No description available.

Det saknades teori kring vilka aspekter som var viktiga för potentiella kunder att väga in i ett beslut om övergång till molnbaserade affärssystem. I undersökningen har vi samlat tidigare forskning kring molntjänster generellt och sedan jämfört den med empiri från respondenter med erfarenhet av molnbaserade affärssystem. På så sätt har vi försökt koppla tidigare forskning och undersökt huruvida den är applicerbar på vår studie. Vi kom fram till att det framförallt är aspekter rörande säkerhet, ekonomi och affärsstrategi som kunder bör vara medvetna om när de planerar en övergång till molnbaserade affärssystem. Rörande säkerhet fann vi att det är viktigt att tänka på hur den fysiska lagringen sker och säkerhetsrutiner kring vem som handhar data och hur den säkerhetskopieras samt vem som äger datan. Ekonomiskt kan beslutet om en övergång påverkas av molntjänsters olika prismodeller, hur kostnader skiljer sig mot lokalt installerade system samt potentiellt dolda kostnader. Slutligen kan det affärsstrategiskt finnas avgörande aspekter i hur system interagerar med varandra, hur anpassad en tjänst är till mobila enheter samt att molntjänster enkelt kan skalas upp i storlek vid behov.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser på företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar också om hur kompetensstrategier kan samverka med affärsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras på tre intervjuer med respondenter från tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare använder sig av. En något överraskande slutsats är att skola och näringsliv allt mer intar samma perspektiv kring lärande. Det är också på det sättet att konkurrensutsatthet, företags lokalisering, företagsform och generella omvärldstryck påverkar utformningen av kompetensstrategin. Hur man arbetar med kompetens- och affärsstrategin styrs till exempel till viss del av vilken relation man har till kunderna. Gemensamma svårigheter är tidspressen som försvårar möjligheterna till utrymme, struktur, organisation för återkoppling, uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling. Samtidigt är man överens om den ekonomiska och sociala nyttan av en aktiv kompetensstrategi. Akilleshälen är administrativa, ekonomiska och tekniska mät och värderingssystem av kompetensutvecklingens värde. Det visar sig dessutom att det inte är någon markant skillnad i grund och botten mellan privata och offentliga organisationer när det gäller de stora frågorna. Det som skiljer dem är tillgängliga resurser och den struktur man arbetar i.

Vi startade vår studie med en vilja att ta reda på hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förändringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och många tidningar tvingas säga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har även börjat införa olika sätt att ta betalt för de digitala nyheterna på internet som ett försök att ordna upp den försämrade ekonomin. Det aktuella ämnet har väckt många frågor hos oss. Är papperstidningen en rest från gamla tider som snart kommer ersättas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i så fall kunna finansiera tidningarna när läsarna är vana att få sina digitala nyheter gratis? Vi har studerat ämnet genom en kvantitativ studie där vi med en enkät frågat personer mellan 25-45 år om deras vanor och syn på nyheter och nyhetsmedier. Enkäten byggde vi utifrån teorier om värdeskapande, betalningsvilja och prissättning. Vi har i vår studie sett att det inte är så enkelt att bara dödsförklara papperstidningen och se den som en relik. Vi har sett att det fortfarande verkar finnas en nytta och ett behov av den fysiska tidningen som nyhetskanal och att det i slutändan handlar om hur tidningsföretagen väljer att arbeta. Så länge det finns gratisalternativ finns det även en risk för papperstidningens död. Vår studie visar dock att folk ändå föredrar papperstidningen som medium och att om det digitala nyheterna kommer tas betalt för kommer det finnas en större motivation till att köpa papperstidningar, då nyttan av de digitala alternativen minskar när priset för dem ökar. På detta sätt skulle de digitala nyheterna kunna bli ett komplement istället för en ersättning. De olika kanalerna skulle kunna tillföra olika delar i nyhetsrapporteringen. Exempelvis skulle de digitala kanalerna kunna hantera de minutsnabba nyheterna medan papperstidningen skulle kunna stå för trovärdigheten, de fördjupande reportagen och den kvalitativa journalistiken. Skapar tidningsföretagen möjligheten för de olika kanalerna att komplettera varandra, så skapar de även motivationen att betala för dem. Vår studie tyder på att lösningen finns i denna typ av medvetna strategiska satsningar.

Revisionspliktens avskaffande innebar att 72 procent av de svenska aktiebolagen inte är tvingade till revision enligt lag. Detta har lett till att revisionsbyråerna har fått anpassa sin affärsstrategi för att bemöta den nuvarande marknaden och klienternas behov. Även hela revisionsprofessionen har fått anpassa sig för att kunna bli mer öppna för förändringar som historisk varit strängt reglerade av egna restriktioner för hur man ska bemöta klienter och konkurrenter. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur revisorerna ser på revisionsbyråernas affärsstrategi efter avskaffandet av revisionsplikten. Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ metod, där vi gjort fyra stycken intervjuer med revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och även kompletterat detta med en dokumentstudie av byråernas hemsidor och årsredovisningar. Undersökningen visar enligt de intervjuade revisorerna att revisionsbyråernas affärsstrategi år 2011 fortfarande omfattar revision, men är idag även mer fokuserat på rådgivning, redovisning, sälj samt till en större grad än tidigare år marknadsföra sig mot de blivande och potentiella klienterna. Detta beror på att klienternas situation har förändrats sedan revisionspliktens avskaffande. De strategiska förändringarna påbörjades redan innan år 2011, men eskalerades efter revisionspliktens avskaffande. Uppsatsen bidrar med en större förståelse och kunskap om hur affärsstrategin för de fem största revisionsbyråerna i Sverige ser ut år 2011 efter avskaffandet av revisionsplikten. Resultaten av undersökningen är intressant för revisionsbranschen och revisorer, men även för studenter med avsikt att bli revisor. / The Audit obligation abolition has led to that 72 percent of the Swedish limited companies do not need statutory audit. This means that audit firms have had to adapt their business strategy to meet the current market and customer needs. Historically the profession was heavily regulated by their own restrictions on how to respond to clients and competitors. The entire audit profession has now had to adapt in order to become more open to changes. The purpose of this paper is to describe and analyze how auditors view the audit firms’ business strategy after the abolition of the audit obligation. We have used an abductive research approach and a qualitative method, involving four interviews with auditors from the five largest auditing firms in Sweden, we supplemented this with a documentary study of the firms’ websites and annual reports. According to the interviewed auditors the audit firms’ business strategy in 2011 still includes auditing. But today it is even more focused on consulting, accounting, sales, and to a greater extent than in previous years the firms market themselves to new and potential customers. These strategic changes began before 2011, but escalated after the audit obligation abolition. The study contributes to a greater understanding and knowledge of the business strategies for the five largest auditing firms in Sweden in 2011, after the abolition of the audit obligation. The survey results are interesting for the accounting profession and auditors, but also for students intending to become auditors.

<p>Strategisk roll av informationssystem har börjat diskuteras i allt större utsträckning i och med uppkomsten av den Internetbaserade elektroniska handeln mellan företag, Business-to-Business (B2B). För att kunna uppskatta den strategiska betydelsen av införandet av ett sådant system krävs att företagen begrundar sin allmänna affärsstrategi utifrån informationssystemets potential. Befintliga ramverk för informationssysystemsutveckling innehåller riktlinjer för kartläggning av de strategiska förändringarna men räcker inte till för att enskilt utvärdera B2B:s strategiska bidrag. En sammanställning av flera befintliga ramverk har resulterat i ett nytt ramverk som mer enhetligt kan analysera företagens allmänna affärsstrategi med avseende på B2B. I sin tillämpning har ramverket uppvisat förmågan att väcka en diskussion kring de potentiella förändringarna i företagens strategiska läge utifrån deras informationssystems utvecklingsmöjligheter.</p>

För startupbolag är venturekapital (VC) ett populärt alternativ som extern finansiering, där VC- bolagen inte sällan tar en aktiv roll deras portföljbolag. Vidare indikerar tidigare forskning att startupbolag har ett mindre behov av Management Control Systems (MCS) samtidigt som MCS och affärsstrategi har en växelverkande relation. Studiens syfte är att ge ett kunskapstillskott kring huruvida förekomsten av VC påverkar startupsbolagens affärsstrategi samt MCS. En kvalitativ metod har genomförts med fyra intervjuer som bas för den empiriska sammanfattningen. Studiens resultat indikerar att VC ökar användningen av MCS för startupbolag. De faktorer som påverkar förändringens omfattning är företagsstorlek, investeringens storlek samt VC-bolagets involveringsgrad. De områden inom MCS som förändras främst är omfattningen av långsiktig planering samt användningen av finansiella mått. Det är stor variation avseende hur VC påverkar affärsstrategin. Vidare indikerar resultatet att förändringar inom startupbolag inte nödvändigtvis är initierade av VC-bolagen, utan ofta är ett naturligt steg när företaget växer.

I dagens organisationer har man förstått att utvecklingen av teknologin går fort och framåt. För att kun-na hänga med i framåtskridandet måste företag och verksamheter anpassa sig efter utvecklingen som sker i omvärlden för att inte hamna efter. Många företag anser att det inte räcker med bara satsa på af-färsstrategier för att kunna lyckas på marknaden utan behöver också ta fram Informationsteknik-/Informationssystem-strategier som ska stödja affärsstrategierna. Det innebär att kopplingen mellan af-färs- och IT-/IS-strategier är väsentlig på grund av att de är beroende av varandra för att företaget ska lyckas att nå sina mål. Problematik kan uppstå när företag ska koordinera de nämnda strategierna. Det kan då finnas tendens att behandla informationsteknologin som ”kostnadscentrerad” eller se den som en dyr investering, snarare än en möjliggörare som driver affärsvärdet. Samordningen av informations-teknik och affärsstrategi, för att utnyttja IT-funktionerna och omvandla verksamheten, har ökat i bety-delse sen flera år tillbaka. Företag strävar efter konkurrensfördel i den mångskiftande och föränderliga marknaden. Det finns mycket forskning och insikt om sambanden mellan affärs- och IT-strategi, och den rollen om partnerskap mellan IT och företagsledningen kan spela. Vi har genomfört djupintervjuer enligt en kvalitativ undersökningsmetod. Det empiriska materialet har analyserat genom abduktiv me-tod och hermeneutisk förhållningsätt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag samordnar IT-management- och affärsstrategi. En viktig aspekt i undersökningen är relationen mellan IT-avdelningen och företagsledningen - hur företagsledningen prioriterar strategierna. Dessutom vill vi belysa bakom-liggande orsaker till de problem som tycks föreligga i området. Syftet är inte heller att dra några gene-rella slutsatser utan deskriptivt angripa problemet. Svaret på vår forskningsfråga om hur de strategierna koordineras i postorder/distanshandel företag är implicit. Den bakomliggande orsaken till detta anser vi vara bristen på väl formulerade strategier. Detta är ett mönster som kan vi se i alla de tre företag. IT-cheferna måste visa framfötterna när gäller strategi formulering. Det är deras ansvar att kräva från ledningen tydliga affärsstrategier för att lättare formule-ra och koordinera IM-strategin med affärsstrategierna. Postorder/distanshandel företag befinner sig i en växande branschen dessa företag kommer att bli tvungna att ha väl formulerande strategier i framtiden.

Att skapa sammanhängande koncern-, affärs- och funktionsstrategier (strategisk kongruens), samt ett styrsystem med ett samstämmigt informationsflöde i och mellan de centrala styrverktygen (integrerad styrning), har sedan länge hävdats vara centralt för koncerners konkurrenskraft. I den mängd empiriska studier som legat till grund för detta har främst en eller två organisatoriska nivåer fokuserats när relationerna mellan strategier, styrning och konkurrenskraft diskuterats. Studier som tar ett helhetsgrepp om dessa samband efterfrågas därför för att öka kunskapen om och förståelsen av sambanden. Föreliggande avhandling svarar mot den efterfrågan. En longitudinell fallstudie för perioden 1995–2007 har genomförts. Strategier, ekonomistyrning och produktionsstyrning på koncern-, affärs- och funktionsnivå har studerats inom försvars- och säkerhetskoncernen Saab AB. Tre affärsenheter har studerats i detalj: Saab Aerosystems, Saab Bofors Dynamics och Saab Systems. Det empiriska materialet har samlats in genom 74 intervjuer med totalt 54 respondenter samt via både internt och publikt skriftligt material. Avhandlingen visar att strategisk kongruens och integrerad styrning skapas genom ömsesidig anpassning av strategier och styrning på koncern-, affärs- och funktionsnivå. Genom en sådan ömsesidighet anpassas styrningen till koncernens kritiska framgångsfaktorer och ett integrerat informationsflöde skapas. Inom Saab har detta i sin tur påverkat beteendet på alla nivåer och bidragit till att det förändrats i enlighet med strategierna. De senare har därmed implementerats. Samtidigt som dessa beteendeförändringar skett har Saabs konkurrenskraft varit god. Då implementerade strategier, anpassade utifrån omgivningen, kan antas vara en viktig del i ett företags framgång har Saabs strategiska kongruens och integrerade styrning rimligen haft en väsentlig betydelse för koncernens konkurrenskraft. / For companies, consistency between strategies on corporate, business and functional levels (strategic congruence), in combination with alignment among control systems (integrated control) is considered vital for gaining competitive advantage. Numerous empirical studies have examined these relationships. However, most of them only take one or two organizational levels into consideration. Therefore, there is a need for studies with a holistic approach to further increase the knowledge and understanding about the relationships between strategy, control and competitive advantage. This dissertation sets out to fill that gap. A longitudinal case study was carried out covering the period 1995–2007. Strategies, the management control system and the production control system were studied for the corporate, business and functional levels within the Swedish defense and security company Saab AB. Three business units were studied in detail: Saab Aerosystems, Saab Bofors Dynamics and Saab Systems. In order to collect empirical data, 74 interviews with 54 respondents were conducted. In addition, annual reports and other written material about the company were used. The main findings in this study suggest that strategic congruence and integrated control is created through mutual adjustment of strategy and control on the corporate, business and functional levels. Such adjustment aligns the control systems with the company’s critical success factors, thereby creating an integrated information flow that stimulates a behavior consonant with strategies on all organizational levels. Within Saab, this has led to extensive behavioral changes and implementation of new strategies. Simultaneously, the competitive advantage has been fairly high. Since implemented strategies, adjusted to the environment, can be seen as an important part of a company’s success, Saab’s strategic congruence and integrated control can be considered a significant factor for the company’s competitive advantage.

<p>Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas. Det finns nämligen organisationer som har en IT-strategi men som inte använder den. Det viktiga är inte att ha en IT-strategi utan snarare hur den används.</p><p>Syftet med studien är att berika kunskapen om hur en IT-strategi bör användas samt att ge en bild av vilka för- och nackdelar användandet av en IT-strategi kan ge. För att kunna erhålla kunskap om detta har intervjuer med organisationer som har en IT-strategi genomförts. Resultatet visar på att en IT-strategi bör användas som underlag vid diskussion för att bidra med hjälp till problemlösning. IT-strategin bör inte ses som en problemlösare i sig. Vidare visar resultatet att användandet av en IT-strategi kan ge nackdelar, men att det inte gör det för de intervjuade organisationerna. Däremot visar resultatet att användandet av en IT-strategi ger en del fördelar. Fördelar i form av att det blir ett stöd i arbetet, det ger en tydlighet, det underlättar beslutsprocessen samt att det skapar säkrare investeringar på IT.</p>