Global ETD Search

1	Hållbarhetsredovisning En studie om lagstadgad hållbarhetsredovisningens påverkan på företag inom fordonsindustrin Alabdallah, Ahmed, Bednarski, Oliver, Johansson, Sean January 2023 (has links) Sustainability reporting is increasing rapidly, nowadays corporations face larger and larger requirements that they work with sustainability and that they present their sustainability work. Both legally required and not legally required expectations and requirements changes how the corporations work and drives the change forward. Previous studies show that the new laws in sustainability reporting often are very difficult, complicated and demanding to follow for the corporations. This study examines how the corporation's sustainability work has changed and which of the legal and non legal requirements has driven the change. This study is abductive with a qualitative approach, this study used a case study of two companies in the automotive industry to be able to answer the research question. The result of this study showed in contrast to the previous literature that the two companies in the case study weren’t highly affected by the legal requirements in sustainability reporting that were introduced. This was mainly because the two already had adopted a great sustainability routine in their work. This finding was the biggest difference from the previous literature and theories. Further it was found that the non legal requirements were the biggest and the most driving changes for the corporations. The non legal requirements were the ones that were driving the change and were the most demanding for the two corporations. This study resulted in that the legal requirements weren't as complicated and difficult for the corporations as the previous literature suggested, instead it was the non legal requirements in the form of stakeholders that was driving the change for the corporations. NFRD CSRD ÅRL Hållbarhetsredovisning Legitimitet Intressenter Lagstadgade påtryckningar icke-lagstadgade påtryckningar Business Administration Företagsekonomi
2	Drivkrafter bakom frivillig hållbarhetsrapportering i svenska små- och medelstora företag : En kvalitativ studie / Drivers Behind Voluntary Sustainability Reporting in Swedish Small and Medium-Sized Enterprises : A qualitative study Sålder, Emil, Norell, William January 2024 (has links) Bristen på tillräcklig hållbar utveckling har skapat en växande global oro. Samtidigt har samhällets ökade medvetenhet om utmaningar som dåliga arbetsvillkor och klimatförändringar intensifierat påtryckningarna på näringslivet att arbeta med hållbarhet. Små och medelstora företag (SMEs) utgör idag 99,9 procent av alla företag i Sverige samt 98 procent av företagen inom Europeiska unionen, och dessa bolag står därmed för en betydande del av det samlade ekologiska fotavtrycket. Befintlig forskning om hållbarhetsrapportering har generellt fokuserat på stora företag. Studier om SMEs har främst undersökt dessa företags deltagande i hållbara aktiviteter och prestationer inom hållbarhet. Det finns dock fortfarande begränsad empirisk kunskap om de specifika drivkrafterna bakom frivillig hållbarhetsrapportering, särskilt bland svenska SMEs Studien syftar till att utveckla förståelsen för vilka drivkrafter som influerar frivillig hållbarhetsrapportering bland svenska SMEs. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju respondenter på sex utvalda företag har genom intervjuer bidragit med sina erfarenheter och uppfattningar om varför företaget frivilligt hållbarhetsrapporterar. I empirin identifieras sex centrala drivkrafter som påverkar svenska SMEs att frivilligt hållbarhetsrapportera. För det första visar studien att företagens ledning spelar en betydande roll, där ledningens engagemang i hållbarhetsfrågor är en stark motiverande faktor. För det andra ses möjligheten till verksamhetsförbättringar och ökad transparens som viktiga drivkrafter för hållbarhetsrapporteringen. Vidare utgör ambitionen att erhålla legitimitet, samt ambitionen att signalera hållbarhetsarbete för att skapa trovärdighet och stärka konkurrenskraften ytterligare centrala drivkrafter som influerar rapporteringen. Även påtryckningar från leverantörskedjan, främst från kunder snarare än leverantörer, framstår som en motiverande drivkraft. Slutligen visar studien att indirekt lagstiftning också representerar en drivkraft för ett proaktivt hållbarhetsarbete och därmed en influens för frivillig hållbarhetsrapportering. Studien tillför ett empiriskt bidrag som kompletterar den tidigare begränsade forskningen om drivkrafterna bakom frivillig hållbarhetsrapportering bland SMEs. Utöver specifik kunskap om SMEs kan de insikter som studien bidrar med även beaktas som ett tillskott till den generella kunskapen om frivillig hållbarhetsrapportering. / The lack of sufficient sustainable development has created a growing global concern. At the same time, society's increased awareness of issues such as poor working conditions and climate change has intensified the pressure on businesses to engage in sustainability efforts. Small and medium-sized enterprises (SMEs) currently make up 99.9 percent of all companies in Sweden and 98 percent of companies within the European Union, and thus these businesses account for a significant portion of the overall ecological footprint. Existing research on sustainability reporting has generally focused on large companies. Studies on SMEs have primarily examined these companies' participation in sustainable activities and their sustainability performance. However, there is still limited empirical knowledge about the specific drivers behind voluntary sustainability reporting, particularly among Swedish SMEs. This study aims to enhance the understanding of the drivers influencing voluntary sustainability reporting among Swedish SMEs. The study adopts a qualitative research approach using semi-structured interviews as the data collection method. Seven respondents from six selected companies contributed their experiences and perceptions through interviews about why their company voluntarily reports on sustainability. The empirical data identifies six central incentives that influence SMEs to voluntarily engage in sustainability reporting. First, the study shows that company management plays an important role, where the management's commitment to sustainability issues is a strong motivating factor. Second, the opportunity for operational improvements and increased transparency are seen as important incentive for sustainability reporting. Furthermore, the ambition to achieve legitimacy and the desire to signal sustainability efforts to build credibility and enhance competitiveness are additional incentives that influence reporting. Pressures from the supply chain, primarily from customers rather than suppliers, also emerge as a motivating incentive. Finally, the study indicates that indirect legislation represents an incentive for proactive sustainability efforts, thereby influencing voluntary sustainability reporting. The study provides an empirical contribution that complements the previously limited research on the incentives behind voluntary sustainability reporting among SMEs. In addition to offering specific insights about SMEs, the findings of the study can also be considered an addition to the general knowledge on voluntary sustainability reporting. Frivillig hållbarhetsrapportering SME drivkrafter påtryckningar Business Administration Företagsekonomi
3	Journalisters erfarenhet av hot i sin yrkesverksamhet : En kvalitativ intervjustudie med sex journalister i lokalpress Kihlström, Linnéa, Forsvik, Sandra January 2014 (has links) Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot journalister och beskriva hotens karaktär genom att lyssna till journalisternas egna erfarenheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har erfarenhet av hot och vänt oss till vissa nyckelpersoner. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar: Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare? Finns det en handlingsplan på redaktionerna när medarbetare hotas? Hur ser den i så fall ut? Vad anser de enskilda journalisterna att hot får för konsekvenser för det journalistiska arbetssättet och – i förlängningen – även demokratin? Vår forskningsfråga blir således: om, och i så fall varför, journalister på lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning. Resultatet av studien visar att alla respondenter har fått hot och trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen. Samtliga upplever att hoten mot journalister har ökat de senaste åren och att hoten i dag tar sig andra uttryck. Till exempel har det blivit vanligare att representanter från den organiserade brottsligheten försöker påverka vad som publiceras och inte. På alla redaktioner vi besökt finns handlingsplaner och riktlinjer för hur man ska gå till väga när en journalist eller redaktion utsätts för hot. Samtliga lokaltidningsredaktioner har också varit tvungna att ta till säkerhetsåtgärder som en direkt konsekvens av att de upplever en ökad hotbild. Majoriteten av respondenterna berättar om hur man i ett tidigt skede har ändrat i artiklar på grund av rädsla för att utsättas för hot. Threat harassment journalists journalism pressure democracy models Hot trakasserier journalister journalistik påtryckningar demokratimodeller
4	Val av ersättningsmodell inom den svenska hälso- och sjukvården : En komparativ studie om beslutsfattandet att inte tillämpa den DRG-baserade ersättningsmodellen / Choice of payment system in the swedish health care system : A comparative study of the decision making not to apply the DRG-based payment system. Cajnerud, Erik, Gustavsson, Oscar January 2022 (has links) Bakgrund och problem: Sedan marknadiseringen av den svenska hälso- och sjukvården har begreppet ersättningsmodeller fått ett ökat utrymme inom välfärdsdebatten. Motivet med marknadiseringen var att öka kostnadseffektiviteten och minska centralstyrningen. Detta innebar att beslut som tidigare fattats på statlig nivå istället hanteras på regional nivå. Regionerna kan därmed självständigt utforma och tillämpa den ersättningsmodellen de anser lämplig. Mer specifikt resulterade detta i att den traditionella anslagsfinansieringen i större utsträckning ersattes av den framväxande DRG-baserade ersättningen. Flertalet studier lyfts fram vilka riktar kritik mot incitamenten de olika ersättningsmodellerna ger upphov till och hur dessa kan anses vara motsägelsefulla mot hälso- och sjukvårdens olika intressenter. Detta resulterade i att flertalet regioner valde att överge den DRG-baserade ersättningsmodellen. Den institutionella teorin förklarar att såväl intressenterna som omgivningen utsätter beslutsfattare inom hälso- och sjukvården för olika former av påtryckningar. Till följd av detta går det att ifrågasätta att beslut om val av ersättningsmodell kan förklaras vara rationellt. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur beslutsfattare, inom hälso- och sjukvården, i regionerna Västmanland, Halland och Jönköpings län upplever och påverkas av påtryckningar vid val av ersättningsmodell. Metod: Denna studie är komparativ och av kvalitativ art, vilket gör den till en flerfallsstudie. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av den institutionella teorin. Slutsats: Analysen visar på hur väl den institutionella teorin lyckas fånga och förklara hur beslutsfattandet, vid val av ersättningsmodell, utsätts för påtryckningar härrörande från de institutionella begreppen legitimitet, löskoppling och isomorfism. Utifrån analysen hävdar vi att dessa påtryckningar medför att beslutsfattandet inte kan förklaras vara rationellt. / Background and problem: Since the marketization of Swedish health care the concept of payment systems have gained further attention in the welfare debate. The motive behind the marketization was to increase cost-efficiency and reduce central regulation. This resulted in a transition where decisions traditionally made on state level were instead handled on regional level. The regions can thus decide independently on the structure and choice of payment systems they consider appropriate. More specifically this resulted to a greater extent in a transition from the traditional payment system being replaced by the emergent DRG-based payment system. Several highlighted studies direct their criticism towards the incentives associated with the different payment systems and how these can be perceived contradictory to the different health care stakeholders. This resulted in most of the regions discarding the DRG-based payment system. The institutional theory explains that both the stakeholders and the environment expose decision-makers in the health care sector to various forms of pressure. As a result it can be questioned whether decisions on the choice of payment system can be explained as rational. Purpose: The purpose of this study is to investigate how decision-makers in health care, in the regions of Västmanland, Halland and Jönköping County, are experiencing and affected by pressures in the choice of payment system. Method: This study is comparative and of a qualitative nature, which makes it a multiple-case study. The empirical material has been collected via semi-structured interviews and analyzed using institutional theory. Conclusion: The analysis shows how well the institutional theory manages to capture and explain how decision-making, when choosing a payment system, is exposed to pressure derived from the institutional concepts of legitimacy, detachment and isomorphism. Based on the analysis, we claim that these pressures mean that decision-making cannot be explained as rational. DRG ersättningsmodeller institutionell teori påtryckningar legitimitet löskoppling isomorfism Business Administration Företagsekonomi
5	Sociala förhållanden och uppförandekoder - Hur tar textila företag sitt ansvar? Balchman, Rebecca, Fransén, Josefin January 2016 (has links) I dagens samhälle är Corporate Social Responsibility (CSR) ett omtalat och aktuellt ämne. Det främjar hållbar utveckling och innefattar det ansvar som företag förväntas ta för sin samhällspåverkan ur socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. I takt med att allmänhetens intresse för CSR växer, ökar pressen att företag ska implementera och aktivt arbeta med dessa frågor. Vidare efterfrågas en tydlig redovisning av arbetet för att företagsintressenter ska kunna ta del av informationen. Denna uppsats syftar till att belysa den sociala aspekten av CSR med fokus på textila företags uppförandekoder samt uppföljning och efterlevnad av dessa. Den empiriska undersökning som ligger till grund för uppsatsens resultat baseras på en kombination av litteraturstudie, kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner på två svenska fallföretag i textilbranschen samt interna dokument från företagen så som års- och hållbarhetsredovisningar, uppförandekoder och pressmeddelanden. Litteraturstudien gav till följd en undersökningsmodell med åtta områden som enligt forskning har inverkan på företags utformande av CSR-arbete. Genom övrigt empiriskt material undersöktes hur de utvalda företagen såg på detta. Resultatet av denna studie mynnar ut i en modell som visar hur de olika områdena inom CSR påverkar företags uppföljningar av uppförandekod samt efterlevnad av dessa. CSR Uppförandekod Uppföljning Efterlevnad Värdegrund Varumärke Geografiskt avstånd Kulturella skillnader Utbildning Yttre påtryckningar Transparens Redovisning av hållbarhetsarbete Kommunikation
6	Lära eller lösa? : En studie av svenska myndigheters organisatoriska lärande underkris. Wulfert, Kristian, Söderlund, Kevin January 2023 (has links) I denna studie presenteras förhållandet mellan barriärer och möjligheter för organisatoriskt lärande för en tillfällig krisorganisation i en offentlig myndighet. Syftet med uppsatsen är att studera hur en svensk myndighets tillfälliga krisorganisations lärande såg ut under coronapandemin. En studie genomförs på Socialstyrelsens tillfälliga krisorganisation som ett exempel på fenomenet. Studien genomfördes via intervjuer med stabschefer på Socialstyrelsens krisorganisation samt genom insamling av sekundärdata. Resultatet av studien visar att det organisatoriska lärandet för Socialstyrelsens krisorganisation har påverkats av krisorganisationens tillfälliga natur. Därutöver tycks organisationsminne potentiellt ha skapat både barriärer och möjligheter för det organisatoriska lärandet. Även externa aktörer samt politiska påtryckningar har potentiellt skapat barriärer. I fallet med Socialstyrelsens krisorganisation verkar ansvarsskyldighet inte ha påverkat det organisatoriska lärandet. Organisatoriskt lärande organisationsminne ansvarsskyldighet interna och externa aktörer politiska påtryckningar tillfälliga organisationer statlig organisation myndighet kris Business Administration Företagsekonomi
7	Licence to Talk : Sustainability Managers and their Managerial Realities within the Corporate Sustainability Paradox El hajjari Borg, Mounia, Sundberg, Elin January 2021 (has links) While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature. Sustainability managers sustainability-dedicated professionals sustainable development sustainable management corporate sustainability corporate paradox CSR stakeholders governance sustainability strategies communication strategic communication sustainability reporting non-financial disclosure private sector in Sweden paradox approach paradox perspective business case social and environmental responsibility organizations multinationals MNC Nils Brunsson organizational theory organizational hypocrisy neo-institutionalism organizational individuals decision-making action business operations isomorphism institutional logics market logics reporting frameworks GRI global reporting initiative walk the talk change making change agent systemic change behaviour and human resources identity work organizational sociology legitimacy Hållbarhetschefer hållbarhetsrelaterade roller hållbar utveckling hållbar ledning hållbarhet paradox CSR intressenter styrning hållbarhetsstrategier kommunikation strategisk kommunikation hållbarhetsrapportering icke-finansiell information privat sektor i Sverige paradox perspektiv affärsstrategi socialt och miljöansvar organisationer multinationella företag MNC Nils Brunsson organisationsteori organizational hypocrisy hyckleri neo-institutionalism organisatoriska individer individnivå beslutsfattande affärsverksamhet isomorfism institutionell logik marknadslogik rapporteringsramverk GRI global reporting initiativ walk the talk förändringsarbete förändringsagent systemförändring beteende och mänskliga resurser identitetsarbete organisatorisk sociologi legitimitet externa och interna påtryckningar. Social Sciences Samhällsvetenskap

1

Page generated in 0.1207 seconds