No description available.

The purpose of OVK is to show that the indoor environment is good, and that the ventilation system fulfills its function. A good indoor environment is a necessity and an important prerequisite for ensuring the well-being and health of the individual who spends more and more of his time indoors. Previous studies and surveys have shown that there are problems in how OVK works and is complied with today. This study therefore examines whether the mandatory ventilation control works in its current form and how it can be improved to ensure the contribution of ventilation to a good indoor environment. In the study, a qualitative method was used which meant that interviews with people involved in OVK were conducted to get a real perspective on how the control is perceived and complied with. Based on this, together with what other studies have concluded, the study has established that OVK does not function as it is currently intended. The main reason for the problems with OVK today is the lack of knowledge of various stakeholders about both the control and the indoor environment in general. Increased knowledge is central for the control to be taken more seriously. In addition, controls need to be modernized and possibly digitized to promote better compliance. / Syftet med OVK är att visa att inomhusmiljön är bra och att ventilationssystemet fullgör sin funktion. En god inomhusmiljö är en grundläggande nödvändighet samt en viktig förutsättning för att säkra individens välmående och hälsa som spenderar alltmer av sin tid inomhus. Tidigare studier och undersökningar har visat att det finns problematik i hur OVK fungerar och efterlevs idag. Denna studie undersöker därför om den obligatoriska ventilationskontrollen fungerar i dess nuvarande form samt hur den kan förbättras för att säkerställa ventilationens bidrag till en god inomhusmiljö. I studien har en kvalitativ metod använts som inneburit att intervjuer med personer som är involverade i OVK har genomförts för att få ett verkligt perspektiv på hur kontrollen uppfattas och efterlevs. Utifrån detta, tillsammans med vad andra studier har kommit fram till, har studien konstaterat att OVK inte fungerar i dagsläget som det är tänkt. Den främsta anledningen till problematiken med OVK idag är olika intressenters okunskap kring både kontrollen och inomhusmiljön i stort. En ökad kunskap är central för att kontrollen skall tas på större allvar. Dessutom behöver kontrollen moderniseras och eventuellt digitaliseras för att främja en bättre efterlevnad.

Sammanfattning Bakgrund: Många barn i världen far illa. Barnkonventionen arbetar för att världens barn ska få en trygg uppväxt och lagar finns som förbjuder barnaga. Av världens 195 länder har 62 infört förbud mot barnaga. Barnmisshandel är både fysisk och psykisk och barnen utsätts oftast av den person som barnet litar mest på, den som tar hand om barnet i vardagen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hälso- och sjukvårdspersonals uppfattningar av att göra eller inte göra en orosanmälan vid misstanke om barn som far illa i primärvården och skolan. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med databassökningar i Medline via PubMed med söktermerna barnmisshandel och obligatorisk rapportering. Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ (n=4), kvalitativ (n=4) och mixad ansats (n=2) ingick i litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Det framkom att hälso- och sjukvårdspersonal önskade mera utbildning och kunskap om barnmisshandel. Bristande information om hur rapporteringen gick till gjorde att hälso- och sjukvårdspersonalen inte orosanmälde och många uttryckte att ett färdigt rapporteringsformulär skulle öka rapporteringsfrekvensen. Slutsats: Utbildning inom barnmisshandel och rapportering av orosanmälan var det som deltagarna i många studier efterfrågade. Om hälso- och sjukvårdspersonalen skulle få utbildning kontinuerligt så kanske rapporteringen av orosanmälningarna ökade och barnen få en bättre vardag. Nyckelord: Barnmisshandel, hälso- och sjukvårdspersonal och obligatorisk rapportering.

I syfte att säkerställa att investerare har tillräcklig tillgång till information för att kunna bedöma investeringsrisker och -möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har EU antagit ett nytt direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (2022/2464) (CSRD). Direktivet introducerar skärpta krav på företags hållbarhetsrapportering och antogs i sin slutliga form den 28 november 2022 genom att Europeiska rådet gav sitt godkännande. Tidigare forskning tyder på att införandet av obligatorisk hållbarhetsrapportering kan resultera i avvikelseavkastningar på aktiemarknaden och att företags ESG-poäng kan förklara hur avvikelseavkastningen blir. Det är intressant att veta hur marknaden reagerar på beslutet att inför CSRD eftersom marknadsreaktionen säger oss något om den upplevda effektiviteten av reglerna. Med hjälp av en eventstudie undersöks den svenska aktiemarknadens reaktion på beslutet att anta CSRD den 28 november 2022. Eventstudien kompletteras av en regressionsanalys i syfte att undersöka om företagens ESG-poäng förklarar variation i avvikelsevkastning. Vi observerar en positiv avvikelseavkastning för hela urvalet som dock inte är signifikant, vilket gör att vi inte kan dra några slutsatser om aktiemarknadens reaktion. Däremot finner vi en signifikant skillnad på 10 % signifikansnivå i avvikelseavkastning mellan företag med höga ESG-poäng jämfört med företag med låga ESG-poäng. I brist på signifikanta resultat i den efterföljande regressionsanalysen kan emellertid ingen slutsats statistiskt säkerställas angående ett samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning heller.

This thesis aims to explore how the Swedish-language newspapers in the USA fraimd the debate regarding compulsory conscription that came with the law selective service act in 1917. Furthermore, the thesis aims to show whether any identities are addressed in the newspaper articles. The thesis aims to explore if the newspapers politics were decisive for which identity was addressed, and if different identities were addressed because of politics in the newspapers. Robert M Entman wrote aboute framing and his thoughts are important to the thesis´s method and theory. Entmans four codes Promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and treatment recommendation will be used in the thesis´s analysis. The newspapers which is used in the thesis is Svenska Amerikanaren, Svea, Svenska Tribunen, Svenska Folkets Tidning, Svenska Amerikanska Posten, Svenska tribunen-nyheter, Svenska Monitoren, Alarm and Svenska Socialisten. The results of the thesis shoes tow diffrent framings in the newspapers. Both patriotic to the country they live in but in diffrent ways. One framing is talking about protect democracy and peace and working against compulsory conscription. The other is talking about protecting democracy and honor by joining compulsory conscription. Tow patriotic identities are portrayed in the newspapers that are called "Loyalty to democracy and the new fatherland" and "Protect democracy" in the thesis. The first patriotic identity is addressed in the liberal and conservative newspapers through their framing of compulsory conscription. The second patriotic identity is addressed in the socialist newspapers through their framing of compulsory conscription. / Denna Masteruppsats undersöker hur de svenskspråkiga tidningaran i USA gestaltade obligatorisk värnplikt år 1917. Vidare ska uppsatsen undersöka om några patriotiska eller nationalistiska identiteter gestaltas eller tilltalas i tidnigarna. Uppsatsen undersöker om de svenskspråkiga tidningarnas politiska tendenser påverkar gestaltningen av den obligatoriska värnplikten och om skilda patriotiska identiteter tilltalas på grund av tidningarnas politiska tendens. Robert M Entmans tankar kring gestaltning är viktiga för uppsatsens metod och teori. Entmans fyra koder Promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation och treatment recommendation används i uppsatsens analysdel. De svenskspråkiga tidningarna som används som källmaterial i uppsatsen är Svenska Amerikanaren, Svea, Svenska Tribunen, Svenska Folkets Tidning, Svenska Amerikanska Posten, Svenska tribunen-nyheter, Svenska Monitoren, Alarm och Svenska Socialisten. Uppsatsens resultat visar hur två olika gestaltningar synligörs i de svenskspråkiga tidningar som undersöks. Både gestaltningar av den obligatoriska värnplikten är patriotiska mot landet de svenska emigranterna har emigrerat till men de två gestaltningarna har olika åsikter gällande hur svensk-amerikanerna bör agera gällande obligatorisk värnplikt för att vara patriotisk mot det nya fosterlandet. En gestaltning talar om hur demokratin och freden måste skyddas genom att göra motstånd mot den obligatoriska värnplikten som anses vara odemokratisk. Den andra gestaltningen talar om att skydda demokratin och svensk-amerikanernas ära genom att medverka och stödja den obligatoriska värnplikten. Två patriotiska identiteter tilltalas av gestaltningen i den svenskspråkiga tidningarna i USA 1917. De kallas i denna uppsats "Lojalitet mot demokrati och det nya fosterlandet" och "Slå vakt om demokratin". Den första patriotiska identiteten tilltalas genom gestaltning i den liberala, borgliga och högervridna tidningarna medan de socialistiska tidningarna tilltalar den andra patriotiska identiteten genom sin gestaltning av obligatorisk värnplikt.

No description available.

I december 2016 kommer en ny lag förmodligen att träda i kraft i Sverige som innehåller krav på att företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning. Enligt lagförslaget kommer stora företag och företag av allmänt intresse att bli tvungna att rapportera om deras arbete kring miljö- och sociala frågor samt antikorruption. Rapporteringen måste ge information om vissa förutbestämda kriterier av lagen, såsom affärsmodell, policy, resultat av policy, väsentliga risker och hur dessa hanteras och andra relevanta icke-finansiella faktorer.Tidigare forskning visar att obligatorisk hållbarhetsredovisning inte hade den effekt som var förväntad då den abstrakta formuleringen gav företagen möjlighet att göra egna tolkningar av lagen. Tidigare forskning visar också att företag inom klädbranschen lämnar mer omfattande upplysningar än banker, speciellt vad gäller deras arbete kopplat till miljö och de sociala förhållandena i deras produktionsenheter. Banker rapporterar istället mer omfattande om sociala frågor kopplade till samhället. Vissa forskare hävdar att det fortfarande finns brister i sättet att redovisa hållbarhet inom alla branscher.Syftet med vår studie har varit att diskutera vilka konsekvenser den nya lagen kan komma att få för stora företag och dess hållbarhetsrapporter. Vi har jämfört innehållet av sex företags hållbarhetsredovisningar, tre i klädbranschen och tre i bankbranschen, gentemot lagförslagets krav på vad som ska ingå. Vidare har vi även analyserat huruvida det fanns en skillnad i sättet att rapportera mellan dessa branscher. Vi har genomfört en kvantitativ innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar i företag som uppfyller lagförslagets kriterier på stora företag eller företag av allmänt intresse. Vår studie visade att även om företag rapporterade om alla områden som lagförslaget kräver, så gav inte rapporterna fulländad information om de speciella kriterier som krävs enligt lagförslaget. Företagens rapporter gav mycket information om hantering av risker och deras affärsmodell, men inte tillräckligt med upplysningar om deras väsentliga risker eller resultat av deras hållbarhetspolicyer. En anledning till detta kan vara att företagen inte vill rapportera om sådant som kan skada deras image. Vår studie visar också att omfattningen av företagens rapportering om de olika områdena skiljer sig beroende på bransch. Företagen i klädbranschen rapporterade utförligt om miljö- och sociala frågor men väldigt lite om antikorruption och personal. Banker rapporterade om alla områden som lagförslaget nämner, speciellt om personal, antikorruption och delar av sociala förhållanden och miljö. Överlag rapporterade bankerna mer generellt medan klädföretagen hade en mer detaljerad rapportering, speciellt vad gäller deras miljöarbete.Att implementera kraven från lagförslaget kommer att innebära ökade kostnader i form av både tid och pengar för företagen i vår studie. Båda branscherna kommer att behöva förbättra deras rapportering om risker och resultat av policy. Klädföretagen kommer att behöva komplettera deras rapportering om personalfrågor och antikorruption medan bankerna kommer att behöva konkretisera deras rapportering överlag. En stor risk med formuleringen av det aktuella lagförslaget är att företagen kan hitta kryphål för att göra sina egna tolkningar av den, vilket försvagar de förväntade effekterna av lagen. / In June 2016, a new law requiring companies to report on sustainability is likely to come into force in Sweden. According to the bill, large and public-interest companies are required to report their efforts on environmental issues, social issues and anti-corruption. The reporting need to include criteria predetermined by the law, such as business model, policies, results of such policies, main risks and how they are managed and other relevant non-financial factors.Previous research shows that mandatory sustainability reporting didn´t have the expected effect. Abstract law formulations gave the companies the opportunity to make their own interpretations of the law. Previous studies also show that companies working in the clothing industry provide more comprehensive information than banks, especially on their efforts connected to the environment and to the social conditions in their manufacturing units. Banks, on the other hand, report more extensively on social issues connected to society. Some scientists argue that there are still weaknesses in the way of reporting corporate sustainability across all industries.The aim of our study was to discuss the impact that such law might have for large companies and their sustainability reports. We compared the content of the corporate sustainability reports of six companies, three in the clothing industry and three in the banking sector, to what the current bill requires. In addition, we analyzed whether there was a difference in the way of reporting used by these two industries. We conducted a quantitative content analysis of the sustainability reports of companies that fulfill the bill´s criteria for large companies or public-interest entities. Our study showed that even though the selected companies reported on all the areas required by the bill, their reports didn´t give all the information specifically required by the bill. The reports described the companies' business model and risk management but they did not give enough information about the main risks or the result of their sustainability policies. One reason for this may be that companies don’t want to report information that may damage their image. Our study also showed that the degree, to which the companies reported in each area, differed depending on the industry. Companies in the clothing industry provided extensive information about environmental and social efforts but very little information about anti-corruption and employee policies. Banks reported in all areas mentioned by the law, particularly within employee related issues, anti-corruption and parts of their social and environmental efforts. As a whole, banks reported in a more general manner while clothing companies had more detailed reporting, especially on their environmental efforts. To implement the requirements of the law will mean costs in terms of time and money for the companies in our study. Both industries will need to improve their reporting of main risks and result of their sustainability policies. The clothing companies will need to complete their reporting within employee relations and anti-corruption, while the banks will need to be more detailed in the overall reporting. A major risk with the current law formulation is that companies can find loopholes to make their own interpretations of it, weakening the expected effects of the law.This paper is written in Swedish.

No description available.

Vi har valt att undersöka grundsärskoleelevers skolplacering. Vårt syfte är att undersöka vad en skolgång i grundsärskolan idag, i praktiken kan innebära för eleven, med avseende på skolplacering, och vårt mer preciserade syfte är att undersöka elevers skolplacering i grundsärskolan, avseende kursplanstillhörighet, elevens fysiska placering och skolans organisation. Vi har, för att undersöka grundsärskoleelevers skolplacering, riktat oss med en enkät till 46 kommuner i 3 län i Sverige. Vi har också genomfört intervjuer med två personer som först deltagit i enkätundersökningen. Det visar sig i vår undersökning att grundsärskolan i praktiken, för de elever som är mottagna inom skolformen, kan se mycket olika ut både inom och mellan de kommuner som varit föremål för vår undersökning. Det saknas till stor del forskning om var och hur elever i grundsärskolan är skolplacerade, de undersökningar som finns är främst gjorda inom skolmyndigheterna. I framtiden skulle det vara av vikt om ytterligare undersökningar gjordes beträffande var och hur våra grundsärskoleelever är skolplacerade, inte minst för att kunna jämföra exempelvis skolresultat och trivsel med fysisk skolplacering. Det är av vikt att vara medveten om olikheten inom skolformen, för yrkesutövande, men även för att t.ex. kunna delta i den diskussion kring grundsärskola som finns såväl inom forskningen, som i den mer allmänna samhällsdebatten.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall aktieutdelningen hos svenska bolag har förändrats till följd av att obligatorisk hållbarhetsredovisning infördes som lag i Sverige år 2016. Lagen omfattar bolag som uppfyller ett antal specifika kriterier rörande storlek. En difference-indifferences- studie (DID-studie) har utförts på 85 börsnoterade svenska bolag under tidsperioden 2013–2018, där urvalet utgörs av totalt 510 observationer. En behandlingsgrupp för de bolag som omfattas av lagen ställs mot en kontrollgrupp bestående av bolag som inte omfattas av lagen. Eventuell skillnad studeras sedan genom multipla regressionsanalyser. Resultaten från studien visar delade, signifikanta, resultat från de två regressionerna. Denna studie lägger vidare grund för en ökad förståelse kring den obligatoriska hållbarhetsredovisningens påverkan på aktieutdelning. Framtida forskning fokuserar med fördel på att statistiskt testa vilka faktorer som en potentiell förändring beror på. Detta eftersom denna studie enbart lyfter och diskuterar eventuella påverkande faktorer.