Framväxten av startupbolag är viktig för såväl samhällsutveckling som jobbmöjligheter. Dock visarforskning att dessa typer av bolag ofta möter svårigheter i sin kapitalanskaffning, som är en förutsättning för att bolagen ska utvecklas och fortleva. För att uppfylla startupbolags finansieringsbehov har en alternativ finansieringsmetod växt fram de senaste åren –crowdfunding, och denna metod är ännu relativt outforskad. Därmed fann författarnatill denna studieett forskningsgap som behövde fyllas.Syftet med denna studie är därför att utveckla en djupare förståelse för hur startupbolag och dess två subaktörer; företagsinkubatorer och banker, upplever att den relativt nya finansieringsmetoden crowdfunding förändrar förutsättningarna för startupbolag att söka externt kapital. Studiens utgångspunkt är bolags förutsättningar i traditionella finansieringssammanhang, och tar därför avstamp i teorier kring dessa. För att fylla det funna forskningsgapet och uppfylla studiens syfte har en kvalitativ studie genomförts, där empiri har samlats in under tio semistrukturerade intervjuer, fördelat på de tre ovan nämnda aktörerna. Ur teorin och empirin kunde fyra övergripande teman finnas; kapitalstruktur, informationsasymmetri, signalering och finansieringslandskapet. Under varje tema kunde kunskap i relation till både traditionella finansieringssammahang och crowdfundingsammanhang utläsas, vilket gav författarna möjligheten att besvara problemformuleringen samtuppfylla studiens syfte.De generella resultat som kunde utläsas ur dessafyra övergripande teman är att crowdfunding som alternativ finansieringsmetod upplevs kunna påverka förutsättningarna för startupbolag att söka externt kapital på flera sätt;genom att öka tillgängligheten av externt kapital både initialt och efter en lyckad crowdfundingkampanj, genom att förändra krav på signalering som startupbolag möter för att minska informationsasymmetrin mellan bolaget och finansiären, samt genom att finansieringsmetoden upplevs kunna demokratisera det finansiella systemet och förflytta makten från traditionella finansiärer till individerna i samhället. Dessutom framkom det under studien att det råder en relativt utbredd okunskap kring crowdfunding som finansieringsmetod, en okunskap som författarna anser bör minskas avsevärt för att startupbolag på ett effektivt sättvidareska kunna nyttja metoden till dess fulla potential. Dessa resultat bidrar såväl teoretiskt till forskningsfältet, som praktiskt till startupbolag –genom ökad insikt ochdärmed bättre förutsättningar att fatta strategiskt välgrundade finansieringsbeslut, med crowdfunding i åtanke.

För startupbolag är venturekapital (VC) ett populärt alternativ som extern finansiering, där VC- bolagen inte sällan tar en aktiv roll deras portföljbolag. Vidare indikerar tidigare forskning att startupbolag har ett mindre behov av Management Control Systems (MCS) samtidigt som MCS och affärsstrategi har en växelverkande relation. Studiens syfte är att ge ett kunskapstillskott kring huruvida förekomsten av VC påverkar startupsbolagens affärsstrategi samt MCS. En kvalitativ metod har genomförts med fyra intervjuer som bas för den empiriska sammanfattningen. Studiens resultat indikerar att VC ökar användningen av MCS för startupbolag. De faktorer som påverkar förändringens omfattning är företagsstorlek, investeringens storlek samt VC-bolagets involveringsgrad. De områden inom MCS som förändras främst är omfattningen av långsiktig planering samt användningen av finansiella mått. Det är stor variation avseende hur VC påverkar affärsstrategin. Vidare indikerar resultatet att förändringar inom startupbolag inte nödvändigtvis är initierade av VC-bolagen, utan ofta är ett naturligt steg när företaget växer.

A great challenge for startup companies is the lack of market knowledge and access to resources. Knowledge and resources can be acquired through networking, however, as many startup companies are young and unknown, they have difficulties establishing themselves in relevant networks. Incubators have for many years been an important instrument for the development of new companies and regional development. One important segment incubators offers startup companies is the access to a network. Networking establishes connections and strengthens relationships, which promotes a richer social capital. The purpose of the study is studying which factors of an incubator that impacts a startup companies’ development of social capital through networking and the challenges associated with networking. The underlying idea in the study is that the association with an incubator can strengthen the startup company’s legitimacy and develop the startup company's social capital by offering access to a network. For a young and unknown company, legitimacy and trust are important elements for network establishment. Young companies that are run by founders without previous qualifications often lack legitimacy and become just one of many others who tries to be heard in the startup business noise. The study uses a qualitative approach and three semi-structured interviews were conducted with representatives from two incubator firms and one industry organization that specializes in networking. The data was analyzed through a deductive thematic analysis. The theoretical field which the study is based on comes from theories within the business administration field and concerning entrepreneurship, organizational networks, business incubators and the creation of social capital within an organizational environment. The study finds that the association with an incubator can increase the company's legitimacy in the form of competency-based trust, which is based on knowledge or involvement with another actor. However, the study finds trust that is based on the founder’s reputation and past experience has a greater legitimating effect compared to only being associated with an incubator. The study also finds that the network an incubator makes available to startup companies consist of a network within the incubators own ecosystem. Network ties consist of specialized mentors with a recognized good level of knowledge within a certain or several fields, as well as incubator management, which can be interpreted as, the incubator offers a qualitative social capital which startup companies can acquire knowledge and resources from.  The study finds that aspiring Born Global founders who wants access to an international network should first review what type of network the incubator can offer. The study identifies the challenges associated with networking through an incubator. Internal networking is challenged by competition between companies, a perception that networking does not add any value, and fear of accidentally sharing technological secrets, which shifts companies from interacting and generating a richer social capital to become isolated or more focused on already established contacts the founder trusts. Challenges linked to networking with mentors includes the lack of truthfulness and complete transparency. Challenges linked to external networking outside the incubator’s ecosystem may include stakeholder recommendations to only network within the incubator's own ecosystem. / En stor utmaning för startupbolag är bristen på marknadskunskaper och tillgång till resurser. Kunskaper och resurser kan förvärvas genom nätverkande, men då många startupbolag är unga och okända har de svårt att etablera sig i relevanta nätverk. Inkubatorer har i många år varit ett viktigt instrument för att utveckla nyföretagande och regional utveckling. En viktig del inkubatorn erbjuder startupbolag är tillgången till ett nätverk.Genom nätverkande etableras förbindelser och stärks relationer, vilket leder till ett rikare socialt kapital. Studiens syfte är att studera vilka faktorer hos en inkubator som påverkar utvecklingen av socialt kapital genom nätverkande och de utmaningar som föreligger med nätverkande. Den bakomliggande idén i studien är att associationen med en inkubator kan stärka startupbolagets legitimitet samt utveckla startupbolagets sociala kapital genom att inkubatorn erbjuder tillgång till ett nätverk. För det unga och okända bolaget är legitimitet och tillit viktiga faktorer för etablering i nätverk. Unga bolag som drivs av en entreprenör utan tidigare meriter saknar ofta legitimitet och blir därför en av många andra som försöker höras i bruset. Studien använder en kvalitativ ansats där tre semi-strukturerade intervjuer utförts med representanter från två inkubatorverksamheter och en branschorganisation som specialiserar sig på nätverkande. Data analyserades genom en deduktiv tematisk analys. Det teoretiska fältet som studien baserar sig kommer från teorier inom det företagsekonomiska fältet och rörande entreprenörskap, organisatoriska nätverk, företagsinkubatorer och skapandet av socialt kapital inom en organisatorisk miljö.Studien finner att medlemskapet hos en inkubator kan höja startupbolagets legitimitet i form av kompetensbaserade tillit, vilket grundar sig på kunskaper eller involvering med en annan aktör. Studien finner dock att tillit som grundar sig på bolagsgrundarens tidigare erfarenheter och rykte på marknaden har en större legitimerande effekt jämfört med att endast ingå hos en inkubator. Studien finner även att nätverket inkubatorn gör tillgängligt för startupbolagen består av ett nätverk inom ramen av inkubatorprogrammets egna ekosystem. Nätverksförbindelser inkubatorn erbjuder består av specialiserade mentorer med erkänt goda kunskaper inom ett eller flera områden samt programmets ledning, vilket kan tolkas som att inkubatorn främjar utvecklingen av ett kvalitativt socialt kapital där nödvändiga kunskaper och resurser kan förvärvas.  Studien finner även att aspirerande Born Globals grundare som vill ha tillgång till ett internationellt nätverk först bör granska vilket typ av nätverk inkubatorn kan erbjuda. Studien identifierar de utmaningar som finns förknippat med nätverkande genom en inkubator. Det interna nätverkandet utmanas av konkurrens mellan bolag, uppfattningen att nätverkade inte tillför något värde, samt en rädsla för att råka dela med sig av teknologiska hemligheter, vilket skiftar bolagen från att interagera och utveckla ett rikare socialt kapital till att bli isolerade eller mer fokuserade på att endast nätverka med redan etablerade kontakter grundaren har tillit till. Hinder för nätverkande med mentorer omfattar avsaknaden av öppenhet och full transparens. Hinder kopplat till extern nätverkande utanför inkubatorns ekosystem kan innefatta rekommendationer från intressenter att endast nätverka inom inkubatorns egna ekosystem.