Aktiebolagsformen växte fram i Sverige under 1600-talet och den nu gällande lagstiftningen på området, aktiebolagslagen (2005:551), är den sjätte i raden. 2006 påbörjades det ett omfattade arbete med att se över och förenkla regler för att minska bolagens administrationskostnader. Förenklingsarbetet resulterade 2009 i en SOU innehållande förslag på regeländringar som skulle leda till minskade administrationskostnader och en förenklad vardag för bolagen. I slutet av 2013 presenterades det även en lagrådsremiss med förslag på regeländringar. Denna uppsats har behandlat dessa två förslag till regelförenklingar och analyserat effekterna. Under uppsatsens slutställande publicerades det en proposition, prop. 2013/14:86 Förenklingar i aktiebolagslagen. Propositionen innehåller samma förslag till regelförenklingar som publicerats i lagrådsremissen och föreslås träda i kraft i augusti. SOU:n innehöll drastiska förslag till regeländringar och flertalet av dagens regler  föreslogs undanröjas eller göras dispositiva. Förslaget innebar följaktligen också stora risker i form av ett försämrat borgenärsskydd och ökade möjligheter till missbruk av bolagsformen. Trots de stora riskerna förslagen skulle innebära fanns det även förslag som avsevärt skulle leda till en förenklad vardag och minskade kostnader. Lagrådsremissens förslag var betydligt mer återhållsamma och innebar således mindre risker. Fördelarna med remissens förslag var dock väldigt små och därför kan förenklingarna bli kontraproduktiva. Det är en kostsam process att förändra reglerna och blir fördelarna endast marginella finns det en risk för att förenklingarna kostar mer än de ger. Forskning om det svenska företagsklimatet visar att de regelområden som genererar störst kostnader är redovisning och beskattning. Det har även visat sig att svenskar har en stor okunskap och osäkerhet om reglerna och att de måste spendera mycket tid och pengar på att hålla sig uppdaterade om gällande rätt. För att en förändring av reglerna ska få bästa möjliga resultat anser jag att det är viktigt att lagtexten formuleras på ett lättförståeligt sätt och att regler som uppställer hinder utan att skydda vare sig borgenärer eller den sunda konkurrensen, undanröjs. Vidare anser jag att redovisningsreglerna bör ses över och jag är positivt inställd till att det införs möjligheter till särskilda, förenklade, redovisningsregler för mindre bolag. / The limited company emerged in Sweden during the 17th century and the current law in this area, Aktiebolagslagen (2005:551), is the sixth in the series. 2006 Sweden started to revise and simplify the corporate rules, to reduce companies' administrative costs. The work resulted 2009 in a proposal, SOU 2009:34, containing suggestions for changes that would lead to reduce operating costs for companies. In the end of 2013, another legislation proposal was published. This master thesis has discussed these two proposals for a regulatory reform and analysed the effects. At the end of my writing process the Swedish government posted a final legislation proposal, Prop. 2013/14:86. This proposal contains the same suggestions to simplify regulations as was published in the proposal from 2013. SOU 2009:34 contained drastic suggestions for rule changes and most of the current rules were proposed eliminated or made mandatory. The proposal meant consequently considerable risks in the form of an impaired creditor protection and increased opportunities for abuse of the corporate form. Despite the high risks the proposal would also lead to a substantially simplified environment and reduced costs for companies. The other proposal was much more restrained and was thus less risking. The benefits of the proposal, however, were very small and therefore the simplifications would become counterproductive. It's an expensive process to change the rules and if the benefits are only marginal, there is a risk that the simplifications may cost more than they give. Research on the Swedish business environment shows that the regulatory areas that generate the greatest costs are accounting and taxation. It has also been found that the Swedes have a great deal of insecurity and uncertainty about the rules and that they have to spend a lot of time and money to stay current on the law. For a change in the rules to get the best results, I believe it is important that the legal text is formulated in an understandable way and that rules that precludes without protecting either the creditors or the healthy competition are removed. Furthermore, I believe that accounting standards should be reviewed and I'm sympathetic to the introduction of opportunities for special accounting technic for small companies.

No description available.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Problemformulering: Borde, vid sakutdelning som strider mot ABL:s kapitalskyddsregler, mottagaren ekonomiskt ersätta bolaget med kontanta medel som motsvarar den ogiltiga utdelningens värde eller återlämna det mottagna objektet. Samt i viss mån, bör bolaget ha sakrättsligt skydd gentemot mottagarens borgenärer? Dessa är de grundläggande frågor som jag har för avsikt att besvara.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka framföra en nyanserad diskussion angående den aktiebolagsrättsliga återbäringsregeln och dennas tillämpning. Jag menar att den tillämpning som regeln har idag inte nödvändigtvis måste vara den mest lämpliga och det kan tänkas att en alternativ tillämpningsmetod skulle kunna vara mer lämplig.</p><p>Metod: Jag har för avsikt att tillämpa en teleologisk metod på uppsatsen för att utifrån detta kunna resonera angående vilken tillämpning som vore den lämpligaste angående den aktuella lagregeln. Uppsatsen kommer även läggas upp så att de aktuella lagreglerna beskrivs i ett tidigt kapitel, dock med ett visst mått av egen analys även i detta kapitel, för att följas av ett slutligt analyskapitel där jag har för avsikt att försöka besvara problemformuleringen.</p><p>Resultat: Efter att ha resonerat utifrån aktuell doktrin, praxis och förarbeten har jag kommit till slutsatsen att den idag tillämpade metoden vid återbäring, nämligen ogiltighet inte tillgodoser syftet med ABL och inte heller är lika effektiv som en värdeersättningsmodell.</p>

<p>I den här uppsatsen har vi undersökt och behandlat låneförbudet som återfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant är att en ny ABL träder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgått från lagstiftningen och sedan följt upp med rättspraxis och doktrin.</p><p>Under arbetets gång upptäckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rätt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgå låneförbudet med tämligen enkla metoder. Vi har bland annat undersökt kringgående av lagstiftningen med hjälp utav efterföljande finansiering samt ett kringgående med hjälp av andra rättsobjekt.</p><p>Med efterföljande finansiering menas att ett bolag köps med bolagets egna pengar, med hjälp av undantaget för koncernlån. Ett kringgående med hjälp utav andra rättsobjekt kan se ut på lite olika sätt. I vårt arbete har vi använt av oss utav en fysisk person samt ett handelsbolag. Ett kringgående av lagstiftningen möjliggörs genom att andra rättsobjekt än aktiebolag ej lyder under aktiebolagslagen i stora drag.</p><p>Dessa handlingar rör sig inom ett grått område inom juridiken och gör låneförbudet till ett tämligen trubbigt redskap.</p><p>Eftersom låneförbudet tillhör specialstraffrätten möjliggörs kringgående av lagstiftningen då restriktiv lagtolkning måste användas. Faller en handling inte in ordagrant i vad som står i lagtexten är kringgåendet av låneförbudet både i nya och gamla ABL ett faktum.</p>

No description available.

I den här uppsatsen har vi undersökt och behandlat låneförbudet som återfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant är att en ny ABL träder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgått från lagstiftningen och sedan följt upp med rättspraxis och doktrin. Under arbetets gång upptäckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rätt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgå låneförbudet med tämligen enkla metoder. Vi har bland annat undersökt kringgående av lagstiftningen med hjälp utav efterföljande finansiering samt ett kringgående med hjälp av andra rättsobjekt. Med efterföljande finansiering menas att ett bolag köps med bolagets egna pengar, med hjälp av undantaget för koncernlån. Ett kringgående med hjälp utav andra rättsobjekt kan se ut på lite olika sätt. I vårt arbete har vi använt av oss utav en fysisk person samt ett handelsbolag. Ett kringgående av lagstiftningen möjliggörs genom att andra rättsobjekt än aktiebolag ej lyder under aktiebolagslagen i stora drag. Dessa handlingar rör sig inom ett grått område inom juridiken och gör låneförbudet till ett tämligen trubbigt redskap. Eftersom låneförbudet tillhör specialstraffrätten möjliggörs kringgående av lagstiftningen då restriktiv lagtolkning måste användas. Faller en handling inte in ordagrant i vad som står i lagtexten är kringgåendet av låneförbudet både i nya och gamla ABL ett faktum.

No description available.

Denna uppsats syftar till att diskutera den teoretiska möjligheten att jämka bolagsordningar med avtalslagens generalklausul om oskäliga avtalsvillkor. Syftet har sin grund i bolagsordningens avtalsliknande karaktär och de stora likheter som föreligger i syftena till aktiebolagslagen och avtalslagen. För att utreda detta har lagtext och doktrin på aktiebolagsrättens så väl som på avtalsrättens områden studerats. Utöver detta har också förarbeten på dessa områden fått ett betydande utrymme. Den metod som dessa källor har bearbetats med har ett stort fokus på vilken funktion dessa lagstiftningar syftar till att uppnå. Problembehandlingen är uppdelad i tre delar där den första delen handlar om aktiebolag med ett fokus på de skyddsfunktioner som är utformade för att skydda aktieägarminoriteten. Den andra delen behandlar den svenska avtalsrätten med tyngdpunkten på dess ogiltighetsregler i allmänhet och avtalslagens generalklausul i synnerhet. Ett särskilt stort utrymme tilldelas avtalslagens generalklausuls skälighetsrekvisit och ekvivalensprincipen. Detta då dessa begrepp blir avgörande i analysen som följer i det tredje avsnittet.I analysen diskuteras först de, för aktiebolagslagen och avtalslagen, gemensamma syftet. I förlängningen kan det gemensamma syftet sägas vara att gynna samhällsintresset vilket ligger till grund för både aktiebolagslagens minoritetsskydd och ekvivalensprincipen. Vid oskäligt innehåll i bolagsordningen blir ekvivalensprincipen allra viktigast när det handlar om bildande av aktiebolag. Det är också oskäliga villkor i bolagsordningen som har sin grund i partsförhållandet vid bolagsstiftandet som i min mening har störst möjlighet att jämkas med hjälp av avtalslagens generalklausul. Andra jämkningsmöjligheter diskuteras dock, både till förmån för svagare och starkare part. När det kommer till jämkning av bolagsordningen i fall där aktieägarna inte är bolagsstiftare uppstår den största jämkningsmöjligheten när en ändring av innehåll i bolagsordningen sker till nackdel för bolaget eller aktieägare men inte uppfyller aktiebolagslagens generalklausuls rekvisit om att åtgärden måste vara någon till otillbörlig fördel.Viktigast av allt för huruvida innehåll i bolagsordningen ska kunna jämkas med avtalslagens generalklausul eller inte är i min mening vilken funktion tillämpningen kan tänkas få. Utifrån analysen kan jag sluta mig till att en sådan tillämpning endast är ett alternativ om den gynnar omsättningsintresset i större utsträckning än det fall där ingen jämkning sker.

Problemformulering: Borde, vid sakutdelning som strider mot ABL:s kapitalskyddsregler, mottagaren ekonomiskt ersätta bolaget med kontanta medel som motsvarar den ogiltiga utdelningens värde eller återlämna det mottagna objektet. Samt i viss mån, bör bolaget ha sakrättsligt skydd gentemot mottagarens borgenärer? Dessa är de grundläggande frågor som jag har för avsikt att besvara. Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka framföra en nyanserad diskussion angående den aktiebolagsrättsliga återbäringsregeln och dennas tillämpning. Jag menar att den tillämpning som regeln har idag inte nödvändigtvis måste vara den mest lämpliga och det kan tänkas att en alternativ tillämpningsmetod skulle kunna vara mer lämplig. Metod: Jag har för avsikt att tillämpa en teleologisk metod på uppsatsen för att utifrån detta kunna resonera angående vilken tillämpning som vore den lämpligaste angående den aktuella lagregeln. Uppsatsen kommer även läggas upp så att de aktuella lagreglerna beskrivs i ett tidigt kapitel, dock med ett visst mått av egen analys även i detta kapitel, för att följas av ett slutligt analyskapitel där jag har för avsikt att försöka besvara problemformuleringen. Resultat: Efter att ha resonerat utifrån aktuell doktrin, praxis och förarbeten har jag kommit till slutsatsen att den idag tillämpade metoden vid återbäring, nämligen ogiltighet inte tillgodoser syftet med ABL och inte heller är lika effektiv som en värdeersättningsmodell.