Denna uppsats behandlar fenomenet organisationskultur, och undersöker hur organisationskulturen kan ha kommit att förändrats på ett företag i samband med en organisationsförändring i form av ett uppköp. Detta undersöks genom att två valda teoretiska ramverk används, och att aspekter som tid och förändring inkluderas i studien. Studien genomförs i form av en kvalitativ fallstudie på ett enskilt företag, där semistrukturerade intervjuer av anställda gjorts. Uppsatsen syftar till att undersöka hur bättre förståelse av organisationskultur kan erhållas när en kombination av två teoretiska modeller appliceras i samband med att en organisationsförändring har skett, där det både tas hänsyn till interna nivåer och externa faktorer. Studien visade att en rad olika förändringar gällande organisationskulturen har skett efter det att organisationsförändringen har ägt rum. Studien kan sägas ha bidragit till en djupare förståelse för organisationskultur som enskilt fenomen, och hur fenomenet på olika sätt kan påverkas.

Kurs: Examensarbete i Logistik, 30 hp Författare: Matilda Svensson och Hanna Delius Handledare:Petra Andersson Examinator: Helena Forslund Titel: Framtida förbättringsmöjligheter för kombi- och omlastningsterminaler - En fallstudie på Alvestas kombi- och omlastningsterminal Nyckelord: Kombi- och omlastningsterminaler, intermodala transporter, utnyttjandegrad, interna och externa faktorer   Arbetets syfte är att identifiera och analysera interna och externa faktorer som uppstår på kombi- och omlastningsterminaler samt att analysera hur utbudet på kombi- och omlastningsterminaler kan utvecklas för att möjliggöra ökad utnyttjandegrad.   Arbetet har besvarat tre frågeställningar: <ol type="1">Vilka interna och externa faktorer har lett till att kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta inte når önskad utnyttjandegrad?    Interna faktorer: kompetens, typ av gods, lagring, hantering av gods/ej synkroniserat, ej elektrifierade spår, informationshantering, typ av utrustning, ej kontinuerligt flöde, utrymme och markunderlag. Externa faktorer: Lagar, dieselskatt, vägslitageskatt, konjunktur, befolkningsmängd, buller, nya innovationer, IT-system, infrastruktur, Andra kombi- och omlastningsterminaler, leverantörer, kund och lastbil.   <ol type="1">Hur kan kombi- och omlastningsterminaler i Sverige möta externa faktorer i framtiden? I utförandeplanen kom författarna fram till att det är viktigt för kombi- och omlastningsterminaler att inte bara fokusera på intermodal verksamhet. Det är även viktigt att ha ett effektivt IT-system som kan användas och hantera många och komplexa flöden. Järnvägen är lönsam med gods som är tungt och som kan fraktas långa sträckor därför borde kombi- och omlastningsterminaler kolla på möjligheten att transportera gods till andra länder och inte bara inom Sverige. Sedan borde kombi- och omlastningsterminaler kolla på möjligheten att förlänga spåren som finns på terminalen för att kunna hantera längre tåg. Den sista förbättringslaget är att kombi- och omlastningsterminaler borde kolla på att automatisera hanteringen.   Hur kan kombi- och omlastningsterminalen i Alvesta utvecklas, genom att möta identifierade interna faktorer, för att möjliggöra för ökad utnyttjandegrad?   För att öka utnyttjandegraden har författarna till arbetet kommit fram till att Alvestas kombi- och omlastningsterminal borde ha flera transportoperatörer, förbättrad lagerhantering, stuffa containrar, hantera virkespaket, använda cross-docking, hantera farligt gods, utökade öppettider, bättre markunderlag, elektrifierade spår, hantera timmer, implementera ett intermodalt transportsystem, investera i ett lagringstält, automatisering kring hantering och omlastning.

Tidigare forskning har belyst vikten av att vara kulturellt intelligent i en globaliserad värld och hur en individ behöver både interna och externa faktorer för att kunna vara kulturellt intelligent. Interna i form av personliga egenskaper och externa i from av exponering av kulturer. Studien ämnar således att undersöka hur olika faktorer spelar in för att en ledare ska kunna vara kulturellt intelligent i en främmande kultur. För att genomföra studien har en kvalitativ metod valts där företagsledare och medarbetare på fem franska företag i Sverige har intervjuats. Undersökningen visar på att ett samspel av olika faktorer, både interna och externa, behövs för att vara kulturellt intelligent. Viktiga egenskaper var att kunna skilja på individ och kultur, kunna observera beteenden och ha motivation att förstå främmande kulturer. Externa faktorer i from av tidigare erfarenheter av kulturer, deltagande i formella sammankomster med syfte att diskutera kulturella utmaningar samt innehavandet av en tolkande roll var också viktigt.

No description available.

Att ha en viss grad av personalomsättning är nödvändigt för organisationens fortsatta lönsamhet. Personalomsättningen inom revisionsbranschen beskrivs däremot som ett problem. Tidigare studier har undersökt olika aspekter av personalomsättningen på individnivå. Där har det identifierats faktorer till varför revisorsassistenter väljer att lämna revisionsbyråerna. Tidigare studier har även fokuserat på olika metoders inverkan på individernas beslut att lämna branschen. Syftet med examensarbetet är att analysera personalomsättningen utifrån revisionsbyråernas perspektiv, och därefter identifiera skillnader mellan stora och små revisionsbyråer. För att besvara examensarbetets forskningsfrågor och uppfylla syftet har både en enkätundersökning samt intervjuer utförts. Enkätundersökningen skickades ut till revisionskontor runt om i Sverige och bidrog med svar från 32 olika kontor. Sedan intervjuades fyra revisionsbyråer i Norrbotten, två små och två stora revisionsbyråer. Studien visar att revisionsbyråerna i Norrland har en låg personalomsättning, men att personal-omsättningen i branschen som helhet fortfarande anses vara för hög. Studiens huvudsakliga slutsats är att personalomsättningen varierar mellan revisionsbyråerna och att byråns storlek är en förklarande faktor. Utöver detta visar studien på att ledningen och externa faktorer har en inverkan på personalomsättningen. De externa faktorerna kan dock inte påverkas av ledningen, utan är något som ledningen istället bör anpassa sig efter för att kunna behålla sina medarbetare. / A certain level of employee turnover is necessary for the organization’s continuous profitability. However, employee turnover in the audit profession is described as a problem. Previous studies have explored different aspects of turnover at the individual level. Where factors have been identified for why associates chooses to leave audit firms. Previous studies have also focused on the influence of different methods on the individual's decision to leave the industry. The purpose of this study is to analyze employee turnover from the audit firms´ perspective, and then identify differences between large and small audit firms. To answer the research questions and fulfill the purpose, both a questionnaire and interviews have been performed. The questionnaire was sent out to audit offices around Sweden and provided answers from 32 different offices. Four auditing firms in Norrbotten were then interviewed, two small and two large auditing firms. The study shows that audit firms in Norrland have a low employee turnover, but turnover in the industry as a whole is still considered too high. The main conclusion of the study is that turnover varies between audit firms and that the size of the firm is an explanatory factor. In addition, the study shows that management and external factors have an impact on turnover. However, external factors cannot be influenced by management, but is something that management should adapt to in order to retain its employees.

The introduction of new information systems in different types of organizations is becoming more and more frequent in today's modern and digitized society. A common problem is that the new systems fail to reach user popularity. It is therefore important to ensure that the new systems that are introduced are accepted by the users. The study examines which factors are most important for teachers and course administrators at Uppsala University when they start using a new digital exam system - Inspera Assessment. The survey was conducted by collecting qualitative data through interviews of system administrators, teachers and course administrators at Uppsala University. The data generated was then analyzed on the basis of the theoretical framework technology acceptance model 2 in order to identify the factors that are most important to the users for them to accept the new system. In the conclusion, we discuss further how Uppsala University has worked with user acceptance in order to advise on how future implementations can learn from the implementation of Inspera Assessment to ensure high user acceptance. The study concluded that it is important to offer solid support that corresponds to users’ requirements and desires, to take into account the intended users' work processes at new introductions and that users can see a link between use of the system and increased efficiency in the work.

Användandet av en kontoplan är frivilligt i Sverige, vilket betyder att det saknas reglering kring hur en kontoplan bör användas. Avsaknaden av reglering öppnar upp valmöjligheter kring de redovisningsval företag gör. Trots detta väljer 95% av företagen i Sverige att använda BAS-kontoplanen. Eftersom alla företag strävar efter att presentera en så bra redovisning som möjligt bestående av önskvärd information kan det dock vara svårt att avgöra vad som ligger bakom företagens val i redovisningen. Redovisningen utformas olika efter företagets intresse och vilka som efterfrågar informationen varierar. Motiven till redovisningsval kan därav delas upp i interna och externa faktorer. Syftet med studien är att undersöka hur BAS-kontoplanen används rent praktiskt av företag samt granska motiven till dess val av redovisningsmetod på en övergripande nivå. Frågorna studien avser besvara är: “Varför använder företagen kontoplanen som de gör?”, “Vad är företagens syfte med redovisningen?” och “Vilka faktorer påverkar utformandet av redovisningen?”. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi bestående av två delar. Första delen är framtagandet av teorier i den teoretiska referensramen som används för att identifiera interna och externa faktorer som påverkar företags redovisningsval. Den andra delen är att ta fram empiriskt material vilket genomförts via sex semistrukturerade intervjuer till redovisningsansvariga på varierande företag. Resultatet av studien visar att redovisningsval i företag påverkas av olika faktorer samt beror på den motivation som finns inom företaget vid det specifika tillfället. Motivationen påverkar vilka faktorer som företagen tar hänsyn till när de upprättar sin redovisning. Företagens val påverkas både av interna faktorer som finns i förhållanden mellan olika parter inom företaget och externa faktorer som främst påverkas av företagets förhållande till sin omgivning. Studien visar även att BAS-kontoplanen uppfattas som lättanvänd och anpassningsbar. Studiens slutsatser ger en indikation till hur företag motiverar de val de gör inom redovisning och identifierar flera faktorer som påverkar dessa val. Dessa faktorer ger en överblick till varför de väljer att använda sig utav BAS-kontoplanen. Tillsammans med motivationen lägger detta en grund till hur fortsatt forskning kan utformas. / The use of an account plan is voluntary in Sweden, which means that there is no regulation about how an account plan should be used. The lack of regulation opens up choices about the accounting companies are doing. Nevertheless, 95% of companies in Sweden choose to use the BAS account plan. Since all companies strive to present a report with desirable information that is as good as possible, it may be difficult to determine what lies behind the companies choice in the accounting. The accounts are designed differently according to the company's interest, and those who request the information vary. The motives for accounting choices can therefore be divided into internal and external factors. The purpose of the study is to investigate how the BAS account plan is used by companies practically and to examine the reasons for its choice of accounting method at an overall level. The questions the study relates to is: "Why do companies use the accounting plan as they do?", "What are the business purpose of accounting?" And "What factors affect the design of the account?". The study has a qualitative research strategy consisting of two parts. The first part is the development of theories in the theoretical frame of reference used to identify internal and external factors that affect the company's accounting choices. The second part is to produce empirical material, which was carried out through six semistructured interviews to accounting officers of various companies. The result of the study shows that accounting choices in companies are affected by different factors and depend on the motivation that exists within the company at the specific moment. The motivation influences the factors that companies take into account when preparing their accounts. The choice of companies is influenced by internal factors that are found in relationships between different parties within the company and external factors that are primarily influenced by the company's relationship with its environment. The study also shows that the BAS account plan is perceived as easy-to-use and adaptable. The study's conclusions provide an indication of how companies motivate the choices they make in accounting and identify several factors that affect these choices. These factors give an overview of why they choose to use the BAS account plan. Together with the motivation, this puts a foundation on how continued research can be developed.

På grund av pandemin COVID-19 råder det en extern kris i samhället, detta har påverkat många människor men inte minst organisationer. Myndigheter har utfärdat särskilda restriktioner vilket gör att organisationer måste anpassa sin verksamhet efter dessa. Detta har lett till att organisationer måste anamma de åtgärder som myndigheter utfärdat då de inte kan bedriva sin verksamhet på samma sätt. Detta har lett till att organisationerna måste arbeta internt med att hantera den externa krisen. Denna kvalitativa studie ämnar att undersöka hur den interna krishanteringen samt kriskommunikationen ser ut i idrottsorganisationer under en extern kris. Vilka åtgärder som vidtagits och hur organisationens interna kommunikation ser ut. För att få svar på hur idrottsorganisationer blivit påverkade av den externa krisen har semistrukturerade intervjuer genomförts med beslutsfattande personer inom IK Sävehof och Önnereds HK, två elithandbollsorganisationer baserade i Göteborgsområdet. Dessa intervjuer har stått för grund till empiriinsamlingen. Det resultat och slutsats som kommit fram genom att analysera empirin är att pandemin COVID-19 har haft en stor påverkan på den interna organisationen i handbollsklubbarna. Båda klubbar står inför liknande hot då de återfinns inom samma bransch samt att båda arrangerar stora arrangemang i form av ungdomsturneringar där Sävehof har fått ställa in och Önnered hotas av att ställa in på grund av COVID-19. Detta är de mest inkomstbringande källorna för respektive förening och det är en stor ekonomisk förlust. Ingen av organisationerna hade en tydlig bearbetat krishantering innan COVID-19, vilket är något som hade varit gynnsamt att ha då det kan ge en fördel när en kris väl inträffar. / Due to COVID-19 pandemic, there is an external crisis in society which has affected many people, as well as organizations. Authorities have issued special restrictions due to COVID-19. Hence organizations must adapt their activity to these restrictions and embrace measures that the authorities have issued. The organizations cannot continue their activities in the same way as before the COVID-19 pandemic. Hence there has been a major impact in society which has led organizations to work internally to deal with the external crisis. This qualitative study aims to investigate what the internal crisis management and crisis communication look like in sports organizations during an external crisis. What actions have been taken and how the organization’s internal communications looks like. In order to get answers to how the sports organizations have been affected by the external crisis, semi-structured interviews have been conducted with decision-making people within IK Sävehof and Önnereds HK, which are two elite handball organizations based in the Gothenburg area in Sweden. These interviews have provided the basis for the empirical data collection. The results and conclusion reached by analyzing the empirical data is that the COVID-19 pandemic has had a major impact on the internal organizations of the handball clubs. Both clubs face the same threat as they are found in the same industry, both have major events in form of youth tournaments where Sävehof has had to cancel and Önnered is threatened to cancel due to COVID-19. These events are the most generating sources of income for each organization which means that it is a great financial loss. Sävehof is a larger organization than Önnered, which can be studied in the way they handle the crisis internally as Sävehof has larger resources. None of the organizations had a clearly processed crisis management. This is something that would have been beneficial to have when an external crisis strikes. The essay is written in Swedish.

Syftet med denna studie är att belysa hur gymnasielärare i samhällskunskap använder formativ bedömning, hur detta påverkas av interna och externa faktorer samt vilka förutsättningar att ge formativ bedömning som respondenterna beskriver som specifika för samhällskunskap. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och ramfaktorteorin utgjorde studiens teoretiska utgångspunkt. Ett resultat av studien är att samtliga respondenter använder formativ bedömning och anpassar densamma utifrån varje elevs behov. Ett annat resultat är att respondenterna menar att externa faktorer har en större påverkan på deras formativa bedömning än interna faktorer. Ytterliggare ett resultat är att hälften av respondenterna anser att det finns specifika förutsättningar att använda formativ bedömning i samhällskunskap jämfört med historia, svenska och matematik. / The purpose of this study is to highlight how social studies teachers in the Swedish upper secondary school uses formative assessment, how this is affected by internal and external factors and which conditions to give formative assessment the respondents describes as specific for social studies. The result of the study is based on semistructured interviews with six social studies teachers in the upper secondary school. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis and the frame factor theory constituted the studies theoretical starting point. One result of this study is that all respondents uses formative assessment and adjusts the same based on the specific needs of every pupil. Another result is that the respondents consider external factors as having a larger impact on their formative assessment than internal factors. A further result is that half of the respondents think that there are specific conditions for using formative assessment in social studies compared to history, swedish, and mathematics.

The purpose of this study is to enhance the understanding of what factors influence the choice of the selection process in government-funded business incubators. The study was conducted as an abductive multiple case-study of selection processes in Swedish government-funded business incubators. Our findings are summarized in a framework illustrating that owners and financiers stipulate important pre-conditions for the opportunities business incubators have in designing and implementing a certain selection process through their impact on the incubator goal and target group, and subsequently the choice of criteria. The regional context (local economics, level of entrepreneurial activity, collaborations and brand awareness) also stipulate a precondition for the incubator’s choice of the selection process by affecting the inflow of business ideas and therefore the pool of potential candidates available to the incubator. The amount and quality of the inflow mainly reflects in the rigorousness or flexibility in the application criteria. The design of the process, and thus the practices included, is highly influenced by the orientation of managers and operative staff in the incubator, conditioned upon available resources (organizational capabilities and constraints), and influenced by best practices, investor objectives, and macro trends. The study provides implications for research on selection processes in business incubators by highlighting that prior research has had a limited perspective of selection by primarily focusing on criteria and the flexibility and rigorousness in applying these, thus disregarding other practices and prevailing selection as an event rather than a process. Furthermore, we pinpoint several factors affecting the choice of the selection process, not previously discussed in the research literature. The emerging framework may also be used by stakeholders in order to understand how different factors impact the selection process and identify areas that are weak and need to be improved. / Syftet med denna studie är att förbättra förståelsen för vilka faktorer som påverkar valet av urvalsprocess i offentligt finansierade företagsinkubatorer. Studien har en abduktiv ansats och genomfördes som en multipel fallstudie av urvalsprocesser i svenska företagsinkubatorer. Resultaten från studien presenteras i ett teoretiskt ramverk som betonar att ägare och finansiärer utgör viktiga förutsättningar för inkubatorns möjligheter att utforma processen genom deras inverkan på mål och målgrupp. Mål och målgrupp återspeglas främst i valet av kriterier, men kan ha en indirekt påverkan även på det sätt som inkubatorerna arbetar för att uppfylla målen. Den regionala kontexten utgör också en viktig förutsättning för inkubatorers möjligheter genom dess påverkan på inflödet av affärsidéer och därmed poolen av potentiella kandidater som är tillgängliga för inkubatorn. Mängden och kvaliteten på inflödet påverkar i huvudsak huruvida tillämpningen av kriterier är rigorös eller flexibel. Utformningen av processen påverkas i stor utsträckning av den operativa personalens erfarenheter och gemensamma organisatoriska lärande i inkubatorn. Sådant inflytande kan dock till viss del vara begränsat av de resurser i form av medel, tid och personal som finns i inkubatorn. Vi finner även att rådande trender inom jämställdhet och hållbarhet, samt best practices och investerar-objektiv har inflytande på hur inkubatorer väljer att utforma urvalsprocessen. Studien bidrar till forskningen om urvalsprocesser i företagsinkubatorer genom att belysa att tidigare forskning har haft ett begränsat perspektiv på urval genom att enbart fokusera på kriterier samt flexibilitet och rigiditet vid tillämpningen av dessa och därmed bortse från övriga selektionspraxis. För att kunna förstå och förbättra urvalsprocessen bör ett bredare perspektiv på urval inkorporeras i forskningslitteraturen, där urval förstås som en process snarare än ett isolerat skeende. Vidare identifierar vi flera faktorer som påverkar valet av urvalsprocessen, men som inte tidigare diskuterats i forskningslitteraturen. Vårt ramverk kan också stödja olika intressenter att identifiera styrkor och svagheter i det ekosystem de verkar inom såväl som deras egen inverkan på urvalsprocessen.