Den ekonomiska brottsligheten är ett samhällsproblem då det inte endast drabbar enskilda individer utan hela samhället och kostar dessutom staten stora summor pengar varje år. Problemet med ekonomiska brott är att de ofta begås i näringsverksamheter. Ett behov av en revisor har därför växt fram för att en person ska ha tillgång till de miljöer där brotten begås, samt för att samhällets kontrollsystem mot ekonomisk brottslighet är bristfällig. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket är två aktörer inom samhället som arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet och de använder granskade rapporter i sitt arbete. En förklaring till varför eller på vilket sätt myndigheterna har behov av revision framgår inte i tidigare studier. Revisorns förmåga att upptäcka och anmäla brott har dessutom ifrågasatts. Syftet med studien är därför att undersöka myndigheternas upplevda behov av revision i det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet samt vilka förväntningar som ställs på revisorn utifrån ett myndighetsperspektiv. Genom åtta kvalitativa intervjuer med respondenter av olika befattningar från respektive myndighet kunde en rättvisande bild av deras upplevda behov tolkas. Från intervjuerna framkommer det att myndigheterna upplever ett indirekt direkt behov av revision. Myndigheterna upplever ett behov av en person nära företaget som kan upptäcka sådant som de själva inte har möjlighet till, vilket innebär att revisorn har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet. Vidare finns ett behov av ett korrekt underlag för beskattning vilket en revisor upplevs kunna försäkra genom sin oberoende granskning. Dessutom upplever respondenterna att ett korrekt underlag i sin tur bidrar till att kvaliteten på de finansiella rapporterna stärks. Utifrån myndigheternas perspektiv finns vissa förväntningar på att revisorn ska ha en mer omfattande roll, men samtidigt har myndigheterna en förståelse för revisionens begränsningar. / Economic crime is a problem for society as it affects not the individual, but the society as a whole, which also cost the government a large sum of money each year. The problem with economic crime is that it often occurs in business environments. Therefore, a need for audit has been developed, which gives access to environments where these crimes are committed and the society’s control systems are weak. The Swedish Economic Crime Authority and the Swedish Tax Agency are two actors in society that are working to prevent economic crime and they are using audited reports in their work. However, previous studies are lacking an explanation to why, and in what way authorities are in need of audited reports. Furthermore the auditor’s ability to detect and report crime has also been questioned in previous studies. Therefore, the purpose of this study is to investigate the authorities' perceived need for audit in the preventive work against economic crime, and to investigate what expectations are being placed on the auditor based on an authority perspective. Through eight qualitative interviews with people with different job descriptions from the two authorities, an interpretation of their perceived needs could be made. Based on these interviews, it appears that there is no direct need for auditing, but the authorities experience an indirect need for audited reports. The authorities are experiencing the need for a person near the company to discover what the authorities do not have the ability to find, which mean that the auditor has a preventive effect on economic crime. Furthermore, there is a need for correct information, which the auditor is able to provide through an independent audit. In addition, the respondents are experiencing that correct information helps strengthen the quality of the financial statements. From the authorities perspective, there are some expectations on the auditor to have a more extensive role. But at the same time, the authorities have an understanding for the limitations of the audit.