<p>Investerare, som använder trendstrategier, försöker tolka andra investerares över- eller underreaktioner på nytillkommen finansiell information. Överreaktioner på kort sikt och underreaktioner på lång sikt kan skapa rekyleffekter som kallas för contrarianeffekter. Genom att använda dessa effekter försöker investeraren att skapa en contrarianstrategi för överavkastning i sin aktieportfölj.</p><p>Studiens syfte är att undersöka contrarianstrategiers överavkastning på Stockholmsbörsen mellan 1994 och 2009 ur ett småspararperspektiv. För att resultat ska spegla en småsparares vardag på ett realistiskt sätt har hänsyn till beskattning, transaktionskostnader, utdelning och blankningsmöjligheter tagits. Vidare har även strategiernas avkastningsmöjligheter med avseende på börstrend undersökts. Avgränsningar för juridiska frågor kring skatt har gjorts.</p><p>Studien har genomförts med en kvantitativ ansats. Med hjälp av börsdata från de senaste 15 åren har 240 portföljer konstruerats med hjälp av fyra  contrarianstrategier: P/e-tals-, pris/substansvärde-, pris/utdelning- och prisförändringsstrategin. De tre första är nyckeltalsstrategier baserade på David Dremans investeringsfilosofi. Den fjärde strategin används tillsammans med en indexportfölj som jämförelsemått för att testa nyckeltalsstrategiernas överavkastningsmöjligheter.</p><p>Slutsatsen i studien är att Dremans nyckeltalsstrategier inte signifikant kan påvisas generera överavkastning gentemot jämförelseindex. Däremot är dessa bättre än ren prisförändringsstrategi. P/e-talsstrategin och pris/substansvärdesstrategin överavkastar signifikant gentemot prisförändringsstrategin. I studien påvisas även att contrarianstrategier med koppling till nyckeltal tenderar att prestera högre avkastning än index i perioder av nedgång och än i uppgångsperioder.</p>

Investerare, som använder trendstrategier, försöker tolka andra investerares över- eller underreaktioner på nytillkommen finansiell information. Överreaktioner på kort sikt och underreaktioner på lång sikt kan skapa rekyleffekter som kallas för contrarianeffekter. Genom att använda dessa effekter försöker investeraren att skapa en contrarianstrategi för överavkastning i sin aktieportfölj. Studiens syfte är att undersöka contrarianstrategiers överavkastning på Stockholmsbörsen mellan 1994 och 2009 ur ett småspararperspektiv. För att resultat ska spegla en småsparares vardag på ett realistiskt sätt har hänsyn till beskattning, transaktionskostnader, utdelning och blankningsmöjligheter tagits. Vidare har även strategiernas avkastningsmöjligheter med avseende på börstrend undersökts. Avgränsningar för juridiska frågor kring skatt har gjorts. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats. Med hjälp av börsdata från de senaste 15 åren har 240 portföljer konstruerats med hjälp av fyra  contrarianstrategier: P/e-tals-, pris/substansvärde-, pris/utdelning- och prisförändringsstrategin. De tre första är nyckeltalsstrategier baserade på David Dremans investeringsfilosofi. Den fjärde strategin används tillsammans med en indexportfölj som jämförelsemått för att testa nyckeltalsstrategiernas överavkastningsmöjligheter. Slutsatsen i studien är att Dremans nyckeltalsstrategier inte signifikant kan påvisas generera överavkastning gentemot jämförelseindex. Däremot är dessa bättre än ren prisförändringsstrategi. P/e-talsstrategin och pris/substansvärdesstrategin överavkastar signifikant gentemot prisförändringsstrategin. I studien påvisas även att contrarianstrategier med koppling till nyckeltal tenderar att prestera högre avkastning än index i perioder av nedgång och än i uppgångsperioder.

Background: There are several studies that have found an expectation gap between auditors and different stakeholders. Since 2019, there has been a sharp increase in the number of individual investors in Sweden. There is a lack of studies examining the expectation gap between auditors and individual investors. Purpose: The purpose of the study is to analyze and explain whether Swedish auditors and individual investors have a different view regarding the auditor’s responsibility, reliability, and decision usefulness. Furthermore, the view of individual investors is analyzed with different demographic factors. Research method: This is a quantitative study with a deductive approach, where the hypotheses are developed from prior research. The empirical data comes from the answers from a mail survey and a web survey. The survey consisted of statements regarding the auditor’s responsibility, reliability, and decision usefulness. Results: The study shows that there is an expectation gap between auditors and individual investors in Sweden. The study also shows that experience from the stock market leads to a more narrow expectation gap between auditors and individual investors in Sweden. Contributions: The study contributes to a better understanding of what the expectation gap between auditors and individual investors in Sweden consists of. Additionally, it shows how individual investors in Sweden perceive the auditor’s responsibility, reliability, and decision usefulness / Bakgrund: Det finns många studier som konstaterat ett förväntansgap mellan revisorer och olika intressentgrupper. Sedan 2019 har antalet småsparare i Sverige kraftigt ökat. Det saknas studier som undersöker småspararnas förväntningar på revisorn. Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklara huruvida svenska revisorer och småsparare har olika uppfattningar gällande revisorns ansvar, tillförlitlighet och beslutspåverkan. Vidare analyseras även småspararnas uppfattningar utifrån olika demografiska faktorer. Metod: Studien är kvantitativ med en deduktiv ansats, där hypoteserna utvecklats med hjälp av tidigare forskning. Empirin har samlats in genom en mailenkät och en webbenkät som utgörs av påståenden om revisorns ansvar, tillförlitlighet och beslutspåverkan. Resultat: Resultatet visar att det finns ett förväntansgap mellan revisorer och småsparare i Sverige. Vidare visar resultatet att utbildningsnivå inte minskar förväntansgapet, men att mer erfarenhet på börsen leder till ett mindre förväntansgap mellan revisorer och småsparare i Sverige. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för hur förväntansgapet mellan revisorer och småsparare i Sverige ser ut. Därtill hur revisorer och småsparare i Sverige ser på revisorns ansvar, tillförlitlighet och beslutspåverkan.

Bakgrund: Samtidigt som breda stockholmsbörsen under 2010-talet genomgick en av de längsta tjurmarknaderna i svensk historia blev svenskarnas närvaro på sociala medier såväl utbrett som vardagligt. Det nuvarande kunskapsläget belyser skillnader inom såväl användandet av sociala medier som uppvisandet av relevanta börspsykologiska faktorer mellan kvinnor och män, men också bland olika åldersgrupper. Hur svenska småsparare ställer sig till denna nya informationskanal i sina investeringsbeslut saknas det i mångt och mycket forskning kring. Dessa omständigheter har skapat en kunskapslucka som inte bara är relevant för småspararna, utan även för finansiella aktörer, politiker, och börsbolag. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga i vilken utsträckning de börspsykologiska faktorerna flockbeteende, dispositionseffekten, kognitiv förmåga, och Fear-of-Missing-Out indikeras hos svenska småsparare. Vidare ämnar studien undersöka om det finns någon relation mellan uppvisandet av nämnda faktorer, de demografiska faktorerna kön och ålder, och attityden till användandet av sociala medier i investeringsprocessen. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod där primärdata inhämtades från en online-enkät. För att undersöka relationen mellan småspararnas attityd till användandet av sociala medier i investeringsprocessen, de demografiska faktorerna, och de börspsykologiska faktorerna genomfördes en linjär multipel regressionsanalys. Dessutom genomfördes t-tester och one way ANOVA för att undersöka skillnader mellan grupperna. Slutsats: Studien fann en signifikant relation mellan attityden till användandet av sociala medier i investeringsprocessen och fyra av sex förklaringsvariabler; kognitiv förmåga, flockbeteende, kön, och ålder. Regressionen fann en negativ relation mellan attityden till sociala medier som investeringsverktyg och att identifiera sig som kvinna. Även ålder uppvisade en negativ relation. För både flockbeteende och kognitiv förmåga uppvisades en positiv samvariation. Vidare antydde studiens deskriptiva statistik att samtliga undersökta börspsykologiska faktorer uppvisades av respondenterna, om än till varierande grad. / Background: Simultaneously as the Stockholm Stock Exchange during the 2010’s had one of the longest bull markets in Swedish history the Swedes presence on social media became widespread and common. Differences between the usage of social media, as well as demonstrating relevant biases within behavioural finance, has been studied for the genders and different age groups. However, how Swedish retail investors interact with social media in their investment process has not been studied sufficiently. These circumstances have created a scientific gap that is not only of relevance to retail investors, but also financial intermediates, politicians, and publicly traded companies. Purpose: The purpose of the thesis is to map out to what degree the behavioural finance biases herding, disposition effect, cognitive ability, and Fear-of-Missing-Out are indicated by Swedish retail investors. Furthermore, the study aims to explore if there is any relationship between the mentioned biases, the demographic factors gender and age, and the attitude to using social media in the investment process. Methodology: The study was conducted through a quantitative research method that gathered the primary data through a survey. To explore the relationship between the retail investors attitude towards using social media in the investment process, the demographic factors, and the behavioural finance biases a multiple linear regression analysis was performed. Furthermore, t-tests and one way ANOVA was performed to examine differences between groups. Conclusion: The study found a significant relationship between the attitude towards using social media in the investment process and four out of six independent variables; cognitive ability, herding, gender, and age. The regression found a negative relationship between the attitude towards using social media in the investment process and identifying as a woman. Lastly, the descriptive statistics implied that all four behavioural finance factors were exhibited by the respondents, though to a varying degree.

Inom den utförda studien har både finansiell data och information kring ägarstruktur gällande företag på svenska OMX Stockholm Small-Cap listan använts för att undersöka ifall andelen privata småsparare har en signifikant påverkan på volatiliteten. Volatilitet har en väsentlig roll när det kommer till aktiehandel och tidigare teorier pekar på att det finns ett flertal variabler som ligger bakom volatiliteten, småägare är en av dessa variabler. Utifrån regressionsanalysen kan andelen privata småsparare påvisas ha en signifikant påverkan på volatiliteten. Det framkom även utifrån resultaten att bolagens resultat dividerat med deras totala tillgångar var ett mått som påverkade volatiliteten. Flera variabler som enligt tidigare teori bör ha verkan på volatiliteten kunde inte påvisas att överensstämma med den här uppsatsens forskning som till exempel institutionella ägares påverkan. / In the following study both financial and ownership data have been gathered regarding companies listed on the Swedish OMX Stockholm Small-cap list to determine whether the fraction of small private investors have an significant impact on volatility. The reason is because volatility has a central role within the stock market making it an important variable. Previous theories suggest that a number of different variables that affect the volatility, where small private investors are one of them. Our regression model proves that the fraction of small private investors indeed have a significant effect on volatility. Our results also suggest that the company’s earnings divided by its total assets is a variable which alters the volatility. Multiple variables which were suggested by theories to have an impact on volatility could not be proven to be true, one of these variables were institutional owners.

Gräsrotsfinansiering har under 2010-talet vuxit till att bli ett betydelsefullt finansierings-alternativ för små och medelstora företag, vilket även möjliggjort för privatpersoner (icke-professionella investerare) att investera i denna typ av bolag genom att teckna aktier i dem. Investeringar i bolag av mindre storlek kan potentiellt ge mycket god avkastning, men är även förenade med stor risk. Dessa investeringar kan fungera som ett komplement till sedvanliga investeringar på vad som i dagligt tal kallas för ”börsen”, men investeringar i småbolag skiljer mot aktiemarknadsbolag. Värdepappersmarknaden är föremål för rigorös reglering, i syfte att värna om ett starkt investerarskydd och upprätthålla förtroendet för marknaden. Mot bakgrund härav, föreligger högt ställda krav på aktiemarknadsbolagens löpande informationsgivning. Alla inträffade händelser och uppkomna förhållanden, vilka kan tänkas ha en påverkande effekt på aktiens pris ska, i regel, så snart som möjligt delges marknaden. På så vis ges alla befintliga och potentiella aktieägare en rättvis tillgång till information om bolaget, för att ha möjlighet att fatta välavvägda investeringsbeslut. Något motsvarande investerarskydd finns inte implementerat för investeringar i onoterade aktiebolag, utan investerare har få rättsliga medel för att tillskansa sig ytterligare information som kompletterar vad som utges under och i samband med bolagsstämman. Möjligheter till detta finns, men är praktiskt komplicerade att genomdriva. Detta ger upphov till frågan om balans råder mellan ett intresse att värna om investerare, å ena sidan, och ett intresse att underlätta företagande, å andra sidan. Gällande rätt är knappast ändamålsenlig, utan ändringar krävs för att råda bot på obalansen. Investerare bör ges utvidgad rätt till informationsgivning från onoterade aktiebolag när gräsrotsfinansiering tillämpats, eller om investerarkretsen annars är spridd. Krav på löpande informationsgivning av samma brådskande karaktär som råder på aktiemarknaden är emellertid inte önskvärt, utan vore alltför betungande för företagen. Därför föreslås istället kvartalsvis regelbunden informationsgivning från onoterade aktiebolag till investerarna, med komplettering av omedelbar informationsgivning av väsentliga händelser och förhållanden. Sådan reglering skulle tillförsäkra investerare en bättre ställning och hålla dem informerade om bolagets förehavanden, samtidigt som efterlevnaden inte vore oproportionerligt betungande för bolaget och dess befattningshavare. / Crowdfunding has, during the 2010s, grown rapidly to become a meaningful alternative financing solution for small and medium-sized businesses, which has also made it possible for individuals (non-professional investors) to invest in these types of companies, by subscribing for shares. Investments in smaller sized businesses are, however, associated with greater risk. Such investments could work as a complement to more traditional investments on the stock market, but investments in small companies differ from publicly traded companies. The securities markets are subject to rigorous regulation, in order to ensure strong investor protection, as well as maintaining a high level of trust in the market. Therefore, extensive demands on the companies are in place regarding their distribution of ad hoc information. All occurring events and circumstances that might have an impact on the shares’ value, shall, subject to some exceptions, immediately be made public to the market. This will ensure that both existing and potential shareholders are given a fair access to information regarding the company, to have the possibility to make sound investment decisions. Any corresponding investor protection scheme is not implemented for investments in non-publicly traded companies. Investors have access to very few legal tools for obtaining other information than what is given during, and in connection to, the shareholders’ meeting. There are however, a handful of such possibilities, but they are practically complicated to use. This raises the question whether there is a balance at all between an interest of protecting investors on the one hand, and an interest of facilitating for entrepreneurs on the other hand. Today’s regulation is hardly appropriate, and changes are needed, in order to solve the imbalance. Investors should be given a wider right to enforce issuing of information from non-publicly traded companies that have raised capital through crowdfunding, or for other reasons have a diverse group of investors. However, similar urgency for such information, as is demanded on the stock market, is hardly necessary, as it would be far too burdensome for the companies. Therefore, quarterly information distribution is suggested, complemented with immediate information for essential occurring events and circumstances. Such regulation, would ensure investors a better position and keep them informed regarding the business’ operation, while the actions required for ensuring compliance would not be disproportionately burdensome for the company or its executives.

Background: The 12th of March 2020 the Stockholm stock market fell close to eleven percent, the biggest decline on the market in modern time, as a result of the Covid-19 virus. Earlier studies have found that many individual investors make ill-considered decisions during sharp price falls which don't benefit their economic interest and that every new financial crisis offers new possibilities to expand the understanding about what underlying factors that are behind the crisis. Studies about psychological shortcomings have earlier been conducted, but not in connection with a stock market crash as a result of a pandemic, which means that there is not much research within the area. Therefore, there is an incentive to investigate which psychological biases individual investors were affected by during the corona crisis. Purpose: The purpose of this thesis is to study how a number of Swedish individual investors acted on the stock market during the corona crisis and if it varies depending on how much capital they manage. Which of the psychological biases herd behaviour, the disposition effect, loss aversion and extrapolation bias the individual investors that were interviewed was affected by and how they reasoned during the sharp stock market decline in March 2020. Method: The thesis has been conducted by a qualitative method to fulfil its purpose. The data collection consists of 10 semi-structured interviews with Swedish individual investors and statistics from the stockbroker Avanza. An abductive approach has been adopted to be able to analyse the studied subject and reach a conclusion. Conclusion: The thesis finds that the actions of the investigated individual investors can be divided into three categories. The ones that sold all their stocks when the stock market declined rapidly, the ones that didn’t do anything and the ones that bought more stocks successively. There is no clear connection between managing more money and getting less affected by psychological biases. Furthermore, the respondents were partly affected by how much earlier experience they had, whereas the ones with less experience were to a greater extent affected by psychological biases.