Revisionspliktens avskaffande innebar att 72 procent av de svenska aktiebolagen inte är tvingade till revision enligt lag. Detta har lett till att revisionsbyråerna har fått anpassa sin affärsstrategi för att bemöta den nuvarande marknaden och klienternas behov. Även hela revisionsprofessionen har fått anpassa sig för att kunna bli mer öppna för förändringar som historisk varit strängt reglerade av egna restriktioner för hur man ska bemöta klienter och konkurrenter. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur revisorerna ser på revisionsbyråernas affärsstrategi efter avskaffandet av revisionsplikten. Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ metod, där vi gjort fyra stycken intervjuer med revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och även kompletterat detta med en dokumentstudie av byråernas hemsidor och årsredovisningar. Undersökningen visar enligt de intervjuade revisorerna att revisionsbyråernas affärsstrategi år 2011 fortfarande omfattar revision, men är idag även mer fokuserat på rådgivning, redovisning, sälj samt till en större grad än tidigare år marknadsföra sig mot de blivande och potentiella klienterna. Detta beror på att klienternas situation har förändrats sedan revisionspliktens avskaffande. De strategiska förändringarna påbörjades redan innan år 2011, men eskalerades efter revisionspliktens avskaffande. Uppsatsen bidrar med en större förståelse och kunskap om hur affärsstrategin för de fem största revisionsbyråerna i Sverige ser ut år 2011 efter avskaffandet av revisionsplikten. Resultaten av undersökningen är intressant för revisionsbranschen och revisorer, men även för studenter med avsikt att bli revisor. / The Audit obligation abolition has led to that 72 percent of the Swedish limited companies do not need statutory audit. This means that audit firms have had to adapt their business strategy to meet the current market and customer needs. Historically the profession was heavily regulated by their own restrictions on how to respond to clients and competitors. The entire audit profession has now had to adapt in order to become more open to changes. The purpose of this paper is to describe and analyze how auditors view the audit firms’ business strategy after the abolition of the audit obligation. We have used an abductive research approach and a qualitative method, involving four interviews with auditors from the five largest auditing firms in Sweden, we supplemented this with a documentary study of the firms’ websites and annual reports. According to the interviewed auditors the audit firms’ business strategy in 2011 still includes auditing. But today it is even more focused on consulting, accounting, sales, and to a greater extent than in previous years the firms market themselves to new and potential customers. These strategic changes began before 2011, but escalated after the audit obligation abolition. The study contributes to a greater understanding and knowledge of the business strategies for the five largest auditing firms in Sweden in 2011, after the abolition of the audit obligation. The survey results are interesting for the accounting profession and auditors, but also for students intending to become auditors.

Att ha en viss grad av personalomsättning är nödvändigt för organisationens fortsatta lönsamhet. Personalomsättningen inom revisionsbranschen beskrivs däremot som ett problem. Tidigare studier har undersökt olika aspekter av personalomsättningen på individnivå. Där har det identifierats faktorer till varför revisorsassistenter väljer att lämna revisionsbyråerna. Tidigare studier har även fokuserat på olika metoders inverkan på individernas beslut att lämna branschen. Syftet med examensarbetet är att analysera personalomsättningen utifrån revisionsbyråernas perspektiv, och därefter identifiera skillnader mellan stora och små revisionsbyråer. För att besvara examensarbetets forskningsfrågor och uppfylla syftet har både en enkätundersökning samt intervjuer utförts. Enkätundersökningen skickades ut till revisionskontor runt om i Sverige och bidrog med svar från 32 olika kontor. Sedan intervjuades fyra revisionsbyråer i Norrbotten, två små och två stora revisionsbyråer. Studien visar att revisionsbyråerna i Norrland har en låg personalomsättning, men att personal-omsättningen i branschen som helhet fortfarande anses vara för hög. Studiens huvudsakliga slutsats är att personalomsättningen varierar mellan revisionsbyråerna och att byråns storlek är en förklarande faktor. Utöver detta visar studien på att ledningen och externa faktorer har en inverkan på personalomsättningen. De externa faktorerna kan dock inte påverkas av ledningen, utan är något som ledningen istället bör anpassa sig efter för att kunna behålla sina medarbetare. / A certain level of employee turnover is necessary for the organization’s continuous profitability. However, employee turnover in the audit profession is described as a problem. Previous studies have explored different aspects of turnover at the individual level. Where factors have been identified for why associates chooses to leave audit firms. Previous studies have also focused on the influence of different methods on the individual's decision to leave the industry. The purpose of this study is to analyze employee turnover from the audit firms´ perspective, and then identify differences between large and small audit firms. To answer the research questions and fulfill the purpose, both a questionnaire and interviews have been performed. The questionnaire was sent out to audit offices around Sweden and provided answers from 32 different offices. Four auditing firms in Norrbotten were then interviewed, two small and two large auditing firms. The study shows that audit firms in Norrland have a low employee turnover, but turnover in the industry as a whole is still considered too high. The main conclusion of the study is that turnover varies between audit firms and that the size of the firm is an explanatory factor. In addition, the study shows that management and external factors have an impact on turnover. However, external factors cannot be influenced by management, but is something that management should adapt to in order to retain its employees.

I dagens samhälle finns det ett stort antal olika redovisningsstandarder och regelverk som företag måste förhålla sig till. Revisorerna granskar redovisningen för att se till att den upprätthåller den kvalitet som krävs för att den ska ge en rättvisande bild av företaget. Revisorerna ökar trovärdigheten på företags redovisning genom att granska årsredovisningar och den löpande förvaltningen. Det är Revisorsinspektionen (RI) som har som uppgift att granska de svenska revisorerna och ingripa mot revisorer som agerar oredligt. För att möjliggöra fortsatt utveckling av revisionsyrket måste de grundläggande orsakerna till revisionsmisslyckanden identifieras och revisionskvaliteten måste oavbrutet prövas. Syftet med studien är att analysera och granska samtliga disciplinärenden från RI som resulterat i en disciplinär åtgärd för en revisor. Studien ämnar vidare att identifiera de främsta orsakerna till revisionsmisslyckanden, samt att urskilja hur felaktigheterna skiljer sig åt mellan professionsfelaktigheter och processfelaktigheter. Undersökningen genomförs med hjälp av en induktiv innehållsanalys av samtliga disciplinärenden utfärdade av RI under tidsperioden 2016-2022. Studien analyserade totalt 234 olika ärenden med sammanlagt 959 antal felaktigheter. Studien kategoriserar datamaterialet och delar upp revisionsmisslyckanden i två olika huvudgrupper: processfelaktigheter och proffessionsfelaktigheter. Studien identifierade sex olika kategorier tillhörande revisionsprocessen och två kategorier hänförda till revisionsprofessionen. Av de totala felaktigheterna studien identifierade klassificerades 87 procent som processfelaktigheter. Undersökningen påvisar att den vanligaste orsaken till revisionsmisslyckanden är olika typer av granskningsfelaktigheter / Today’s society posits a great number of different accounting standards and regulations that companies need to adhere to. Financial statements are under scrutiny by auditors to ensure that it maintains sufficient quality that it accurately depicts the enterprise. Having auditors overseeing the company's accounts increases the company’s credibility. In Sweden auditors are overlooked by the Swedish Inspectorate of Auditors (SIA), whose purpose is to maintain audit quality, mainly by supervising and examining Swedish auditors. To ensure that audit as a profession continues to develop, audit failures need to be identified, and the auditors who make errors have to undertake disciplinary actions. The purpose of this study is to analyze and examine all disciplinary cases that have been reported from the SIA that have resulted in a disciplinary action. Furthermore, the study aims to identify the most common causes for audit failure, as well as discern how errors differ between professional misconduct and procedural errors. The survey was conducted with an inductive approach, examining all disciplinary cases issued by the SIA during the period 2016-2022. In total, 234 different cases were examined, with a sum of 959 different errors. The data was categorized into two main categories: procedural errors and professional misconduct. The study presents six different categories adhering to audit procedure, and two categories adhering to the audit profession. Out of all the errors identified by the study, 87 percent were classified as procedural errors. The most frequently identified error made by Swedish auditors were different types of examining errors.

Covid-19 pandemin har orsakat dödsfall, risk för människors hälsa och en världsekonomisk nedgång vilket resulterade i att restriktioner infördes för att minska smittspridningen. Restriktioner i form av fysisk distansering till följd av Covid-19 pandemin har skapat både utmaningar och möjligheter för olika branscher i världen. Ett flertal arbetsplatser fick drastiskt omstrukturera arbetssätt och införa ett distansarbete. Revisionsbranschen har inte varit ett undantag utan genomfört en drastisk implementering av distansarbete. Utvecklingen av digitala verktyg inom revisionsbranschen har varit ett pågående arbete under en längre period. Detta för att realisera ett ökat distansanpassat arbetssätt i framtiden, vilket påskyndades till följd av Covid-19. Trots teknologiska förberedelser har det inneburit utmaningar samt givit möjligheter inom revisionsbranschen vilket kan medföra inverkan på revisionskvalitén. Eftersom detta område i skrivande stund är outforskat, är syftet med studien att bidra med kunskap om hur distansarbetet under Covid-19 har inneburit utmaningar och möjligheter inom revisionsbranschen samt skapa förståelse om balansen mellan revisionskvalitet och oberoende och objektivitet.    Studien berör revisionsprocessens förändrade arbetssätt till följd av ökat distansarbete och dess inverkan på revisionskvaliténs slutprodukt. I studien presenteras centrala faktorer vilka vid införandet av distansarbete kan inverka på revisionskvaliteten. Via tio kvalitativa intervjuer med revisionsmedarbetare, vilka har varierande erfarenhet, har individuella-, organisatoriska-, privata- och teknologiska faktorer inom distansarbete ansetts betydelsefulla. Vidare har även input-, process- och output faktorer inom revisionskvalitén samt revisionsprocessens samtliga faser ansetts betydelsefulla. Ytterligare kvalitativ datainsamling har skett genom textanalys av tio företags revisionsberättelser för år 2019, 2020, samt 2021. Majoriteten av respondenterna i studien tillhör Big Four-byråer resterande fyra respondenter tillhör medelstora revisionsbyråer. Samtliga av respondenterna arbetar aktivt med K3-regelverket och är lokaliserade på kontor i olika delar av Sverige.    Studien bidrar med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar revisionsbranschen har mött i samband med den drastiska implementeringen av distansarbete. Vidare utfördes en analys angående om revisionskvalitén har påverkats på grund av de identifierade utmaningarna och möjligheterna. Tillvägagångssättet för studien var att undersöka distansarbetets inverkan på revisionskvalitetens dimensioner bestående av input-, process-, och outputfaktorer. Studien visade på att distansarbetet har medfört kommunikativa utmaningar och svårigheter att upprätthålla kunskapsutveckling. Distansarbetet har även medfört möjligheter för ökad effektivitet. En slutsats av studien var att distansarbetet inte påverkat den slutliga produktens kvalité och därmed uppfattades ingen inverkan på revisionskvaliteten i dagsläget. Vidare uppmärksammas gränsdragningen mellan revisorers oberoende och objektivitet i förhållande till kundrelationerna. Studien uppmärksammar även att om implementering av hybrid-arbetssätt fortsätter bör revisionsbranschen se över kunskapsförsörjningen hos revisionsmedarbetare. / The Covid-19 pandemic causes death, risk to human health and a world economic downturn. The pandemic led to the establishment of restrictions to reduce the spread of the infection and physical distancing have both brought challenges and opportunities for various industries in the world. Several workplaces had to drastically restructure their working methods and implement teleworking. The auditing industry has not been an exception to this, and a drastic implementation of teleworking took place in the line of business. The development of digital tools in the auditing industry has been an ongoing work for a long period. This is to implement an extended teleworking method in the future, which has been accelerated as a result of Covid-19. Despite technological preparations, it has posed challenges and provided opportunities in the auditing industry, which can have an impact on auditing quality. Based on this unexplored field at the time of writing, the purpose of this study is to contribute knowledge about how teleworking during Covid-19 has entailed challenges and opportunities in the auditing industry and to create an understanding of the balance between auditing quality and independence and objectivity   The study refers to the changed working methods regarding the audit process as a result of increased telework and its impact on the audit quality in the final product. The study presents key factors which, when introducing telework, can affect the quality of auditing. Through ten qualitative interviews with audit staff, with varying experience, has individual, organizational, private and technological factors in teleworking been considered significant. Furthermore, input, process and output factors within the audit quality and all phases of the audit process have also been considered significant. Further, qualitative data collection has taken place through text analysis of ten companies' audit reports for the years 2019, 2020, and 2021. The majority of the respondents in the study belong to Big Four-agencies, the remaining four respondents belong to medium-sized audit firms. All the respondents work actively with the K3 regulations and are located in offices in different parts of Sweden.    The study contributes with knowledge of the opportunities and challenges the auditing industry has faced in connection with the drastic implementation of teleworking. Furthermore, an analysis was performed regarding whether the audit quality has been affected due to the identified challenges and opportunities. The approach for the study was to investigate the impact of telework on the dimensions of audit quality consisting of input, process, and output factors. The study showed that teleworking has led to communicative challenges and challenges in maintaining knowledge development. The telework has also led to opportunities for increased efficiency. One conclusion of the study was that the telework did not affect the quality of the final product and thus no impact on the audit quality was perceived at present. Furthermore, attention is drawn to the demarcation between auditors' independence and objectivity in relation to customer relationships. The study also draws attention to the fact that if the implementation of hybrid working methods continues, the auditing industry should review the supply of knowledge among audit staff.