Aim: This study aims to examine whether highly ranked companies in sustainability generate a higher return then companies operating in controversial industries in the swedish market during the years 2015-2019.  Method: This study examines return and if connections exist whether the companies apply sustainability thinking or controversial industry. To investigate correlations this study uses a quantitative method thru using regression analysis with data obtained from the years2015-2019 in the swedish market. The study has formed a null hypothesis and an alternative hypothesis to test collected secondary data. The study is based on a deductive approach.Totally 32 companies are included in this study and the collected secondary data comes från Nasdaq and the companies own annual reports. The return is the studies dependent variable and P/E ratios, the standard deviation and ROA are used as control variables in this study.  Result and conclusion: The studies conclusion is that the result is insignificant, thesustainable companies nor the controversial companies performs better according to this studies data and analysis. The study’s regressions show no difference in returns between the studied controversial companies and the sustainable companies. The result shows neither positive nor negative relationships and therefore the study’s alternative hypothesis is rejected. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ett urval av hållbara företag eller kontroversiella företag presterar en bättre avkastning på den svenska marknaden under perioden 2015-2019. Studien grundar sig på att reda ut om en hållbar investering kan ge en förklaring till investeringens avkastning.  Metod: Studien har utifrån litteraturgenomgången format en nollhypotes och alternativhypotes som har prövats med hjälp av tillämpad sekundär data. Insamlingen av den sekundära datan som studien tillämpat har byggts på en deduktiv ansats. Urvalet resulterade i att 32 företag stycken företag har undersökts. Sekundärdatan har hämtats från Nasdaq och företagens årsredovisningar. Avkastningen är använd som beroende variabeln, hållbara företag som den oberoende och P/E-tal, standardavvikelsen och ROA är studiens kontrollvariabler. Detta har testats med hjälp statiska regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Resultatet från regressions analyserna visade att inget signifikant samband inte kunde påvisas. Vilket betyder inget signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning. Vi kunde inte se någon skillnad i avkastning mellan de studerade kontroversiella företagen och de hållbara företagen. Resultatet visar inte att sambandet är negativt eller positivt och studiens alternativ hypotes förkastas.

In recent decades, there have been significant changes in the Swedish population's tobacco habits, with a noticeable trend being the increased use of snus (moist powder tobacco). At the same time, corporate social responsibility (CSR) has become a prominent phenomenon, with organizations increasingly implementing CSR initiatives. This study investigates how Swedish Match utilizes CSR to enhance its legitimacy on its website, using a critical discourse analysis based on Fairclough's three-dimensional model. The study uses a theoretical framework based on van Leeuwen's legitimation theory and two CSR models, including the triple bottom line and Carroll's pyramid. Additionally, it draws upon Fairclough's central concept of discourse. The analysis shows that Swedish Match strategically employs CSR communication on its website to enhance its legitimacy. The results indicate a paradoxical CSR communication, where economic interests are implicitly expressed in the shadow of perceived heroic efforts. A consistent intertextuality demonstrates how Swedish Match borrows legitimacy from other established organizations without reference, leaving no room for readers to question or fact-check the communicated information. As the snus landscape continues to evolve due to changes in politics, increased usage, marketing strategies, and scientific advancements, there is a growing need to examine how these controversial brands utilize language to legitimize their sales. Consequently, this study contributes to a deeper understanding of how controversial industries can enhance their legitimacy through CSR communication.

Background: After the financial crisis in 2008/2009, ESG earned more attention. It was a consequence of the pressure from the general society about social responsibility and sustainability. Companies needed to change and the management strategies included more stakeholders. More questions regarding whether the work with ESG generated a higher financial performance were examined. Controversial companies within alcohol- tobacco-, and the gambling business have shown a negative impact on individuals. The nature of the companies does not align with social responsibility and sustainability. Purpose: The purpose of this paper was to analyze a sample of controversial listed companies between 2016-2021 to see if there was a relationship between ESG-grade andfinancial performance in terms of ROE, ROA and market value. Method: The study used a positivist deductive approach. Moreover, a quantitative research method was applied and processed secondary data. The data was examined by three linear regressions and set the dependent (ROA, ROE, market value) variables and the independent(ESG) variable in contrast to each other. Conclusions: The study concluded that there was no significant relationship between ESG and financial performance concerning controversial companies. This differed from previous research that examined the same relationship for companies that were not controversial. This implies that controversial companies should evaluate the work with ESG-rating differently based on its main objectives. However it is important to emphasize that two out of the three regressions presented no statistical significance. Therefore, more research is required uponthis topic to generalize credible conclusions. / Bakgrund: Efter den finansiella krisen 2008/2009 fick ESG mer inflytande. Detta var en konsekvens av samhällets påtryckningar om socialt ansvarstagande och hållbarhet. Företagen var tvungna att förändra sig och ledningsstrategierna inkluderade flera intressenter. Fler frågeställningar rådande om arbetet med ESG genererade en högre finansiell prestation undersöktes. Kontroversiella företags verksamheter inom alkohol- tobak- och spelbranschen har påvisat en negativ inverkan på samhällets individer. Verksamheternas karaktär går inte i linje med socialt ansvarstagande och hållbarhet. Syfte: Syftet med studien är att analysera ett urval av kontroversiella börsnoterade företag mellan 2016-2021 för att undersöka hur sambandet mellan ESG-betyg och finansiellprestation verkar i termerna ROE, ROA och marknadsvärde. Metod: Studien har använt sig av ett positivistiskt deduktivt synsätt. Undersökningen var kvantitativ och bearbetade sekundärdata. Syftet undersöktes genom tre linjära regressioner som ställde de beroende (ROA, ROE, marknadsvärde) variablerna och den oberoende (ESG) variabeln mot varandra. Slutsats: Studiens slutsats var att det existerade ett negativt samband mellan arbetet med ESG-betyg och finansiell prestation hos kontroversiella företag. Detta skiljde sig från tidigare forskning som undersökte samma relation för företag som inte var kontroversiella. Det implicerar att kontroversiella företag bör värdera arbetet med ESG-betyget annorlunda utifrån dess huvudmål. Det ska däremot understrykas att två av tre regressioner inte påvisade statistisk signifikans. Det krävs därmed vidare forskning på området för att kunna generalisera resultatet.

Syfte: Rapporteringspliktens effekt på kontroversiella företags utgivande av hållbarhetsinformation inom den hållbarhetsdimension de anses agera negativt inom är i stort sett outforskad. Syftet med studien har därför varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Syftet har också varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag.  Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats och longitudinell design med data som omfattar fem år för 23 stycken svenska kontroversiella företag. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där primärdata samlats in genom en innehållsanalys. Studien är också baserad på sekundärdata som inhämtats från databasen Retriever. Insamlad data har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS genom deskriptiv statistik, korrelationstest och regressionsanalyser för att testa studiens hypoteser.  Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar inget signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Studiens resultat påvisade däremot att det fanns ett signifikant positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag. Teoretisk och praktiskt resultat: Studiens teoretiska resultat bygger vidare på forskningen om eventuella samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden rapportering inom två olika hållbarhetsdimensioner (miljö och social) för två olika grupper av kontroversiella företag (miljö och social). Genom ytterligare empirisk forskning inom området utökas litteraturen då studien funnit resultat som både motsäger och bekräftar tidigare forskning. Studiens praktiska resultat ger även en indikation på hur effektiv regleringen av hållbarhetsrapportering är för socialt och miljömässigt kontroversiella företag.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens population består av svenska kontroversiella företag som omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering. Ett bredare perspektiv skulle därför kunna antas där andra länder eller branscher inkluderas för att se om resultatet som denna studie framställer även gäller dem. Studien identifierar också tydliga skillnader mellan socialt och miljömässigt kontroversiella företag, något som vidare forskning kan undersöka. / Aim: The effect that mandatory sustainability reporting have on disclosures regarding the negative sustainability area for companies operating in controversial industry sectors are widely unexplored. The pupose of this study has therefore been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. The purpose has also been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Method: The study adopts a positivist research philosophy with a deductive approach and longitudinal design with data covering five years for 23 Swedish controversial companies. The study is carried out with a quantitative method where primary data has been collected through a content analysis. The study is also based on secondary data obtained from the Retriever database. The data was then analyzed in the statistical program SPSS, which carried out descriptive statistics, correlationstest and regressionanalysis to test the hypotheses of the study.  Result and conclusion: The results of the study showed no significant relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. On the contrary, the results showed a significant positive relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Theoretical and practical result: The theoretical results of the study are further based on research regarding possible connections between mandatory sustainability reporting and the amount of reporting within two different sustainability dimensions (environmental and social) for two different group of controversial companies (environmental and social). Through further empirical research in this area, the litterature is expanded as the study has found results that both contradict and confirm previous research. The practical results of the study also give an indication of how effective the regulation of sustainability reporting is for socially and environmentally controversial companies. Suggestion for future research: The population included in this study consist of Swedish controversial companies that are covered by mandatory sustainability reporting. Further reasearch could therefore adopt a broader perspective where other countries or industries are included to see if the results obtained in this study also holds for these countries or industries. The study also identifies differences between socially and environmentally controversial companies. What these differences are due to and whether they have any statistical significance is something that further research can investigate since it was not the pupose of this study to further investigate this.