Bristen på tillräcklig hållbar utveckling har skapat en växande global oro. Samtidigt har samhällets ökade medvetenhet om utmaningar som dåliga arbetsvillkor och klimatförändringar intensifierat påtryckningarna på näringslivet att arbeta med hållbarhet. Små och medelstora företag (SMEs) utgör idag 99,9 procent av alla företag i Sverige samt 98 procent av företagen inom Europeiska unionen, och dessa bolag står därmed för en betydande del av det samlade ekologiska fotavtrycket. Befintlig forskning om hållbarhetsrapportering har generellt fokuserat på stora företag. Studier om SMEs har främst undersökt dessa företags deltagande i hållbara aktiviteter och prestationer inom hållbarhet. Det finns dock fortfarande begränsad empirisk kunskap om de specifika drivkrafterna bakom frivillig hållbarhetsrapportering, särskilt bland svenska SMEs Studien syftar till att utveckla förståelsen för vilka drivkrafter som influerar frivillig hållbarhetsrapportering bland svenska SMEs. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju respondenter på sex utvalda företag har genom intervjuer bidragit med sina erfarenheter och uppfattningar om varför företaget frivilligt hållbarhetsrapporterar. I empirin identifieras sex centrala drivkrafter som påverkar svenska SMEs att frivilligt hållbarhetsrapportera. För det första visar studien att företagens ledning spelar en betydande roll, där ledningens engagemang i hållbarhetsfrågor är en stark motiverande faktor. För det andra ses möjligheten till verksamhetsförbättringar och ökad transparens som viktiga drivkrafter för hållbarhetsrapporteringen. Vidare utgör ambitionen att erhålla legitimitet, samt ambitionen att signalera hållbarhetsarbete för att skapa trovärdighet och stärka konkurrenskraften ytterligare centrala drivkrafter som influerar rapporteringen. Även påtryckningar från leverantörskedjan, främst från kunder snarare än leverantörer, framstår som en motiverande drivkraft. Slutligen visar studien att indirekt lagstiftning också representerar en drivkraft för ett proaktivt hållbarhetsarbete och därmed en influens för frivillig hållbarhetsrapportering. Studien tillför ett empiriskt bidrag som kompletterar den tidigare begränsade forskningen om drivkrafterna bakom frivillig hållbarhetsrapportering bland SMEs. Utöver specifik kunskap om SMEs kan de insikter som studien bidrar med även beaktas som ett tillskott till den generella kunskapen om frivillig hållbarhetsrapportering. / The lack of sufficient sustainable development has created a growing global concern. At the same time, society's increased awareness of issues such as poor working conditions and climate change has intensified the pressure on businesses to engage in sustainability efforts. Small and medium-sized enterprises (SMEs) currently make up 99.9 percent of all companies in Sweden and 98 percent of companies within the European Union, and thus these businesses account for a significant portion of the overall ecological footprint. Existing research on sustainability reporting has generally focused on large companies. Studies on SMEs have primarily examined these companies' participation in sustainable activities and their sustainability performance. However, there is still limited empirical knowledge about the specific drivers behind voluntary sustainability reporting, particularly among Swedish SMEs. This study aims to enhance the understanding of the drivers influencing voluntary sustainability reporting among Swedish SMEs. The study adopts a qualitative research approach using semi-structured interviews as the data collection method. Seven respondents from six selected companies contributed their experiences and perceptions through interviews about why their company voluntarily reports on sustainability. The empirical data identifies six central incentives that influence SMEs to voluntarily engage in sustainability reporting. First, the study shows that company management plays an important role, where the management's commitment to sustainability issues is a strong motivating factor. Second, the opportunity for operational improvements and increased transparency are seen as important incentive for sustainability reporting. Furthermore, the ambition to achieve legitimacy and the desire to signal sustainability efforts to build credibility and enhance competitiveness are additional incentives that influence reporting. Pressures from the supply chain, primarily from customers rather than suppliers, also emerge as a motivating incentive. Finally, the study indicates that indirect legislation represents an incentive for proactive sustainability efforts, thereby influencing voluntary sustainability reporting. The study provides an empirical contribution that complements the previously limited research on the incentives behind voluntary sustainability reporting among SMEs. In addition to offering specific insights about SMEs, the findings of the study can also be considered an addition to the general knowledge on voluntary sustainability reporting.

Syfte: Rapporteringspliktens effekt på kontroversiella företags utgivande av hållbarhetsinformation inom den hållbarhetsdimension de anses agera negativt inom är i stort sett outforskad. Syftet med studien har därför varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Syftet har också varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag.  Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats och longitudinell design med data som omfattar fem år för 23 stycken svenska kontroversiella företag. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där primärdata samlats in genom en innehållsanalys. Studien är också baserad på sekundärdata som inhämtats från databasen Retriever. Insamlad data har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS genom deskriptiv statistik, korrelationstest och regressionsanalyser för att testa studiens hypoteser.  Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar inget signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Studiens resultat påvisade däremot att det fanns ett signifikant positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag. Teoretisk och praktiskt resultat: Studiens teoretiska resultat bygger vidare på forskningen om eventuella samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden rapportering inom två olika hållbarhetsdimensioner (miljö och social) för två olika grupper av kontroversiella företag (miljö och social). Genom ytterligare empirisk forskning inom området utökas litteraturen då studien funnit resultat som både motsäger och bekräftar tidigare forskning. Studiens praktiska resultat ger även en indikation på hur effektiv regleringen av hållbarhetsrapportering är för socialt och miljömässigt kontroversiella företag.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens population består av svenska kontroversiella företag som omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering. Ett bredare perspektiv skulle därför kunna antas där andra länder eller branscher inkluderas för att se om resultatet som denna studie framställer även gäller dem. Studien identifierar också tydliga skillnader mellan socialt och miljömässigt kontroversiella företag, något som vidare forskning kan undersöka. / Aim: The effect that mandatory sustainability reporting have on disclosures regarding the negative sustainability area for companies operating in controversial industry sectors are widely unexplored. The pupose of this study has therefore been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. The purpose has also been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Method: The study adopts a positivist research philosophy with a deductive approach and longitudinal design with data covering five years for 23 Swedish controversial companies. The study is carried out with a quantitative method where primary data has been collected through a content analysis. The study is also based on secondary data obtained from the Retriever database. The data was then analyzed in the statistical program SPSS, which carried out descriptive statistics, correlationstest and regressionanalysis to test the hypotheses of the study.  Result and conclusion: The results of the study showed no significant relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. On the contrary, the results showed a significant positive relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Theoretical and practical result: The theoretical results of the study are further based on research regarding possible connections between mandatory sustainability reporting and the amount of reporting within two different sustainability dimensions (environmental and social) for two different group of controversial companies (environmental and social). Through further empirical research in this area, the litterature is expanded as the study has found results that both contradict and confirm previous research. The practical results of the study also give an indication of how effective the regulation of sustainability reporting is for socially and environmentally controversial companies. Suggestion for future research: The population included in this study consist of Swedish controversial companies that are covered by mandatory sustainability reporting. Further reasearch could therefore adopt a broader perspective where other countries or industries are included to see if the results obtained in this study also holds for these countries or industries. The study also identifies differences between socially and environmentally controversial companies. What these differences are due to and whether they have any statistical significance is something that further research can investigate since it was not the pupose of this study to further investigate this.