Samhället är idag starkt beroende av en effektiv energiförsörjning, vilket gör det viktigt attförhindra och mildra ogynnsamma effekter för både samhället och energikonsumenter somkan uppstå till följd av avbrott och störningar i energitillförseln. Uppkomsten av dessa avbrottoch störningar är troligare under kriser, varav två kriser som nyligen påverkatenergibranschen är kriget mellan Ryssland och Ukraina samt hot om cyberattacker. Vid enkris är kommunikation en betydande del av krishanteringen som innefattar de åtgärder somvidtas för att begränsa påverkan på organisationen. Kriser ger ofta upphov till oro bland deanställda, där det blir viktigt med bra kommunikation från ledaren för att kunna hanterauppkomsten av dessa oroligheter. Forskning visar på flertalet positiva effekter av att företagprioriterar och utvecklar sig inom intern kommunikation, men många företag är idag kvar vidtraditionella kommunikationssätt. Det finns forskning kring ledarskap, kommunikation och krishantering, men tidigareforskning har nästan uteslutande fokuserat på den externa aspekten av kriskommunikationfrån ledare. Vidare är intern kommunikation inom energibranschen relativt outforskatöverlag, trots branschens vitala roll i samhället. Därav blir det av intresse att se till hur deninterna kommunikationen hanteras av ledare inom energibranschen under externa kriser.Utifrån denna studie kan företag inom energibranschen få en inblick i hur internkommunikation under dessa situationer bör hanteras, samtidigt som vi bidrar med en ökadförståelse om vikten av att kommunicera effektivt inom företag. En kvalitativ fallstudie genomfördes där åtta ledare på ett energiföretag i norra Sverige deltogi datainsamlingen. Valet av att intervjua ledare grundar sig i att det är ledarna på företagetsom ansvarar för att informera de anställda under kriser, och således är det deras perspektiv vivill undersöka. Insamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med ledare påfallföretaget som valdes ut utifrån studiens syfte. Studien visade på att ledarnas hantering av den interna kommunikationen under externa krisertill stor del överensstämde mellan varandra, där det framkom att deras ledarskap, krisledningoch kommunikation påverkar och påverkas av varandra. De mest framträdande faktorernasom påverkar hur ledare hanterar den interna kommunikationen visade sig vara synen påmotivation, både av sina anställda och sig själv, vad som anses vara effektivt gällandekommunikation, samt de riktlinjer som finns på företaget att luta sig mot. Studien har bådebidragit med ny kunskap och bekräftat tidigare forskning gällande hur intern kommunikationunder externa kriser bör hanteras av ledare för att kommunikationen ska vara effektiv.

På grund av pandemin COVID-19 råder det en extern kris i samhället, detta har påverkat många människor men inte minst organisationer. Myndigheter har utfärdat särskilda restriktioner vilket gör att organisationer måste anpassa sin verksamhet efter dessa. Detta har lett till att organisationer måste anamma de åtgärder som myndigheter utfärdat då de inte kan bedriva sin verksamhet på samma sätt. Detta har lett till att organisationerna måste arbeta internt med att hantera den externa krisen. Denna kvalitativa studie ämnar att undersöka hur den interna krishanteringen samt kriskommunikationen ser ut i idrottsorganisationer under en extern kris. Vilka åtgärder som vidtagits och hur organisationens interna kommunikation ser ut. För att få svar på hur idrottsorganisationer blivit påverkade av den externa krisen har semistrukturerade intervjuer genomförts med beslutsfattande personer inom IK Sävehof och Önnereds HK, två elithandbollsorganisationer baserade i Göteborgsområdet. Dessa intervjuer har stått för grund till empiriinsamlingen. Det resultat och slutsats som kommit fram genom att analysera empirin är att pandemin COVID-19 har haft en stor påverkan på den interna organisationen i handbollsklubbarna. Båda klubbar står inför liknande hot då de återfinns inom samma bransch samt att båda arrangerar stora arrangemang i form av ungdomsturneringar där Sävehof har fått ställa in och Önnered hotas av att ställa in på grund av COVID-19. Detta är de mest inkomstbringande källorna för respektive förening och det är en stor ekonomisk förlust. Ingen av organisationerna hade en tydlig bearbetat krishantering innan COVID-19, vilket är något som hade varit gynnsamt att ha då det kan ge en fördel när en kris väl inträffar. / Due to COVID-19 pandemic, there is an external crisis in society which has affected many people, as well as organizations. Authorities have issued special restrictions due to COVID-19. Hence organizations must adapt their activity to these restrictions and embrace measures that the authorities have issued. The organizations cannot continue their activities in the same way as before the COVID-19 pandemic. Hence there has been a major impact in society which has led organizations to work internally to deal with the external crisis. This qualitative study aims to investigate what the internal crisis management and crisis communication look like in sports organizations during an external crisis. What actions have been taken and how the organization’s internal communications looks like. In order to get answers to how the sports organizations have been affected by the external crisis, semi-structured interviews have been conducted with decision-making people within IK Sävehof and Önnereds HK, which are two elite handball organizations based in the Gothenburg area in Sweden. These interviews have provided the basis for the empirical data collection. The results and conclusion reached by analyzing the empirical data is that the COVID-19 pandemic has had a major impact on the internal organizations of the handball clubs. Both clubs face the same threat as they are found in the same industry, both have major events in form of youth tournaments where Sävehof has had to cancel and Önnered is threatened to cancel due to COVID-19. These events are the most generating sources of income for each organization which means that it is a great financial loss. Sävehof is a larger organization than Önnered, which can be studied in the way they handle the crisis internally as Sävehof has larger resources. None of the organizations had a clearly processed crisis management. This is something that would have been beneficial to have when an external crisis strikes. The essay is written in Swedish.