner;</p><p>kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har kognition representerats</p><p>av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ”äkta</p><p>gruppuppgifter” och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i</p><p>”kunskapsvilliga”, ”marknadsanpassade” och ”skoltvungna”.</p><p>Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i</p><p>kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med gruppuppgifter</p><p>inom området samband. Uppgifterna utgick från en gemensam praktisk uppgift som</p><p>sedan gemensamt diskuterades och abstraherades. Innan och efter aktionen</p><p>undersöktes elevernas inställning till matematik. Dessutom fick eleverna kontinuerligt</p><p>utvärdera gruppuppgifterna och sin och gruppens insats. Samtidigt förde jag</p><p>personlig loggbok vilken jag senare utförde ett bubbelkretslärande av.</p><p>Resultatet visar att lära tillsammans gynnar de flesta men framförallt de</p><p>”skoltvungna”. Samtidigt tycks det som om en liten grupp av elever ogillar att bli s.k.</p><p>”genomsnittselever”.</p>

Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära. Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner; kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har kognition representerats av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ”äkta gruppuppgifter” och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i ”kunskapsvilliga”, ”marknadsanpassade” och ”skoltvungna”. Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med gruppuppgifter inom området samband. Uppgifterna utgick från en gemensam praktisk uppgift som sedan gemensamt diskuterades och abstraherades. Innan och efter aktionen undersöktes elevernas inställning till matematik. Dessutom fick eleverna kontinuerligt utvärdera gruppuppgifterna och sin och gruppens insats. Samtidigt förde jag personlig loggbok vilken jag senare utförde ett bubbelkretslärande av. Resultatet visar att lära tillsammans gynnar de flesta men framförallt de ”skoltvungna”. Samtidigt tycks det som om en liten grupp av elever ogillar att bli s.k. ”genomsnittselever”.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjustudier undersöka vad lärare uppfattar kan vara orsaken till att en del elever tappar lust och motivation till matematiken, om lärarens egen inställning påverkar eleverna, samt hur lärare uppfattar att lärare kan undervisa för att främja elevers lust och motivation till matematikämnet. Denna studie utgår från forskningsmetoden fenomenografi som går ut på att finna olika uppfattningar hos ett fenomen. Genom resultatet av denna studie framkommer det att det handlar om att skapa ett varierande lärande för eleverna och att eleverna får konkreta mål att arbeta mot. Lärarna i studien är alla överens om att den inställning läraren har till matematikämnet med stor möjlighet kommer att spegla av sig på eleverna och menar att det är viktigt att läraren går in med attityden att matematik är roligt och viktigt. De slutsatser som kan dras av detta resultat är att det är viktigt att läraren kontinuerligt granskar sin egen syn på ämnet och att läraren individanpassar undervisningen så att alla elever får möjlighet att känna lust och motivation för matematiken.

Thesis (ph. D.)--Kaiser Wilhelms-Universität Strassburg, 1911. / Vita. Includes bibliographical references (p. 5).

Wie verführt ein pornographischer Text? Die Antwort auf diese Frage fällt differenziert aus, wenn der Blick auf die in der literarischen Öffentlichkeit etablierten und in den Feuilletons vielfach diskutierten Romane "Lust" von Elfriede Jelinek, "Die Möglichkeit einer Insel" von Michel Houellebecq und "Feuchtgebiete" von Charlotte Roche gerichtet wird. Die vorliegende Arbeit nähert sich der Frage durch die Untersuchung der dargestellten Sinnlichkeit in den ausgewählten Romanen und das Erfassen dieser Darstellungen über die ›Sinnlichkeitskonzepte‹ Roland Barthes' ("Die Lust am Text"), Georges Batailles ("Die Erotik") und Michel Foucaults (u.a. "Sexualität und Wahrheit"). Die unterschiedlichen Ansätze als Grundlage für die Analyse zeigen, dass die Verwendung von pornographischen Darstellungen in den Romanen legitim und funktional wichtig ist. Zugleich ermöglichen diese Darstellungen die Untersuchung der Sinnlichkeitsstrategien, die die Autoren in ihren poetologischen Konzepten verfolgen. Pornographie und Sinnlichkeit sind notwendige Bestandteile der genannten Romane. Neben dem Ansprechen der libidinösen Lust, die für diese Textanalyse sekundär ist, verführen die ausgewählten Romane über ihre besondere Sprachverwendung, die Steigerung der Sinnlichkeit durch Grenzüberschreitungen und die lustvolle Auseinandersetzung mit Sexualdiskursen.

Kemi är relativt nytt ämne på mellanstadiet i läroplan och i skola. I kemi förväntas elever fåmöjligheter till att laborera och undersöka olika kemiska fenomen. I studien undersöks vadmellanstadielärare anser om ämnet kemi och vad de anser om att laborera med eleverna. Kemiär ett ämne som tidigare forskning har visat är svårt för eleverna att ta till sig samt för lärareatt kunna engagera eleverna till.Syftet med studien var att undersöka vad lärare i årskurs 4-6 anser om ämnet kemi.Dessutom undersöktes vad lärare anser om att experimentera/laborera i kemi.Frågeställningarna är:• Hur resonerar lärare kring kemiämnet?• Vilka förmågor förutom förståelse av centrala begrepp fokuserar lärare på inomkemiämnet?• Vilka utmaningar ser lärare med att använda sig av experiment/laborationer i sinundervisning?Till studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. I studiendeltog fyra verksamma kemilärare på fyra olika skolor. Studien grundar sig i en kognitiv teoriför att försöka förstå hur lärare arbetar med elevernas inlärning.Resultatet visade att många av de deltagande lärarna är engagerade och intresserade av ämnetkemi. Lärarna anser att kemi är ett intressant ämne där det är roligt och motiverande ochlaborera med eleverna. De ser möjligheter med att kombinera de olika naturvetenskapligaämnena för att kunna hjälpa eleverna flera gånger till att nå kunskapskraven. Däremot anserlärarna att kemiämnet ställer högre krav både på deras ämneskunskaper men även på skolansutrustning och lokaler. Många av lärarna anser att det är viktigt att eleverna tycker att kemi ärroligt och att skapa lust för lärande främst utgick ifrån labororationer. Kemiämnet är ävennågot som lärarna identifierar som svårt för eleverna att förstå och det är svårt för eleverna attta till sig de abstrakta fenomenen. Det framkom därmed en delning i vad lärarna fokuserar påvid undervisningen av kemi. Några anser att det var viktigt för eleverna att kunna hanterautrustning och laborera. Medan andra är av den andra åsikten att det är viktigare att diskuterakemiska fenomen. Några av lärarna anser att det var viktigt att utgå ifrån elevernas intresseoch vad som intresserar dem till ämnet och på så sätt kunde lärarna skapa en lust för lärande ikemi.

This qualitative review concerns motivation out of a teacher’s perspective. The aim of this study is to illuminate how a few teachers work with motivational work in school and elucidate which traits and competences the teachers consider important for them as motivatiors to possess. The result is based on semi-structured interviews with four active teachers with junior school qualifications. The objective was to learn more about the teacher’s own experiences and opinions regarding the construct of motivation, motivational work and their own role as motivators. The result shows that the teachers themselves needs to find the substance at hand interesting to be able to efficiently motivate their students to learn. It’s also important for the teachers to create a good and positive classroom environment and use a personalized style of teaching where student’s prior knowledge and interests serve as a starting-point.