Att veta hur man som individ bör handla och hur man egentligen gör, har alltid förbryllat forskare. Då generationer kommer och går, är det alltid en fråga i hur dessa generationer ser på saker och ting, som i vårt fall, investeringsbeteendet. Tidigare studier har påvisat hur generation X (1965-1979) och generation Y (1980-1995) bör bete sig då generationerna har olika kännetecken i beteende. Det har även forskats mycket om vilka kognitiva egenskaper hos en individ som påverkar investeringsbeteendet. Syftet med uppsatsen är att förklara om det finns någon skillnad mellan de olika generationerna, och i så fall, vad detta kan bero på. För att genomföra denna uppsats har en positivistisk forskningsfilosofi valts, i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod. Uppsatsen kunde indikera att det i helhet inte fanns någon signifikant skillnad mellan de olika generationerna vid utfrågning av de olika beteende mönstren. Dock var det diverse faktorer som det skiljde sig åt mellan generationerna som inkomstnivå, utbildningsnivå och strategi vid val av investering. Vidare kunde man antyda vilka faktorer som påverkade investeringsbeteendet, där tidspreferensen kunde förklaras, inkomst och strategiskt planerande kunde delvis förklara investeringsbeteendet. Begränsningar med uppsatsen var att respondenterna valdes slumpmässigt under en kort period, där kunskap och intresse för finansiella investeringar varierade. Enkätstudien kunde på så sätt bli oförståelig för respondenterna och resultaten missvisande som en följd av detta. Dock är forskningen kring generationsskillnader väldigt begränsad, därför kan denna uppsats vara en grund för vidare forskning inom samma område, då man kan försäkra sig med denna uppsats, just vilka områden som berörts. / Knowing how we as individuals should act and how individuals actually behave, have always puzzled scientists. While generation comes and goes, it is always a question of how these generations look and react to things, and in our case, investment behavior. Previous studies have demonstrated how Generation X (1965-1979) and Generation Y (1980-1995) should act, when these generations have different characteristics in their behavior. It has also been researched a lot about the cognitive characteristics of an individual that affect investment behavior. The purpose of this paper is to explain if there is any difference between the different generations, and if so, what it might be due. To implement this essay has a positivist research philosophy chosen, together with a deductive approach and a quantitative method. The essay could indicate that in the whole there was no significant difference between the different generations at the hearing of the different behavioral patterns. However, it was various factors that differed between the generations as income level, education level and strategy in the selection of investment. Furthermore, one could suggest what factors influenced investment behavior, where time preference could explain, capital and strategic planning could partly explain investment behavior. The limitation of this thesis was that the respondents were randomly selected and sampled for a short period of time, in places where knowledge and interest in financial investments varied. The survey study could thus be incomprehensible to the respondents and the answers misleading as a result. However, research on generational differences is very limited to date; therefore this paper can act as a basis for further research in the same area, when because of this essay, you know which areas have been analyzed.

Användandet av en kontoplan är frivilligt i Sverige, vilket betyder att det saknas reglering kring hur en kontoplan bör användas. Avsaknaden av reglering öppnar upp valmöjligheter kring de redovisningsval företag gör. Trots detta väljer 95% av företagen i Sverige att använda BAS-kontoplanen. Eftersom alla företag strävar efter att presentera en så bra redovisning som möjligt bestående av önskvärd information kan det dock vara svårt att avgöra vad som ligger bakom företagens val i redovisningen. Redovisningen utformas olika efter företagets intresse och vilka som efterfrågar informationen varierar. Motiven till redovisningsval kan därav delas upp i interna och externa faktorer. Syftet med studien är att undersöka hur BAS-kontoplanen används rent praktiskt av företag samt granska motiven till dess val av redovisningsmetod på en övergripande nivå. Frågorna studien avser besvara är: “Varför använder företagen kontoplanen som de gör?”, “Vad är företagens syfte med redovisningen?” och “Vilka faktorer påverkar utformandet av redovisningen?”. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi bestående av två delar. Första delen är framtagandet av teorier i den teoretiska referensramen som används för att identifiera interna och externa faktorer som påverkar företags redovisningsval. Den andra delen är att ta fram empiriskt material vilket genomförts via sex semistrukturerade intervjuer till redovisningsansvariga på varierande företag. Resultatet av studien visar att redovisningsval i företag påverkas av olika faktorer samt beror på den motivation som finns inom företaget vid det specifika tillfället. Motivationen påverkar vilka faktorer som företagen tar hänsyn till när de upprättar sin redovisning. Företagens val påverkas både av interna faktorer som finns i förhållanden mellan olika parter inom företaget och externa faktorer som främst påverkas av företagets förhållande till sin omgivning. Studien visar även att BAS-kontoplanen uppfattas som lättanvänd och anpassningsbar. Studiens slutsatser ger en indikation till hur företag motiverar de val de gör inom redovisning och identifierar flera faktorer som påverkar dessa val. Dessa faktorer ger en överblick till varför de väljer att använda sig utav BAS-kontoplanen. Tillsammans med motivationen lägger detta en grund till hur fortsatt forskning kan utformas. / The use of an account plan is voluntary in Sweden, which means that there is no regulation about how an account plan should be used. The lack of regulation opens up choices about the accounting companies are doing. Nevertheless, 95% of companies in Sweden choose to use the BAS account plan. Since all companies strive to present a report with desirable information that is as good as possible, it may be difficult to determine what lies behind the companies choice in the accounting. The accounts are designed differently according to the company's interest, and those who request the information vary. The motives for accounting choices can therefore be divided into internal and external factors. The purpose of the study is to investigate how the BAS account plan is used by companies practically and to examine the reasons for its choice of accounting method at an overall level. The questions the study relates to is: "Why do companies use the accounting plan as they do?", "What are the business purpose of accounting?" And "What factors affect the design of the account?". The study has a qualitative research strategy consisting of two parts. The first part is the development of theories in the theoretical frame of reference used to identify internal and external factors that affect the company's accounting choices. The second part is to produce empirical material, which was carried out through six semistructured interviews to accounting officers of various companies. The result of the study shows that accounting choices in companies are affected by different factors and depend on the motivation that exists within the company at the specific moment. The motivation influences the factors that companies take into account when preparing their accounts. The choice of companies is influenced by internal factors that are found in relationships between different parties within the company and external factors that are primarily influenced by the company's relationship with its environment. The study also shows that the BAS account plan is perceived as easy-to-use and adaptable. The study's conclusions provide an indication of how companies motivate the choices they make in accounting and identify several factors that affect these choices. These factors give an overview of why they choose to use the BAS account plan. Together with the motivation, this puts a foundation on how continued research can be developed.

Syftet med denna studie är att belysa hur gymnasielärare i samhällskunskap använder formativ bedömning, hur detta påverkas av interna och externa faktorer samt vilka förutsättningar att ge formativ bedömning som respondenterna beskriver som specifika för samhällskunskap. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och ramfaktorteorin utgjorde studiens teoretiska utgångspunkt. Ett resultat av studien är att samtliga respondenter använder formativ bedömning och anpassar densamma utifrån varje elevs behov. Ett annat resultat är att respondenterna menar att externa faktorer har en större påverkan på deras formativa bedömning än interna faktorer. Ytterliggare ett resultat är att hälften av respondenterna anser att det finns specifika förutsättningar att använda formativ bedömning i samhällskunskap jämfört med historia, svenska och matematik. / The purpose of this study is to highlight how social studies teachers in the Swedish upper secondary school uses formative assessment, how this is affected by internal and external factors and which conditions to give formative assessment the respondents describes as specific for social studies. The result of the study is based on semistructured interviews with six social studies teachers in the upper secondary school. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis and the frame factor theory constituted the studies theoretical starting point. One result of this study is that all respondents uses formative assessment and adjusts the same based on the specific needs of every pupil. Another result is that the respondents consider external factors as having a larger impact on their formative assessment than internal factors. A further result is that half of the respondents think that there are specific conditions for using formative assessment in social studies compared to history, swedish, and mathematics.

Sammanfattning Titel:                                   Swot-modellen – Modellen, dess användning och användbarhet för framgångsrika företag i regionen   Nivå:                                  C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare:                         Joachim Saillard   Handledare:                       Lars Torsten Eriksson   Datum:                               2012-07-16   Bakgrund:                          Swot-modellen ger en struktur för beskrivning och analys av en organisations starka samt svaga sidor, dess externa hot och möjligheter. Modellen har funnits i cirka 50 år och nått stor spridning. Vad har forskningen om swot-modellen hittills kommit fram till? Hur ser små- och medelstora företag i Gävleregionen på modellen i sina praktiker?   Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att göra en state-of-the-art genomgång av forskningen om swot-modellen samt visa hur en grupp regionala små- och medelstora företag använder modellen samt kritiskt testa Framför-databasens potential som empiriskt material. Avsikten är att lägga en grund samt skapa en utgångspunkt för fortsatt forskning om modellen som verktyg för företagsutveckling i den regionala miljön.                                             Metod:                                Studien bygger på en genomgång av ett stort antal forskningsartiklar om swot-modellen. De flesta artiklar analyserar enskilda aspekter av modellen, medan några visar sig ge en översikt över olika modellstudier. Eftersom det visar sig att ytterst få studier redovisar empiriska data om modellens användning och fortsatta empiriska studier behövs, har en genomgång också gjorts av swot-kommentarer i en databas för regionala företag – det så kallade Framför-projektet som drivs av bland annat Svenskt Näringsliv, Aktiv Revision och kommunerna i Gästrikland. I databasen finns registrerade data för små- och medelstora företag, åren 2002-2012. Databasen bygger på standardiserade intervjuer där svar registrerats om swot-data. Baserade på dessa har en sekundäranalys gjorts och den empiriska genomgången har behandlats som en pilotstudie om företags beskrivning av interna faktorer.   Resultat & slutsatser:       Studien ger en analys av forskningen om swot-modellen. Den visar att antalet teoretiska studier om swot-modellen ökat, medan få empiriska studier gjorts. Den empiriska delen visar att företagen i regel är väl förtrogna med modellen, men inte alltid har aktuella värden för dess huvudkategorier. Den aktuella databasen behöver förstärkas och modellen ges en bättre koppling till aktiv implementering.    Förslag till fortsatt forskning:                           Fortsatta studier behövs om företagens strategiska beslutssituationer utifrån swot-modellen som utvärderingsverktyg, och möjligen andra kompletterande teorier/modeller.   Uppsatsens bidrag:            Studien ger en överblick över den hittillsvarande forskningen om swot-modellen, dess användning och användbarhet för olika organisationer. Eftersom förvånansvärt få empiriska studier hittills gjorts kan uppsatsens empiriska studie ses som ett särskilt forskningsbidrag.   Nyckelord:                         Swot, företag, interna faktorer det vill säga starka och svaga sidor, strategisk planering, Framför-databasen, swot-modellens dualperspektiv. / Abstract Title:                                   The swot model – the model, its usage and usefulness for successful firms in the region   Level:                                 Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author:                               Joachim Saillard   Supervisor:                        Lars Torsten Eriksson   Date:                                  2012-07-16   Background:                      The swot-model provides a structure for description and analysis of an organizations strong and weak sides, its opportunities and threats. The model has existed approximately 50 years and has attained a big spread. What has the present research on swot concluded? How do small- and medium sized firms in the region of Gävle treat the model in their practices?   Aim:                                    The aim of the thesis is to do a state-of-the-art review on the research concerning the swot-model, and to show how a group of regional small- and medium sized firms use the model as well as to conduct a critical examination of the Framför-databases potential as empirical substance. The intention is to form a basis and starting point for future research, regarding to the model as a tool for business development in the regional environment.   Method:                             The study is founded on a review of a big number of research papers about the swot-model. Most of them analyze certain aspects of the model, while others seem to give a summary over different model studies. Since there has been shown to be exceedingly few studies who account for empirical data about the models use and further empirical studies is needed, a review of a database containing swot-comments – the so called Framför-project which is run by the Federation of Swedish Enterprise, Aktiv Revision and the municipalities in Gästrikland, has also been carried out. In the database there are registered data for small- and medium sized firms between the years 2002-2012. The database builds on standardized interviews of which swot-data have been registered. Based on this, secondary analysis has been carried out and the empirical review has been attended as a pilot study about firms’ descriptions of their internal factors.   Result & Conclusions:      The study provides an analyze on research concering the swot-model. It shows that the number of theoretical studies about the swot-model has increased, while few empirical studies have been carried out. The empirical part of the study shows that the firms generally are well familiar with the model, but that they don’t always have current values for its main categories. The current database needs to be strengthened and the model given a better connection to active realization.   Suggestions for future research:                 Future research is needed about the firms strategic decision situations with the swot-model as an evaluation tool as starting point, and possibly other complementing theories/models.   Contribution of the thesis:                          The thesis provides an overview over the research up until now concerning the swot-model, its use and usefulness for different organizations. Since surprisingly few present empirical studies have been carried out, the empirical study that the thesis provides can be seen as a particular research contribution.    Key words:                         Swot, firms, internal factors i.e. strong and weak sides, strategic planning, the Framför-database, swot-model dual perspective.