Framväxten av startupbolag är viktig för såväl samhällsutveckling som jobbmöjligheter. Dock visarforskning att dessa typer av bolag ofta möter svårigheter i sin kapitalanskaffning, som är en förutsättning för att bolagen ska utvecklas och fortleva. För att uppfylla startupbolags finansieringsbehov har en alternativ finansieringsmetod växt fram de senaste åren –crowdfunding, och denna metod är ännu relativt outforskad. Därmed fann författarnatill denna studieett forskningsgap som behövde fyllas.Syftet med denna studie är därför att utveckla en djupare förståelse för hur startupbolag och dess två subaktörer; företagsinkubatorer och banker, upplever att den relativt nya finansieringsmetoden crowdfunding förändrar förutsättningarna för startupbolag att söka externt kapital. Studiens utgångspunkt är bolags förutsättningar i traditionella finansieringssammanhang, och tar därför avstamp i teorier kring dessa. För att fylla det funna forskningsgapet och uppfylla studiens syfte har en kvalitativ studie genomförts, där empiri har samlats in under tio semistrukturerade intervjuer, fördelat på de tre ovan nämnda aktörerna. Ur teorin och empirin kunde fyra övergripande teman finnas; kapitalstruktur, informationsasymmetri, signalering och finansieringslandskapet. Under varje tema kunde kunskap i relation till både traditionella finansieringssammahang och crowdfundingsammanhang utläsas, vilket gav författarna möjligheten att besvara problemformuleringen samtuppfylla studiens syfte.De generella resultat som kunde utläsas ur dessafyra övergripande teman är att crowdfunding som alternativ finansieringsmetod upplevs kunna påverka förutsättningarna för startupbolag att söka externt kapital på flera sätt;genom att öka tillgängligheten av externt kapital både initialt och efter en lyckad crowdfundingkampanj, genom att förändra krav på signalering som startupbolag möter för att minska informationsasymmetrin mellan bolaget och finansiären, samt genom att finansieringsmetoden upplevs kunna demokratisera det finansiella systemet och förflytta makten från traditionella finansiärer till individerna i samhället. Dessutom framkom det under studien att det råder en relativt utbredd okunskap kring crowdfunding som finansieringsmetod, en okunskap som författarna anser bör minskas avsevärt för att startupbolag på ett effektivt sättvidareska kunna nyttja metoden till dess fulla potential. Dessa resultat bidrar såväl teoretiskt till forskningsfältet, som praktiskt till startupbolag –genom ökad insikt ochdärmed bättre förutsättningar att fatta strategiskt välgrundade finansieringsbeslut, med crowdfunding i åtanke.