Sammanfattning               Förväntningsgapet Datum:                               2013-01-18 Nivå:                                  Kandidatuppsats i företagsekonomi FÖA300, 15 hp. Institution:                         Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskola Författare:                         Mikaela Påhlman                                      Rebecca Siigur                                             9 februari 1990                                         3 Maj 1991 Titel:                                   Förväntningsgapet – De mindre aktiebolagens syn på revisorns uppgift Handledare:                       Ulla Pettersson Nyckelord:                         Förväntningsgap, revisor, revision Frågeställning:                  Inom vilka områden uppkommer ett förväntningsgap mellan mindre aktiebolag och deras revisor? Vad orsakar förväntningsgapet mellan de mindre aktiebolagen och revisorn? Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som ingår i revision och vad revisorns roll är och att redogöra för vad företagen förväntar sig av revisionen och revisorn. Syftet är vidare att jämföra dessa för att undersöka inom vilka områden förväntningsgapet uppkommer mellan mindre aktiebolag och deras revisorer och vad detta förväntningsgap beror på.   Metod:                               Studien var av undersökande karaktär och baserades på fyra kvalitativa intervjuer med mindre aktiebolag. Studien inriktas på att undersöka förväntningsgapet inom följande områden; redovisnings- och förvaltningsrevision, revisionsberättelsen, kommunikation och rådgivning. Insamling av information har gjorts successivt under arbetet med uppsatsen. Detta har skett genom att leta efter information i vetenskapliga artiklar, litteratur och databaser. Slutsats:                             Studien visade att förväntningsgapet inte uppkommer gällande områdena redovisnings- och förvaltningsrevision för något av företagen. Inom dessa områden fann vi ingenting som orsakar ett förväntningsgap. Gällande revisionsberättelsen uppkommer inget förväntningsgap och orsakas inget förväntningsgap för tre av fyra företag. I ett företag är revisionsberättelsen en bidragande orsak till företagets förväntningsgap. Vi fann att förväntningsgapet mellan företagen och revisorn främst uppkommer och orsakas gällande bristande kommunikation och förväntad rådgivning.

I ett aktiebolag är det viktigt att företagets intressenter kan lita på den finansiella information som styrelsen och verkställande direktören ger ut. För intressenternas räkning utses en revisor för att granska verkställande direktörens och styrelsens arbete samt verifiera att den huvudsakliga delen av redovisningen stämmer. Forskning visar att revisorns fokus inte är i balans med intressenternas förväntningar. Vad som ingår i revisorns arbetsuppgifter finns det många uppfattningar om och revisorerna anklagas ofta för att inte upptäcka bedrägerier. Forskning visar också att kvaliteten på revisionen skiljer sig åt mellan stora och små revisionsbyråer, vilken påverkar vilka förväntningar klienten har på revisorn. Forskning visar att allmänheten anser att det finns en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer vilket kan leda till att klienternas förväntningar skiljer sig beroende på vilken revisionsbyrå de använder. Teoretisk referensram Kapitlet förklarar att förväntningsgapet kan delas upp i flera olika gap, och att dessa gap orsakar problem för revisorn om vilken roll denne ska ta. Kapitlet visar att utbildning och större ansvar är tänkbara åtgärder för revisorn.  Kapitlet beskriver också att det råder delade meningar bland forskarna om det existerar en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer. Vissa forskare anser att större revisionsbyråer har högre kvalitet, samtidigt som andra anser att det inte råder någon skillnad alls vilket kan påverka gapet mellan klienten och revisorn. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet. Metod I uppsatsen har en kvantitativ metod använts. Enkäter skickades ut via mejl till verkställande direktörer och ekonomiansvariga då de har kontakt med företagets revisor. I studien tillfrågades totalt 750 företag där endast 70 ekonomiansvarige och verkställande direktörer fyllde i en fullständig enkät. Resultat Kapitlet sammanställer resultatet från studien. Resultatet visar att det existerar ett förväntningsgap hos uppsatsens respondenter och deras respektive revisorer. Studien visade inte någon signifikant skillnad på förväntningsgapet mellan stora och små revisionsbyråer. Studien visar att verkställande direktörerna och ekonomiansvariga som deltog i studien har otillräckliga kunskaper om revisorns arbetsuppgifter och att utbildning kan reducera förväntningsgapet. Analys Alla delar i förväntningsgapet som presenteras i teorikapitlet existerar bland respondenterna och deras revisorer. Storleken på revisionsbyrån påverkar inte om det uppstår ett förväntningsgap eller storleken på förväntningsgapet. Studien visar att respondenterna har bristande kunskaper i revisorns arbete. Ett sätt att minska förväntningsgapet är utbildning vilket både forskare och studien bekräftar. Slutsats Den slutsats som kan dras är att det existerar ett förväntningsgap bland uppsatsens respondenter och deras revisorer. Studien bekräftar också att det inte finns något samband mellan förväntningsgapet och storleken på revisionsbyrån. Förväntningsgapet uppstår när företagen inte har tillräckliga kunskaper om revisorns arbete och när revisorn inte uppfyller sina skyldigheter. Förväntningsgapet kan åtgärdas genom mer utbildning, bättre presterande revisorer och genom utveckling av revisionsstandarderna.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Efter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som påverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift är att granska ett företags årsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det främsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förväntningsgap uppstår då ett företags intressenter inte har tillräckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begränsningar och uppgifter.</p><p>Eftersom det är sedan länge forskat att det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter är, vill vi vidare studera det utifrån allmänheten och de övriga användarnas perspektiv. Vår problemformulering lyder: Hur upplever ett företags intressenter revisorns yrkesroll?</p><p>Huvudsyfte:</p><p>· Syftet med denna uppsats är främst att få en förståelse för vad företagens intressenter har för förväntningar av revision.</p><p>Delsyfte:</p><p>· Vi ska bedöma i vilken utsträckning det finns ett förväntningsgap mellan revisor och ett företags intressenter, diskutera och analysera de strategier som finns för att reducera detta gap.</p><p>Vårt tillvägagångssätt har varit genom en kvalitativ undersökning med ett deduktivt angreppssätt. Vi har intervjuat fyra intressenter: kreditgivare, kommun, styrelse/företagsledning och en leverantör, och en revisor för att ha någon att jämföra resultaten med. Teoriavsnittet är utformat av tio teorier som kopplas till ämnet revision. Den första delen behandlar en allmän teori om förändringar som sker i samhället, sedan kommer en beskrivelse om revisorns arbetsuppgifter, revisionsprocessen och nyttan med revision. Sedan kommer vi in på teorier om revisorns egenskaper och en mer förklaring vad som innebär med människors förväntningar och hur informationssymmetri kan uppstå mellan olika parter. Slutligen kommer vi in på förväntningsgapet och vilka strategier som föreslås av forskare för att reducera detta gap.</p><p>Efter vår analys har vi kommit med slutsatsen att respondenternas upplevelse av revisorns yrkesroll inte skiljer sig markant från varandra. Vi ser att intressenterna har en mer övergriplig bild över vad revisionsprocessen innebär men i verkligheten är den mer omfattande. Större delen av intressenterna förväntar sig att revisorn ska upptäcka det som inte visas korrekt och kunna ge förslag på åtgärder såsom förändringar och förbättringar. Trygghet och kunskap är ord som betonas såsom raka svar från revisorn om hur företaget går.</p>

SAMMANFATTNING Efter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som påverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift är att granska ett företags årsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det främsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förväntningsgap uppstår då ett företags intressenter inte har tillräckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begränsningar och uppgifter. Eftersom det är sedan länge forskat att det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter är, vill vi vidare studera det utifrån allmänheten och de övriga användarnas perspektiv. Vår problemformulering lyder: Hur upplever ett företags intressenter revisorns yrkesroll? Huvudsyfte: · Syftet med denna uppsats är främst att få en förståelse för vad företagens intressenter har för förväntningar av revision. Delsyfte: · Vi ska bedöma i vilken utsträckning det finns ett förväntningsgap mellan revisor och ett företags intressenter, diskutera och analysera de strategier som finns för att reducera detta gap. Vårt tillvägagångssätt har varit genom en kvalitativ undersökning med ett deduktivt angreppssätt. Vi har intervjuat fyra intressenter: kreditgivare, kommun, styrelse/företagsledning och en leverantör, och en revisor för att ha någon att jämföra resultaten med. Teoriavsnittet är utformat av tio teorier som kopplas till ämnet revision. Den första delen behandlar en allmän teori om förändringar som sker i samhället, sedan kommer en beskrivelse om revisorns arbetsuppgifter, revisionsprocessen och nyttan med revision. Sedan kommer vi in på teorier om revisorns egenskaper och en mer förklaring vad som innebär med människors förväntningar och hur informationssymmetri kan uppstå mellan olika parter. Slutligen kommer vi in på förväntningsgapet och vilka strategier som föreslås av forskare för att reducera detta gap. Efter vår analys har vi kommit med slutsatsen att respondenternas upplevelse av revisorns yrkesroll inte skiljer sig markant från varandra. Vi ser att intressenterna har en mer övergriplig bild över vad revisionsprocessen innebär men i verkligheten är den mer omfattande. Större delen av intressenterna förväntar sig att revisorn ska upptäcka det som inte visas korrekt och kunna ge förslag på åtgärder såsom förändringar och förbättringar. Trygghet och kunskap är ord som betonas såsom raka svar från revisorn om hur företaget går.

Tidigare studier har visat på ett gap i förväntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förväntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende från samhället till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats på relationen mellan revisorn och dess klient, småföretaget, då denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förväntningsgapet i en ny relation för att ge förslag på hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förväntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstånd under intervjuerna. Resultatet som förklarats med hjälp av agentteorin och kunskapen kring förväntningar visade att det existerar gap, att parternas kunskapsnivå skiljde sig och att kommunikation var lösningen.

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, FED 334, System för redovisning, revision och ägarstyrning, VT 2007 Författare: Sandra Johansson och Sofie Lanér Handledare: Karin Jonnergård och Ola Nilsson Titel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet: En studie av revisorer och deras klienter Revisorns roll och ansvar: Revisorernas roll har på senare tid uppmärksammats alltmer och nya lagar och regler har införts för att förtydliga revisorns ansvar. Kravet på ett skriftligt uppdragsbrev, är det första steget för att leva upp till den nya revisionsstandarden (RS) i Sverige. En standard som infördes med start i januari år 2004. FAR SRS förhoppning är att uppdragsbrevet ska vara ett stöd både för revisorerna och för deras klienter, bland annat eftersom åtgärderna klargör parternas rättigheter och skyldigheter i uppdraget. Uppdragsbrevet kan sannolikt också bidra till att det så kallade förväntningsgapet minskar. Syfte: Att undersöka om uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisorerna och deras klienter samt jämföra eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer inom ”The Big Four” och revisorer på övriga revisionsbyråer. Metodval: En kvalitativ studie genomfördes där en matchning gjordes mellan revisorer och deras klienter för att kunna undersöka båda sidor av samma förhållande. Vi genomförde en semistrukturerad intervju med 20 respondenter, 10 revisorer och 10 klienter. På klientföretagen intervjuades de personer som hade närmast kontakt med revisorn vilka var ekonomichef, ägare och VD. Slutsatser: Vi har genom studien kommit fram till att uppdragsbrevet inte har påverkat förväntningsgapet. Inga större skillnader har uppmärksammats i uppfattningarna mellan revisorer inom ”The Big Four” och på övriga revisionsbyråer i denna studie. Förslag till vidare forskning: För framtida forskning vore det intressant att undersöka relationen mellan revisor och klient ur ett oberoendeperspektiv. Ett annat intressant område att vidareutforska är skillnaderna i storleken på förväntningsgapet på små och stora företag.

<p>Sammanfattning</p><p>Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,</p><p>FED 334, System för redovisning, revision och ägarstyrning, VT 2007</p><p>Författare: Sandra Johansson och Sofie Lanér</p><p>Handledare: Karin Jonnergård och Ola Nilsson</p><p>Titel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet: En studie av revisorer och deras klienter</p><p>Revisorns roll och ansvar: Revisorernas roll har på senare tid uppmärksammats alltmer och nya lagar och regler har införts för att förtydliga revisorns ansvar. Kravet på ett skriftligt uppdragsbrev, är det första steget för att leva upp till den nya revisionsstandarden (RS) i Sverige. En standard som infördes med start i januari år 2004. FAR SRS förhoppning är att uppdragsbrevet ska vara ett stöd både för revisorerna och för deras klienter, bland annat eftersom åtgärderna klargör parternas rättigheter och skyldigheter i uppdraget. Uppdragsbrevet kan sannolikt också bidra till att det så kallade förväntningsgapet minskar.</p><p>Syfte: Att undersöka om uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisorerna och deras klienter samt jämföra eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer inom ”The Big Four” och revisorer på övriga revisionsbyråer.</p><p>Metodval: En kvalitativ studie genomfördes där en matchning gjordes mellan revisorer och deras klienter för att kunna undersöka båda sidor av samma förhållande. Vi genomförde en semistrukturerad intervju med 20 respondenter, 10 revisorer och 10 klienter. På klientföretagen intervjuades de personer som hade närmast kontakt med revisorn vilka var ekonomichef, ägare och VD.</p><p>Slutsatser: Vi har genom studien kommit fram till att uppdragsbrevet inte har påverkat förväntningsgapet. Inga större skillnader har uppmärksammats i uppfattningarna mellan revisorer inom ”The Big Four” och på övriga revisionsbyråer i denna studie.</p><p>Förslag till vidare forskning: För framtida forskning vore det intressant att undersöka relationen mellan revisor och klient ur ett oberoendeperspektiv. Ett annat intressant område att vidareutforska är skillnaderna i storleken på förväntningsgapet på små och stora företag.</p>

Revisionsberättelsen och dess roll att förmedla trovärdig och väsentlig information har länge varit uppe för diskussion. Kritiker menar att revisionsberättelsen har utvecklats till en alltför standardiserad rapport där det råder brist på transparens i revisionen samt att kommunikationen med intressenter är bristfällig. Detta resulterade i att IAASB, parallellt med EU, utvecklade den nya utökade revisionsberättelsen i syfte att höja dess kommunikativa värde, relevans och kvalitet. De nya direktiven trädde i kraft den 15:e december 2016 i form av sex reviderade och en helt ny standard. Den mest signifikanta förändringen är den nya standarden ISA 701 som handlar om Särskilt Betydelsefull Områden (SBO). SBO omfattar de områden som i revisorns professionella bedömning är av särskilt betydande karaktär för det reviderade företaget. Dessa områden ska vidare vara specifika för varje enskilt företag och även behandla vad som har varit mest problematiskt i revisionen. Den ytterligare informationen ska ge användarna mer insyn i revisionsprocessen och öka förståelsen för de områden som krävt betydande bedömningar.  Denna studie syftar därmed att ge en bild av hur den nya standarden gällande SBO fungerar i praktiken, vilken utformning de SBO som rapporterats har och om införandet av SBO har förändrat revisionsberättelsen sett till räkenskapsåren 2015 och 2017. För att få en bredare bild kompletteras detta med att undersöka och jämföra om revisionskvaliteten förändrats i och med den utökade revisionsberättelsen.  Med utgångspunkt i teorierna om informationsgapet och förväntningsgapet samt agentteorin undersöktes studiens syfte genom en kvantitativ innehållsanalys, där revisionsberättelser från svenska börsnoterade bolag kodats och analyserats efter framtagna kategorier. Denna information har sammanställts som deskriptiv statistik för att konkret se förändringarna mellan åren sett till bland annat längd, antal SBO och utvalda nyckelord. För att mäta revisionskvaliteten prövades istället en huvud- och tre delhypoteser genom en multipel regressionsanalys. Den data som användes som grund för både innehållsanalysen och hypotesprövningen kommer från databasen Orbis Europe och är ett register på 394 svenska börsnoterade företag.  Resultatet visar att det skett märkbara förändringar från ett år innan till ett år efter implementeringen av den utökade revisionsberättelsen. Detta i form av en längre rapport, där olika typer av SBO rapporteras i majoriteten av företagen, och där rapporten frångått sin standardiserade mall genom en större spridning på valda nyckelord. Resultatet finner däremot inte stöd för att det finns en negativ, signifikant effekt mellan den utökade revisionsberättelsen och revisionskvalitet som följd av lägre oväntade periodiseringar. Det finns dock ett stöd för att rapporteringen av SBO har en negativ, signifikant effekt på oväntade periodiseringar vilket således betyder en högre revisionskvalitet.

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Fredrik Olofsson och Johannes Jacobson Handledare: Karin Jonnergård Medbedömare: Ulf Larsson Olaison Titel: Förväntningsgapet - En jämförelse mellan småföretagare och investerare Bakgrund: Fenomenet förväntningsgapet gör sig påmint vid finansiella kriser och företagsskandaler vilket placerar revisorsyrket i hetluften. Studiet av gapet är omfattande men jämförelser av gapet mellan olika grupper av allmänheten visar på ett visst tomrum. Detta tillsammans med ett resonemang att kunskap och utbildning ligger bakom skillnader i gapet utgör bakgrund för studien. Syfte: Arbetet har som syfte att undersöka om det finns skillnader i olika aktörers förväntningsgap samt jämföra dessa med varandra för att skapa förståelse ifall olika intressenter har olika förväntningsgap och vad detta beror på. Metod: Studien använder en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsstrategi tillsammans med en enkätstudie för att fånga småföretagarnas svar. Data för investerarna härrör från Nilssons (2016) avhandling. De bägge gruppernas svar har ställts mot varandra för att jämföra förväntningsgapet. Slutsatser: Studien finner att ett förväntningsgapet föreligger hos både småföretagare och investerare. En jämförelse av de två grupperna visar att en skillnad i gapet föreligger där småföretagare har ett statistiskt signifikant gap som är större än investerarnas. Detta resultat är i linje med flera andra studier om småföretagare och stärker antagandet om kunskap som bidragande orsak till gapets existens. Nyckelord: Förväntningsgapet, småföretagare, investerare, jämförelse / Abstract Master thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University. Authors: Fredrik Olofsson and Johannes Jacobson Supervisor: Karin Jonnergård Examiner: Ulf Larsson Olaison Title: The audit expectation gap - a comparison between small business owners and investors Background: The audit expectation gap makes itself known in times of financial crisis and corporate scandals which places auditors in the spotlight of critique. The study of the gap is extensive however comparisons of different groups of society reveals a gap in the literature. This together with an assumption that knowledge and education cause differences in the gap comprises the background for the study. Purpose: The study aims to examine differences in the audit expectation gap among small business owners and investors. Moreover, the study aims to compare the expectation gap of the two groups. Method: The study applies a deductive stance with a quantitative research strategy together with a questionnaire survey in order to collect data for the small businesses. Data for the investor group are drawn from Nilssons (2016) dissertation. The responses of the two groups have been put side by side to compare the gap. Conclusions: Results of the study find that an expectation gap exists among both small business owners and investors. A comparison of the two groups reveal differences in the gap where small business owners have a statistically significant gap that is greater than that of the investors. This result is in line with several other studies on small businesses and strengthens the assumption that knowledge is a contributing factor to the existence of an audit expectation gap. Keywords: Audit expectation gap, small businesses, investors, comparison

Den ekonomiska brottsligheten är ett samhällsproblem då det inte endast drabbar enskilda individer utan hela samhället och kostar dessutom staten stora summor pengar varje år. Problemet med ekonomiska brott är att de ofta begås i näringsverksamheter. Ett behov av en revisor har därför växt fram för att en person ska ha tillgång till de miljöer där brotten begås, samt för att samhällets kontrollsystem mot ekonomisk brottslighet är bristfällig. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket är två aktörer inom samhället som arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet och de använder granskade rapporter i sitt arbete. En förklaring till varför eller på vilket sätt myndigheterna har behov av revision framgår inte i tidigare studier. Revisorns förmåga att upptäcka och anmäla brott har dessutom ifrågasatts. Syftet med studien är därför att undersöka myndigheternas upplevda behov av revision i det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet samt vilka förväntningar som ställs på revisorn utifrån ett myndighetsperspektiv. Genom åtta kvalitativa intervjuer med respondenter av olika befattningar från respektive myndighet kunde en rättvisande bild av deras upplevda behov tolkas. Från intervjuerna framkommer det att myndigheterna upplever ett indirekt direkt behov av revision. Myndigheterna upplever ett behov av en person nära företaget som kan upptäcka sådant som de själva inte har möjlighet till, vilket innebär att revisorn har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet. Vidare finns ett behov av ett korrekt underlag för beskattning vilket en revisor upplevs kunna försäkra genom sin oberoende granskning. Dessutom upplever respondenterna att ett korrekt underlag i sin tur bidrar till att kvaliteten på de finansiella rapporterna stärks. Utifrån myndigheternas perspektiv finns vissa förväntningar på att revisorn ska ha en mer omfattande roll, men samtidigt har myndigheterna en förståelse för revisionens begränsningar. / Economic crime is a problem for society as it affects not the individual, but the society as a whole, which also cost the government a large sum of money each year. The problem with economic crime is that it often occurs in business environments. Therefore, a need for audit has been developed, which gives access to environments where these crimes are committed and the society’s control systems are weak. The Swedish Economic Crime Authority and the Swedish Tax Agency are two actors in society that are working to prevent economic crime and they are using audited reports in their work. However, previous studies are lacking an explanation to why, and in what way authorities are in need of audited reports. Furthermore the auditor’s ability to detect and report crime has also been questioned in previous studies. Therefore, the purpose of this study is to investigate the authorities' perceived need for audit in the preventive work against economic crime, and to investigate what expectations are being placed on the auditor based on an authority perspective. Through eight qualitative interviews with people with different job descriptions from the two authorities, an interpretation of their perceived needs could be made. Based on these interviews, it appears that there is no direct need for auditing, but the authorities experience an indirect need for audited reports. The authorities are experiencing the need for a person near the company to discover what the authorities do not have the ability to find, which mean that the auditor has a preventive effect on economic crime. Furthermore, there is a need for correct information, which the auditor is able to provide through an independent audit. In addition, the respondents are experiencing that correct information helps strengthen the quality of the financial statements. From the authorities perspective, there are some expectations on the auditor to have a more extensive role. But at the same time, the authorities have an understanding for the limitations of the audit.