I december 2016 kommer en ny lag förmodligen att träda i kraft i Sverige som innehåller krav på att företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning. Enligt lagförslaget kommer stora företag och företag av allmänt intresse att bli tvungna att rapportera om deras arbete kring miljö- och sociala frågor samt antikorruption. Rapporteringen måste ge information om vissa förutbestämda kriterier av lagen, såsom affärsmodell, policy, resultat av policy, väsentliga risker och hur dessa hanteras och andra relevanta icke-finansiella faktorer.Tidigare forskning visar att obligatorisk hållbarhetsredovisning inte hade den effekt som var förväntad då den abstrakta formuleringen gav företagen möjlighet att göra egna tolkningar av lagen. Tidigare forskning visar också att företag inom klädbranschen lämnar mer omfattande upplysningar än banker, speciellt vad gäller deras arbete kopplat till miljö och de sociala förhållandena i deras produktionsenheter. Banker rapporterar istället mer omfattande om sociala frågor kopplade till samhället. Vissa forskare hävdar att det fortfarande finns brister i sättet att redovisa hållbarhet inom alla branscher.Syftet med vår studie har varit att diskutera vilka konsekvenser den nya lagen kan komma att få för stora företag och dess hållbarhetsrapporter. Vi har jämfört innehållet av sex företags hållbarhetsredovisningar, tre i klädbranschen och tre i bankbranschen, gentemot lagförslagets krav på vad som ska ingå. Vidare har vi även analyserat huruvida det fanns en skillnad i sättet att rapportera mellan dessa branscher. Vi har genomfört en kvantitativ innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar i företag som uppfyller lagförslagets kriterier på stora företag eller företag av allmänt intresse. Vår studie visade att även om företag rapporterade om alla områden som lagförslaget kräver, så gav inte rapporterna fulländad information om de speciella kriterier som krävs enligt lagförslaget. Företagens rapporter gav mycket information om hantering av risker och deras affärsmodell, men inte tillräckligt med upplysningar om deras väsentliga risker eller resultat av deras hållbarhetspolicyer. En anledning till detta kan vara att företagen inte vill rapportera om sådant som kan skada deras image. Vår studie visar också att omfattningen av företagens rapportering om de olika områdena skiljer sig beroende på bransch. Företagen i klädbranschen rapporterade utförligt om miljö- och sociala frågor men väldigt lite om antikorruption och personal. Banker rapporterade om alla områden som lagförslaget nämner, speciellt om personal, antikorruption och delar av sociala förhållanden och miljö. Överlag rapporterade bankerna mer generellt medan klädföretagen hade en mer detaljerad rapportering, speciellt vad gäller deras miljöarbete.Att implementera kraven från lagförslaget kommer att innebära ökade kostnader i form av både tid och pengar för företagen i vår studie. Båda branscherna kommer att behöva förbättra deras rapportering om risker och resultat av policy. Klädföretagen kommer att behöva komplettera deras rapportering om personalfrågor och antikorruption medan bankerna kommer att behöva konkretisera deras rapportering överlag. En stor risk med formuleringen av det aktuella lagförslaget är att företagen kan hitta kryphål för att göra sina egna tolkningar av den, vilket försvagar de förväntade effekterna av lagen. / In June 2016, a new law requiring companies to report on sustainability is likely to come into force in Sweden. According to the bill, large and public-interest companies are required to report their efforts on environmental issues, social issues and anti-corruption. The reporting need to include criteria predetermined by the law, such as business model, policies, results of such policies, main risks and how they are managed and other relevant non-financial factors.Previous research shows that mandatory sustainability reporting didn´t have the expected effect. Abstract law formulations gave the companies the opportunity to make their own interpretations of the law. Previous studies also show that companies working in the clothing industry provide more comprehensive information than banks, especially on their efforts connected to the environment and to the social conditions in their manufacturing units. Banks, on the other hand, report more extensively on social issues connected to society. Some scientists argue that there are still weaknesses in the way of reporting corporate sustainability across all industries.The aim of our study was to discuss the impact that such law might have for large companies and their sustainability reports. We compared the content of the corporate sustainability reports of six companies, three in the clothing industry and three in the banking sector, to what the current bill requires. In addition, we analyzed whether there was a difference in the way of reporting used by these two industries. We conducted a quantitative content analysis of the sustainability reports of companies that fulfill the bill´s criteria for large companies or public-interest entities. Our study showed that even though the selected companies reported on all the areas required by the bill, their reports didn´t give all the information specifically required by the bill. The reports described the companies' business model and risk management but they did not give enough information about the main risks or the result of their sustainability policies. One reason for this may be that companies don’t want to report information that may damage their image. Our study also showed that the degree, to which the companies reported in each area, differed depending on the industry. Companies in the clothing industry provided extensive information about environmental and social efforts but very little information about anti-corruption and employee policies. Banks reported in all areas mentioned by the law, particularly within employee related issues, anti-corruption and parts of their social and environmental efforts. As a whole, banks reported in a more general manner while clothing companies had more detailed reporting, especially on their environmental efforts. To implement the requirements of the law will mean costs in terms of time and money for the companies in our study. Both industries will need to improve their reporting of main risks and result of their sustainability policies. The clothing companies will need to complete their reporting within employee relations and anti-corruption, while the banks will need to be more detailed in the overall reporting. A major risk with the current law formulation is that companies can find loopholes to make their own interpretations of it, weakening the expected effects of the law.This paper is written in Swedish.

The European Union entered into force the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), which represents a comprehensive framework to enhance transparency and accountability in corporate sustainability reporting. The study focuses on the organisational change processes and attitudes activated in the companies by the implementation of mandatory sustainability reporting under the CSRD. The study aims to provide insights into the practical adoption of the CSRD from an organisational change perspective. While prior studies have concentrated on more isolated aspects of CSRD implementation, this paper offers a holistic outlook on the entirety of the change processes involved. To achieve the goal, nine semi-structured interviews were conducted with sustainability professionals representing various organisations that are obligated to report under the CSRD in 2025 and 2026. This study develops an analytical framework combining Corporate Social Responsibility theory and Organisational Change frameworks. The results indicate that the CSRD serves as a catalyst for organisational change in all companies, regardless of their prior reporting practices. In managing this change, companies have to integrate sustainability and market concerns into their strategies.

Syfte: Rapporteringspliktens effekt på kontroversiella företags utgivande av hållbarhetsinformation inom den hållbarhetsdimension de anses agera negativt inom är i stort sett outforskad. Syftet med studien har därför varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Syftet har också varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag.  Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats och longitudinell design med data som omfattar fem år för 23 stycken svenska kontroversiella företag. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där primärdata samlats in genom en innehållsanalys. Studien är också baserad på sekundärdata som inhämtats från databasen Retriever. Insamlad data har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS genom deskriptiv statistik, korrelationstest och regressionsanalyser för att testa studiens hypoteser.  Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar inget signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Studiens resultat påvisade däremot att det fanns ett signifikant positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag. Teoretisk och praktiskt resultat: Studiens teoretiska resultat bygger vidare på forskningen om eventuella samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden rapportering inom två olika hållbarhetsdimensioner (miljö och social) för två olika grupper av kontroversiella företag (miljö och social). Genom ytterligare empirisk forskning inom området utökas litteraturen då studien funnit resultat som både motsäger och bekräftar tidigare forskning. Studiens praktiska resultat ger även en indikation på hur effektiv regleringen av hållbarhetsrapportering är för socialt och miljömässigt kontroversiella företag.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens population består av svenska kontroversiella företag som omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering. Ett bredare perspektiv skulle därför kunna antas där andra länder eller branscher inkluderas för att se om resultatet som denna studie framställer även gäller dem. Studien identifierar också tydliga skillnader mellan socialt och miljömässigt kontroversiella företag, något som vidare forskning kan undersöka. / Aim: The effect that mandatory sustainability reporting have on disclosures regarding the negative sustainability area for companies operating in controversial industry sectors are widely unexplored. The pupose of this study has therefore been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. The purpose has also been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Method: The study adopts a positivist research philosophy with a deductive approach and longitudinal design with data covering five years for 23 Swedish controversial companies. The study is carried out with a quantitative method where primary data has been collected through a content analysis. The study is also based on secondary data obtained from the Retriever database. The data was then analyzed in the statistical program SPSS, which carried out descriptive statistics, correlationstest and regressionanalysis to test the hypotheses of the study.  Result and conclusion: The results of the study showed no significant relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. On the contrary, the results showed a significant positive relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Theoretical and practical result: The theoretical results of the study are further based on research regarding possible connections between mandatory sustainability reporting and the amount of reporting within two different sustainability dimensions (environmental and social) for two different group of controversial companies (environmental and social). Through further empirical research in this area, the litterature is expanded as the study has found results that both contradict and confirm previous research. The practical results of the study also give an indication of how effective the regulation of sustainability reporting is for socially and environmentally controversial companies. Suggestion for future research: The population included in this study consist of Swedish controversial companies that are covered by mandatory sustainability reporting. Further reasearch could therefore adopt a broader perspective where other countries or industries are included to see if the results obtained in this study also holds for these countries or industries. The study also identifies differences between socially and environmentally controversial companies. What these differences are due to and whether they have any statistical significance is something that further research can investigate since it was not the pupose of this study to further investigate this.

Background: On the 21st of April 2021, the EU Commission declared the adoption of Directive (EU) 2022/2464. This directive will significantly increase reporting requirements for companies within its scope. To this date, these sustainability standards are the most comprehensive yet and they aim to foster sustainability reporting quality. However, the concept of quality is multidimensional and empirical evidence related to SRQ and mandatory reporting standards are ambiguous. However, this new directive has not yet been researched thoroughly. Considering it will disrupt the way companies conduct their sustainability reporting, it would foster a research contribution to explore the effects the directive will have on SRQ.  Purpose: This thesis seeks to measure the compliance with, and quality of, the cross- cutting and topical standards derived from Directive (EU) 2022/2464 in large Swedish companies.  Method: The applied research method is quantitative with a deductive approach, where a hypothesis was generated based on existing literature on sustainability reporting quality. Data was collected from annual and sustainability reports of 45 companies. To measure CSRD compliance and the quality index, content analysis has been used. This facilitates transposition of qualitative information to quantitative data. The data was analysed using the statistical program SPSS.  Results: The results from the study show a significant positive relationship between compliance with CSRD and all the dependent variables of measuring the quality of sustainability reporting. Furthermore, the study shows that the average degree of compliance with CSRD requirements is currently 34% in the population, where the highest achieved score was 58% and the lowest achieved score was 7%.

Bakgrund och problem: Klimatförändringar har ökat allt mer med åren och är idag ett hot mot både individens hälsa och säkerhet. Tidigare forskning har studerat hur olika branscher, som bland annat material- och industribranschen, redovisar kring klimatrelaterade risker. Däremot har dessa studier inte fokuserat på hur endast en bransch redovisar kring klimatrelaterade risker. Dessutom finns det få studier som har fokuserat på hur redovisningen av klimatrelaterade risker påverkats av tvingande hållbarhetsrapportering.  Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur tre av Sveriges storbanker redovisar kring risker som är till följd av klimatförändringar i års- och hållbarhetsrapporter och hur det har utvecklats för de tre årtalen 2016, 2019 och 2022. Studien bidrar till att få en ökad förståelse på hur tvingande hållbarhetsrapportering och införandet av ramverket Task Force on Climate - related Financial Disclosure påverkar redovisningen av klimatrelaterade risker.  Frågeställning: Hur redovisar banker kring de risker som är till följd av klimatförändringar i års- och hållbarhetsrapporter och har tvingande hållbarhetsrapportering påverkat redovisningen? Hur påverkas innehållet av års- och hållbarhetsrapporten vid införandet av TCFD? Metod: Inom denna studie har en metodkombination, kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi, tillämpats i form av en komparativ forskningsdesign. En innehållsanalys har genomförts. En kodningsmanual och ett kodningsschema har utformats med hjälp av kvalitativa frågor och kvantitativ data.  Resultat och slutsats: Studiens resultat kan visa på att det har skett en utveckling kring bankernas redovisning av klimatrisker för år 2016, 2019 och 2022.  Studien påvisar att bankerna har utvecklats från ett allmänt förhållningssätt till en mer specifik redovisning av klimatrisker, vilket tyder på en positiv påverkan från införandet av tvingande hållbarhetsrapportering. Vidare påvisar studien att införandet av ramverket TCFD har bidragit till en mer omfattande och detaljerad redovisning av klimatrisker, vilket i sin tur även tyder på en positiv påverkan. / Background and Problem: Climate changes have progressively intensified over the years and are presently a menace to both individual well-being and security. Prior research has explored how various sectors, including materials and industrial sectors, disclose climate-related risks. However, these inquiries have not centered on the singular disclosure of climate-related risks within a single sector. Furthermore, a limited number of studies have concentrated on how the reporting of climate-related risks has been influenced by mandatory sustainability reporting. Objective: The purpose of this study is to examine how three of Sweden's major banks disclose risks resulting from climate change in their annual and sustainability reports, and how it has evolved for the three years 2016, 2019, and 2022. The study contributes to enhancing the understanding of how mandatory sustainability reporting and the implementation of the Task Force on Climate-related Financial Disclosure framework influence the disclosure of climate-related risks. Research Question: How do banks disclose the risks resulting from climate change in annual and sustainability reports, and how has mandatory sustainability reporting affected the disclosure? How is the content of the annual and sustainability reports influenced by the implementation of TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosure)? Method: This study employs a mixed-methods research strategy, combining qualitative and quantitative approaches, in the form of a comparative research design. To examine the banks' annual and sustainability reports for the years 2016, 2019, and 2022, a content analysis has been conducted. A coding manual and coding scheme have been developed using qualitative questions and quantitative data. Results and Conclusion: The results of the study can indicate that there has been a progression in the disclosure of climate risks by banks for the years 2016, 2019, and 2022. The study demonstrates that banks have evolved from a general approach to a more specific disclosure of climate risks, implying a favorable impact stemming from the implementation of mandatory sustainability reporting. Furthermore, the study highlights that the adoption of the TCFD framework has contributed to a more comprehensive and intricate disclosure of climate risks, which, in turn, also suggests a positive influence.

Jämförbarhet i hållbarhetsrapporten är en nödvändighet för att informationen ska vara användbar för användarna. För att främja jämförbar information ska svenska företag följa hållbarhetslagen som bygger på EU-direktivet om hållbarhetsrapportering. Till sin hjälp kan företagen tillämpa internationella frivilliga ramverk som exempelvis Global Reporting Initiative (GRI). I och med att det finns ett flertal frivilliga ramverk att tillämpa kan företagen välja ifall dem vill följa något ramverk, med det utgör inget krav, för att uppfylla hållbarhetslagen. Detta utrymme av frivillighet bidrar till den stora variation i antalet resultatindikatorer som företagen lämnar upplysningar om i hållbarhetsrapporten, vilket gör att informationen inte blir jämförbar. Denna studie vill bidra med kunskap till forskningsfältet genom att (1) kartlägga jämförbarheten i hållbarhetsrapporter i form av hur utförligt företagen noterade på Stockholmsbörsen Large Cap tillämpar resultatindikatorer till rapporteringskravets kategorier och (2) förklara och analysera sambandet mellan företagens branschtillhörighet, företagens andel kvinnor i styrelsen och utförlighetsnivån i hållbarhetsrapporter som omfattas av hållbarhetslagen. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvantitativ innehållsanalys av samtliga företag som uppfyllde kriterierna för hållbarhetsrapportering och GRI:s ramverk på Stockholmsbörsen Large Cap. Resultatet visade att båda sambanden var relativt svaga. Sambandet för företagens branschtillhörighet visade sig något starkare jämfört med andelen kvinnor i styrelsen. Det tyder på att det finns andra underliggande faktorer som påverkar jämförbarheten i hållbarhetsrapporten. / The comparability in the sustainability report is a necessity to serve its main purpose, which is to be useful for the stakeholders. To encourage comparable information in the sustainability report, Swedish companies must comply with the national sustainability law, which is based on the EU directive of sustainability reporting. To comply with the national sustainability law companies can apply international voluntary frameworks such as Global Reporting Initiative (GRI), but there is no imperative requirement. All the voluntary frameworks may contribute to the observed differences of indicators disclosed in the sustainability reports, which makes the information not comparable. This study contributes to the field of research by (1) mapping the comparability in the sustainability reports of firms listed on the Stockholm Stock Exchange Large Cap by investigating the level of completeness for the reporting requirements categories and (2) explain and analyse the correlation between the company´s sector, board diversity and the level of completeness of firms that are covered by the national sustainability law. Therefore, a quantity content analysis was conducted on all companies in our sample. The findings display a weak relationship between the investigated variables. This suggest that there are other underlying factors that may affect the comparability in the sustainability reports.