<p>Revisorn är den oberoende part som ska granska, kvalitetssäkra och ge social och affärsmässig trygghet till företagens finansiella rapporter, för intressenternas räkning. I och med tidigare redovisningsskandaler har revisorsprofessionen blivit ifrågasatt huruvida de utför sina åtaganden. Eftersom de olika intressentgrupperna efterfrågar olika typer av information har de således även skilda förväntningar och uppfattningar om hur revisionen skall utföras. Att revisorerna och intressenterna har olika förväntningar leder till att så kallade förväntningsgap uppstår. Vi fann det intressant att undersöka de bakomliggande faktorerna och att kartlägga tidigare åtgärder för kunna minska förväntningsgapet. Genom litteraturstudier och en kvantitativ enkätundersökning på de två primära intressentgrupperna, har vi utformat en modell som skildrar förväntningsgapets bakomliggande faktorer och hur de stegvis leder till ett ökat förväntningsgap. Modellen beskriver även vår teoretiska lösning på hur förväntningsgapet skall minskas. Slutligen presenteras grunderna till vad vi anser vara en mer praktisk åtgärd för att minska förväntningsgapet, då vi anser att en eliminering av gapet är en utopi.</p> / <p>The auditor is the independent part which main task is to revise, guarantee the quality and to give social and businesslike security to the company’s financial reports. Along with previous accounting scandals the audit profession has been questioned whether they follow the undertaking or not. The various interest groups have different demands on the type of information which also leads to different expectations and opinions of the audit performance. The various expectations between the audit profession and the interest groups lie behind the upcoming of an expectation gap. We found it interesting to investigate the basic factors and to map out earlier measures for the expectation gap. By studying relevant literature and by doing a quantitative survey on the two most primary interest groups, we have designed a model that describes the expectation gap’s basic factors and how they, step by step, leads to an increased expectation gap. The model also describes our theoretical solution on how the expectation gap can be decreased. Finally we introduce the main reasons to, what we believe, is a more practical measure to decrease the expectation gap while we consider that eliminate the expectation gap is a utopia.</p>

Revisorn är den oberoende part som ska granska, kvalitetssäkra och ge social och affärsmässig trygghet till företagens finansiella rapporter, för intressenternas räkning. I och med tidigare redovisningsskandaler har revisorsprofessionen blivit ifrågasatt huruvida de utför sina åtaganden. Eftersom de olika intressentgrupperna efterfrågar olika typer av information har de således även skilda förväntningar och uppfattningar om hur revisionen skall utföras. Att revisorerna och intressenterna har olika förväntningar leder till att så kallade förväntningsgap uppstår. Vi fann det intressant att undersöka de bakomliggande faktorerna och att kartlägga tidigare åtgärder för kunna minska förväntningsgapet. Genom litteraturstudier och en kvantitativ enkätundersökning på de två primära intressentgrupperna, har vi utformat en modell som skildrar förväntningsgapets bakomliggande faktorer och hur de stegvis leder till ett ökat förväntningsgap. Modellen beskriver även vår teoretiska lösning på hur förväntningsgapet skall minskas. Slutligen presenteras grunderna till vad vi anser vara en mer praktisk åtgärd för att minska förväntningsgapet, då vi anser att en eliminering av gapet är en utopi. / The auditor is the independent part which main task is to revise, guarantee the quality and to give social and businesslike security to the company’s financial reports. Along with previous accounting scandals the audit profession has been questioned whether they follow the undertaking or not. The various interest groups have different demands on the type of information which also leads to different expectations and opinions of the audit performance. The various expectations between the audit profession and the interest groups lie behind the upcoming of an expectation gap. We found it interesting to investigate the basic factors and to map out earlier measures for the expectation gap. By studying relevant literature and by doing a quantitative survey on the two most primary interest groups, we have designed a model that describes the expectation gap’s basic factors and how they, step by step, leads to an increased expectation gap. The model also describes our theoretical solution on how the expectation gap can be decreased. Finally we introduce the main reasons to, what we believe, is a more practical measure to decrease the expectation gap while we consider that eliminate the expectation gap is a utopia.

Datum: 2022-06-02 Titel: Blockchain och det föränderliga revisionsarbetet – En studie om förändringen av revisionsprofessionen till följd av Blockchain Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens universitet Författare: Jessica Angelique Matini &amp; Danijella Matic &amp; Kelly Vanessa Tapias Piedrahita                        (1997-01-17)                      (2000-05-10)                      (1993-08-16) Handledare: Aija Voitkane Nyckelord: Blockchain, professionsteori, revisorsprofessionen, digital utveckling Syfte: Studien ämnar bidra med ökad förståelse för revisionsprofessionens föränderlighet i samband med digital utveckling såsom blockchain-teknologin och samverkan mellan dessa. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Studiens data är insamlad från semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som är auktoriserade revisorer. Studien tillämpade även en tematisk analys för att förklara empirin. Slutsats: Resultatet visar att det finns potential för förändrade arbetsuppgifter som omfattas av revisorsprofessionen, till följd av blockchain. De arbetsuppgifter som hävdas försvinna eller förändras i första hand är de administrativa. Resultatet visar även att nya kompetenskrav för revisorer kan komma att införas i de fall blockchain i vidare utsträckning implementeras inom revision. De potentiella nya kompetenskraven går för tillfället inte att identifiera eftersom teknologin ännu inte är fullt erkänd. Resultatet visar däremot att revisionsprofessionen ständigt är föremål för utveckling som inbegriper nya kompetens- och kunskapsområden. / Date: 2022-06-02 Title: Blockchain and the changing audit work – a study of the change in the auditing profession as a result of Blockchain Level: Bachelor’s thesis in business administration, 15 cr Institution: Academy of Economics, Society and Technology, Mälardalen University Authors: Jessica Angelique Matini &amp; Danijella Matic &amp; Kelly Vanessa Tapias Piedrahita                        (1997-01-17)                      (2000-05-10)                      (1993-08-16) Supervisor: Aija Voitkane  Keywords: Blockchain, The Sociology of Professions, Audit Profession, Digital Development Purpose: The study intends to contribute with an increased understanding of the auditing profession's variability in connection with digital development such as blockchain technology and the collaboration between these. Method: The study applies a qualitative method with a deductive research approach. The study data is collected from semi-structured interviews with seven respondents who are authorized auditors. The study also applied a thematic analysis to explain the empirics. Conclusion: The results show that there is potential for changed tasks that are covered by the auditing profession, as a result of blockchain. The tasks that are claimed to disappear and change in the first place are the administrative ones. The results also show that new competence requirements for auditors may be introduced if blockchain is implemented to a greater extent in auditing. The potential new competence requirements cannot currently be identified as the technology is not yet fully recognized. The results thus show that the auditing profession is constantly subject to development and includes new areas of competence and knowledge.

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvång för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvändning. Med bakgrund till att Sverige måste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle fastställa hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna få för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utsträckning. Det har dock inte förekommit några ingående undersökningar kring huruvida professionen är förberedd på förändringarna. Syftet med studien har därför varit att försöka fastställa hur förberedelserna kan förete sig inom professionen. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie ur ett hermeneutiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av två kapitel vilka skildrar såväl nuvarande regleringen som de eventuella konsekvenserna vid ett slopande. I det förstnämnda avsnittet behandlar författaren vad lagstiftningen i dagsläget kräver gällande såväl revisorns arbete som de mindre aktiebolagens ansvar. I det andra avsnittet presenteras bland annat tidigare uppsatser, debattartiklar och en avhandling av Tobias Svanström vid Umeå universitet i syfte att klarlägga vilka konsekvenser ett slopande kan medföra. Empiriavsnittet består av redogörelserna av de sex halvstrukturerade intervjuer vilka författaren genomfört tillsammans med revisorer från såväl större som mindre revisionsbyråer. Den övergripande intervjustrukturen har presenterats i en bilaga. Genom att applicera de ur teorin fastställda centrala konsekvenserna vid ett slopande av revisionsplikten på den insamlade emiriska informationen har författaren genomfört en analys i syfte att tydliggöra problemfrågeställningen. De konklusioner vilka kunnat identifieras presenteras sedan i det slutliga avsnittet, tillsammans med förslag till fortsatt forskning. Författaren har kunnat identifiera att förberedelserna vid tidpunkten av studiens genomförande i viss utsträckning varit tillfredställande, samtidigt som det finns en hel del att åtgärda. Detta beror i stor utsträckning på att byråerna inte utarbetat några ingående handlingsplaner eller strategier baserade på sina styrkor och klienternas behov. / Uppsatsnivå: D

Background: There are several studies that have found an expectation gap between auditors and different stakeholders. Since 2019, there has been a sharp increase in the number of individual investors in Sweden. There is a lack of studies examining the expectation gap between auditors and individual investors. Purpose: The purpose of the study is to analyze and explain whether Swedish auditors and individual investors have a different view regarding the auditor’s responsibility, reliability, and decision usefulness. Furthermore, the view of individual investors is analyzed with different demographic factors. Research method: This is a quantitative study with a deductive approach, where the hypotheses are developed from prior research. The empirical data comes from the answers from a mail survey and a web survey. The survey consisted of statements regarding the auditor’s responsibility, reliability, and decision usefulness. Results: The study shows that there is an expectation gap between auditors and individual investors in Sweden. The study also shows that experience from the stock market leads to a more narrow expectation gap between auditors and individual investors in Sweden. Contributions: The study contributes to a better understanding of what the expectation gap between auditors and individual investors in Sweden consists of. Additionally, it shows how individual investors in Sweden perceive the auditor’s responsibility, reliability, and decision usefulness / Bakgrund: Det finns många studier som konstaterat ett förväntansgap mellan revisorer och olika intressentgrupper. Sedan 2019 har antalet småsparare i Sverige kraftigt ökat. Det saknas studier som undersöker småspararnas förväntningar på revisorn. Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklara huruvida svenska revisorer och småsparare har olika uppfattningar gällande revisorns ansvar, tillförlitlighet och beslutspåverkan. Vidare analyseras även småspararnas uppfattningar utifrån olika demografiska faktorer. Metod: Studien är kvantitativ med en deduktiv ansats, där hypoteserna utvecklats med hjälp av tidigare forskning. Empirin har samlats in genom en mailenkät och en webbenkät som utgörs av påståenden om revisorns ansvar, tillförlitlighet och beslutspåverkan. Resultat: Resultatet visar att det finns ett förväntansgap mellan revisorer och småsparare i Sverige. Vidare visar resultatet att utbildningsnivå inte minskar förväntansgapet, men att mer erfarenhet på börsen leder till ett mindre förväntansgap mellan revisorer och småsparare i Sverige. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för hur förväntansgapet mellan revisorer och småsparare i Sverige ser ut. Därtill hur revisorer och småsparare i Sverige ser på revisorns ansvar, tillförlitlighet och beslutspåverkan.

Revisorn har en viktig ställning dagens marknadsorienterade samhälle. För att intressenter ska känna sig säkra i att investera i ett företag är det viktigt att den information som företaget sänder ut har granskats av en opartisk aktör. Såtillvida är revisionens syfte är att skapa trygghet och stabilitet på de finansiella marknaderna. För att kunna genomföra detta uppdrag behöver revisorn kunskaper inom ett flertal områden. Inom professionen finns väletablerade titlar som medarbetarna har. Dessa titlar är revisorsassistent, senior, manager och partner. Trots dessa väletablerade titlar finns det inom forskningen få studier på hur kunskaperna utvecklas genom och hur kunskapen skiljer sig åt mellan de olika titlarna. Syftet med denna uppsats är således att utforska hur kunskaperna utvecklas genom de olika karriärstegen. För att utforska hur kunskaper utvecklas har inledningsvis ett teoretiskt ramverk skapats, som ger en bild av att revisorns kunskap utvecklas från teoretisk kunskap mot professionalism, som definieras som en färdighet. För att uppnå uppsatsens syfte har vi genomfört en kvalitativ studie baserad på tio intervjuer med revisorer som har lång arbetslivserfarenhet. Det faktum att dessa personer har en lång arbetslivserfarenhet i yrket gör att de kan se tillbaka på hur deras egen kunskap utvecklats genom karriären. De resultat som vi funnit är att den teoretiska kunskapen fortsätter att utvecklas genom hela karriären, genom fortbildning men också på grund av att yrket kontinuerligt förändras med omvärlden. Detta sammantaget med ett ständigt ökande ansvar innebär att revisorn kontinuerligt måste utvidga sin teoretiska kunskapsbas. En färdighet som måste behärskas är professionalism, denna är viktig redan i början av karriären men dess betydelse ökar för varje karriärsteg. Denna uppsats bidrar till att sprida ljus över hur kunskaper utvecklas genom en revisors karriär och kan således hjälpa studenter för att förstå professionens förväntningar men också hjälpa högskolor och universitet att utforma utbildningen så att den bättre möter revisionsbyråernas förväntningar. / Existing literature has highlighted that an auditor has an important role in the market oriented society. The objective of audit is to create stability on the financial markets, as the auditor has the function of an impartial controller of the information that companies disclose to their stakeholders. Some studies argue that, to be able to perform this mission, auditors need knowledge in several areas during their career. Within the profession there are well established titles such as assistant, senior, manager and partner. However, despite the fact that these titles are so well established, there are no studies on how knowledge is developed and evolved through the career and how knowledge differs between the various titles. Thus, the purpose of this dissertation is to explore how knowledge is developed through the different stages in an auditors’ career. In our attempt to explore the development of knowledge, we have first developed a theoretical framework suggesting that auditors’ knowledge evolves from a theoretical knowledge towards professionalism which is defined as a skill. Subsequently, we have conducted a qualitative study based on ten interviews with auditors who have extensive work experience. The extensive work experience allows the respondents to reflect on their own knowledge, and how the knowledge has evolved through their career. The empirical evidence shows that theoretical knowledge is an important part of an auditor’s knowledge all the way through the career but it is constantly evolving, through education, due to the changes in the environment. These findings, combined with the growing responsibility in the daily work, implies that an auditor has to constantly increase the theoretical knowledge base. Already in the beginning of the career, professionalism is an important skill, but the higher in the hierarchy an auditor gets professionalism is seen as more and more important skill. This paper sheds light on how knowledge evolves through an auditor’s career and therefore it gives a contribution to students as it gives them a picture of the professions demands. Another contribution is to the education system as this paper allows tertiary education to be formed so it better meets the demands from the audit companies.

Revisorsprofessionen står inför en stor utmaning i och med en hög personalomsättning och närliggande pensionsavgångar. Förutsedda konsekvenser är en försämrad kvalitet på arbetet, sämre expertis, ifrågasatt oberoende samt ökad arbetsbelastning för kvarvarande revisorer. Tidigare studier visar att icke överensstämmande förväntningar påverkar revisionsmedarbetarnas intentioner att byta yrkesinriktning. Examensarbetet ämnar således identifiera och skapa förståelse för vilka förväntningar som finns på yrkesrollen samt hur den upplevs i realiteten. För att besvara syftet har intervjuer utförts med framtida, nuvarande och före detta medlemmar i revisorsprofessionen. Således kan vi kartlägga förväntningar, åsikter kring arbetet i praktiken samt anledningar till valet att byta yrkesinriktning. Examensarbetet är kvalitativt för att kunna skapa förståelse för hur individer tolkar verkligheten. Vi har sedan använt oss av ett interpretativt synsätt, vilket innebär att vi är tolkande vid analysen av vår empiri. Intervjuerna visade att deltagarna förväntade sig att arbetsbelastningen skulle vara hög och ingångslönen låg, men revisionsmedarbetarna uttryckte samtidigt att de blev förvånade över hur pass låg ingångslönen var samt att arbetsbelastningen var betydligt högre än vad de förväntade sig. Detta var även den vanligaste anledningen till att de före detta anställda valde att sluta och lämna revisorsprofessionen. Det visade sig även att de allra flesta deltagarna egentligen inte hade några förväntningar angående vad en revisor gör, och en anledning till detta är att kommunikationen mellan universiteten och revisionsbyråerna är bristfällig. Revisionsbranschen är på väg att förändras och studien indikerar att sociala egenskaper värderas högre än traditionella egenskaper såsom analysförmåga och noggrannhet. Branschens rörelse mot affärsverksamhet riskerar att förminska betydelsen av professionalitet och därmed ifrågasätta förtroendet för branschen. / The accounting profession is facing a huge challenge due to high employee turnover and retirements. Impaired quality, poorer competence and increased workload are predicted consequences. Previous research shows that a mismatch between expectations and reality creates intentions to leave the profession. Therefore, this study aims to identify expectations regarding the accounting profession and how it is perceived. It also aims to create an understanding of perceptions that future, present and former audit staff have about the accounting profession. To answer the purpose of the study we have interviewed students, audit staff and former audit staff. Thus, we can identify expectations, perceptions of work in practice and reasons for not continuing an employment. The study is qualitative to create an understanding of how individuals interpret the reality. Interviews revealed that the participants associated the audit profession with a high workload and a low initial salary, but they were still surprised over required hours and an even lower salary than expected. This expectation-reality gap was the most common reason why former employees decided to quit. It also turned out that most of the participants did not have expectations regarding which assignments an auditor would have, because the communication between universities and audit firms is perceived as inadequate. The audit industry is about to change, and the study indicates that social characteristics are valued higher than characteristics such as analytical ability and accuracy. The movement towards a more businesslike approach downplays the importance of professionalism and is also jeopardizing the confidence in the audit industry.

Bakgrund: Förväntningsgapet inom revision är ett fenomen som länge har varit ett problem för revisorsprofessionen. Även om revisorsprofessionen har hanterat förväntningsgapet som ett kommunikationsproblem som kan lösas genom att kommunicera bättre med allmänheten om vad revisionens syfte och revisorns roll är, kvarstår förväntningsgapet fortfarande. En anledning till att förväntningsgapet kvarstår, kan vara att aktörer inom revisorsprofessionen har olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, vilka ger upphov till ett kommunikationsbrus som hämmar revisorsprofessionens kommunikation med allmänheten. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för varför förväntningsgapet kvarstår genom att utforska hur aktörer inom revisorsprofessionen uppfattar förväntningsgapet, revisorns roll och revisionens syfte.  Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en i huvudsak deduktiv ansats. Empiri har dels samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med aktörer inom revisorsprofessionen, dels genom en dokumentstudie baserad på konsultationssvaren till det brittiska konsultationsdokumentet ’Call for Views’ från aktörer inom revisorsprofessionen. Empirin har analyserats genom innehålls- och nätverksanalys. Slutsats: Studiens empiriska underlag påvisar att det inom revisorsprofessionen förekommer olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, men även om förväntningsgapet. De olika uppfattningarna om revisionens syfte och revisorns roll skulle kunna orsaka ett kommunikationsbrus, som leder till att revisorsprofessionens försök till att minska förväntningsgapet genom ökad kommunikation inte har lyckats. Därtill kan de olika uppfattningarna om förväntningsgapet ge upphov till ett internt kommunikationsbrus inom revisorsprofessionen som också hämmar att förväntningsgapet minskas. / Introduction: The audit expectation gap is a phenomenon that has been a problem for the audit profession during a long time. Although the audit profession has handled the expectation gap as a communication problem that can be solved by communicating better with the public about the purpose of the audit and the role of the auditor, the expectation gap still remains. A possible reason to why the expectation gap remains may be that members of the audit profession have differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, which cause noise within the audit profession. This noise might in turn inhibit the audit profession’s communication with the public. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of why the expectation gap remains, by exploring how actors within the audit profession perceive the expectation gap, the purpose of the audit and the role of the auditor. Method: The study has a qualitative researching method with a mainly deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with actors within the audit profession and through a document study based on the consultation responses sent to the British consultation document 'Call for Views' from actors within the audit profession. The empirical data has been analyzed through content and network analysis. Conclusion: The empirical evidence shows that there are different perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, but also about the expectation gap, within the audit profession. The differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor could cause a noise, which in turn causes the failure of the audit profession in its attempt to reduce the expectation gap through increased communication. In addition, the different perceptions about the expectation gap might give rise to an internal noise within the audit profession, which can also inhibit attempts to reduce the expectation gap.

Personalomsättningen inom revisionsbranschen är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. Eftersom revisorsprofessionen anses vara ett prestigefyllt yrke med höga inträdesbarriärer är det viktigt att ifrågasätta varför någon som väl kommit in väljer att lämna. Syftet med uppsatsen är att förklara vad som påverkar karriärbyten bland revisorsassistenter. Detta kan bidra till en bättre förståelse kring varför revisorsassistenter väljer att sluta innan avlagd revisorsexamen. Med hjälp av en kombination av teorier från bland annat socialpsykologi, motivationsteori och tidigare forskning har en modell utvecklats som illustrerar de olika faktorer som kan antas påverka revisorsassistenters karriärbyten. För att testa modellen har en enkätundersökning om nuvarande och före detta revisorsassistenters uppfattningar och motivationsfaktorer gjorts. Resultatet av undersökningen visar att karriärbyten bland revisorsassistenter kan bero på flera olika faktorer, och indikerar att vissa faktorer som identifierats genom tidigare litteratur kan ifrågasättas. Vår slutsats är att de tre främsta anledningarna till varför revisorsassistenter väljer att sluta är på grund av att de erbjuds externa karriärmöjligheter, har låga uppfattningar om revisorsprofessionen eller upplever en obalans mellan privatliv och arbetsliv. Med en bättre förståelse kring revisorsassistenters karriärbyten kan revisionsbyråerna teoretiskt sett minska de höga kostnader som är förknippade med rekrytering, anställning och utbildning av ny personal. Vår undersökning antyder även att det skulle kunna finnas ännu en modererande variabel, nämligen säsong. Detta är något som framtida forskning skulle kunna undersöka genom att utföra en liknande studie under en annan tid på året. / The audit profession needs to retain qualified staff with extensive expertise in order to maintain good audit quality. It is crucial that employee turnover in audit firms is considered an important aspect and hence thoroughly researched. An important question to ask is why auditors choose to leave their position. Entry barriers are high and it is considered a prestigious profession, yet many junior auditors leave after only a few years of working and choose not to become senior auditors. To develop a better understanding of what it is that makes junior auditors choose to leave before completing their auditor exam, we have combined theories and literature from turnover, job satisfaction and motivation.  Through our research we have developed a model that illustrates the different factors likely to affect junior auditors in their decision to leave the field early. To test the model, a survey of perceptions and motivational factors was given to present and former junior auditors. Although our findings show that the three main reasons for junior auditors leaving are external job opportunities, low perceptions of the audit profession and work-life balance issues, turnover may be due to several different factors. We have come to the conclusion that some factors identified from previous literature can therefore be questioned and that more extensive research is necessary to further understand the reasons behind this gap in the field. The results also indicate a different moderating variable, namely season. Therefore we suggest that further research focuses on this by carrying out a similar study during a different time of the year. With a better understanding of junior auditor turnover, audit firms could reduce the high costs that are associated with recruiting and training junior auditors.

Revisorer i Sverige har i tidigare studier funnits restriktiva med att ge ut fortlevnadsvarningar till konkursbolag. Det saknas studier om huruvida konkursprediktionsmodeller gör bättre förutsägelser  än revisorer i Sverige med hänsyn till kostnader för missklassificeringar (EMC). Syftet med studien är att jämföra precisionen i revisorers fortlevnadsbedömningar med precisionen i konkursprediktionsmodeller baserade på finansiella nyckeltal, samt att undersöka relationen mellan fortlevnadsvarningar, finansiella nyckeltal och konkurser. Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats med en komparativ forskningsdesign. Sekundärdata från svenska onoterade aktiebolags  årsredovisningar har använts.  Resultaten visar att revisorer i Sverige alltjämt är restriktiva med att ge ut fortlevnadsvarningar, men att deras bedömningar i huvudsak har högre precision än konkursprediktionsmodeller för K2-redovisande bolag. När redovisningen blir mer sofistikerad (K3), kan dock konkursprediktionsmodeller ge en högre precision. Studien belyser fortlevnadsbedömningar och konkursprediktionsmodellers utfall utifrån ett kostnadsperspektiv, samt bidrar med kunskap kring fördelar och begränsningar med konkursprediktionsmodeller inom revision. / Auditors in Sweden has been found restrictive with issuing going concern opinions to subsequent bankrupt companies. There is a lack of studies examining if bankruptcy prediction models make better predictions than auditors in Sweden when estimated misclassification costs (EMC) are considered. The purpose with this study is to compare the precision in going concern opinions with the precision from accounting-based bankruptcy prediction models, and to examine the relation between going concern opinions, accounting measures and bankruptcies. The study is quantitative with a deductive approach and comparative design. Secondary data from Swedish private limited companies’ annual reports has been used.  Our results show that auditors in Sweden are still restrictive with issuing going concern opinions, but that their evaluations to a large degree are more precise than the bankruptcy prediction models when used on companies that are reporting by the K2 framework. However, when the accounting numbers are more sophisticated by using the K3 framework, bankruptcy prediction models may be more precise. The study highlights going concern opinions and the outcome from bankruptcy prediction models through a perspective of estimated misclassification costs (EMC). It also contributes with knowledge regarding advantages and disadvantages with using bankruptcy prediction models in auditing.