Denna uppsats syftar till att diskutera den teoretiska möjligheten att jämka bolagsordningar med avtalslagens generalklausul om oskäliga avtalsvillkor. Syftet har sin grund i bolagsordningens avtalsliknande karaktär och de stora likheter som föreligger i syftena till aktiebolagslagen och avtalslagen. För att utreda detta har lagtext och doktrin på aktiebolagsrättens så väl som på avtalsrättens områden studerats. Utöver detta har också förarbeten på dessa områden fått ett betydande utrymme. Den metod som dessa källor har bearbetats med har ett stort fokus på vilken funktion dessa lagstiftningar syftar till att uppnå. Problembehandlingen är uppdelad i tre delar där den första delen handlar om aktiebolag med ett fokus på de skyddsfunktioner som är utformade för att skydda aktieägarminoriteten. Den andra delen behandlar den svenska avtalsrätten med tyngdpunkten på dess ogiltighetsregler i allmänhet och avtalslagens generalklausul i synnerhet. Ett särskilt stort utrymme tilldelas avtalslagens generalklausuls skälighetsrekvisit och ekvivalensprincipen. Detta då dessa begrepp blir avgörande i analysen som följer i det tredje avsnittet.I analysen diskuteras först de, för aktiebolagslagen och avtalslagen, gemensamma syftet. I förlängningen kan det gemensamma syftet sägas vara att gynna samhällsintresset vilket ligger till grund för både aktiebolagslagens minoritetsskydd och ekvivalensprincipen. Vid oskäligt innehåll i bolagsordningen blir ekvivalensprincipen allra viktigast när det handlar om bildande av aktiebolag. Det är också oskäliga villkor i bolagsordningen som har sin grund i partsförhållandet vid bolagsstiftandet som i min mening har störst möjlighet att jämkas med hjälp av avtalslagens generalklausul. Andra jämkningsmöjligheter diskuteras dock, både till förmån för svagare och starkare part. När det kommer till jämkning av bolagsordningen i fall där aktieägarna inte är bolagsstiftare uppstår den största jämkningsmöjligheten när en ändring av innehåll i bolagsordningen sker till nackdel för bolaget eller aktieägare men inte uppfyller aktiebolagslagens generalklausuls rekvisit om att åtgärden måste vara någon till otillbörlig fördel.Viktigast av allt för huruvida innehåll i bolagsordningen ska kunna jämkas med avtalslagens generalklausul eller inte är i min mening vilken funktion tillämpningen kan tänkas få. Utifrån analysen kan jag sluta mig till att en sådan tillämpning endast är ett alternativ om den gynnar omsättningsintresset i större utsträckning än det fall där ingen jämkning sker.