Global ETD Search

1	Budpliktens problem : Ett nationalekonomiskt perspektiv på regleringen av marknaden för företagskontroll Olsson, Marcus January 2016 (has links) No description available. Budplikt Bolagsstyrning Rättsekonomi Marknaden för företagskontroll Minoritetsskydd
2	Avtalsrättens tillämplighet på bolagsordningen : En studie av avtalslagens generalklausul i ett bolagsrättsligt sammanhang Götlind, Sara January 2011 (has links) Denna uppsats syftar till att diskutera den teoretiska möjligheten att jämka bolagsordningar med avtalslagens generalklausul om oskäliga avtalsvillkor. Syftet har sin grund i bolagsordningens avtalsliknande karaktär och de stora likheter som föreligger i syftena till aktiebolagslagen och avtalslagen. För att utreda detta har lagtext och doktrin på aktiebolagsrättens så väl som på avtalsrättens områden studerats. Utöver detta har också förarbeten på dessa områden fått ett betydande utrymme. Den metod som dessa källor har bearbetats med har ett stort fokus på vilken funktion dessa lagstiftningar syftar till att uppnå. Problembehandlingen är uppdelad i tre delar där den första delen handlar om aktiebolag med ett fokus på de skyddsfunktioner som är utformade för att skydda aktieägarminoriteten. Den andra delen behandlar den svenska avtalsrätten med tyngdpunkten på dess ogiltighetsregler i allmänhet och avtalslagens generalklausul i synnerhet. Ett särskilt stort utrymme tilldelas avtalslagens generalklausuls skälighetsrekvisit och ekvivalensprincipen. Detta då dessa begrepp blir avgörande i analysen som följer i det tredje avsnittet.I analysen diskuteras först de, för aktiebolagslagen och avtalslagen, gemensamma syftet. I förlängningen kan det gemensamma syftet sägas vara att gynna samhällsintresset vilket ligger till grund för både aktiebolagslagens minoritetsskydd och ekvivalensprincipen. Vid oskäligt innehåll i bolagsordningen blir ekvivalensprincipen allra viktigast när det handlar om bildande av aktiebolag. Det är också oskäliga villkor i bolagsordningen som har sin grund i partsförhållandet vid bolagsstiftandet som i min mening har störst möjlighet att jämkas med hjälp av avtalslagens generalklausul. Andra jämkningsmöjligheter diskuteras dock, både till förmån för svagare och starkare part. När det kommer till jämkning av bolagsordningen i fall där aktieägarna inte är bolagsstiftare uppstår den största jämkningsmöjligheten när en ändring av innehåll i bolagsordningen sker till nackdel för bolaget eller aktieägare men inte uppfyller aktiebolagslagens generalklausuls rekvisit om att åtgärden måste vara någon till otillbörlig fördel.Viktigast av allt för huruvida innehåll i bolagsordningen ska kunna jämkas med avtalslagens generalklausul eller inte är i min mening vilken funktion tillämpningen kan tänkas få. Utifrån analysen kan jag sluta mig till att en sådan tillämpning endast är ett alternativ om den gynnar omsättningsintresset i större utsträckning än det fall där ingen jämkning sker. Omsättningsintresse aktiebolagsrätt avtalsrätt ekvivalensprincipen generalklausul minoritetsskydd
3	Turkiet och Bosnien & Hercegovina : Stor och liten siktar mot stjärnorna Lindh, Aras, Salkic, Aldijana January 2009 (has links) <p>The purpose of this essay is to examine the approach of the EU towards the reform efforts of Turkey and Bosnia and Herzegovina in the countries ambitions for EU memberships. The question formulation of the essay is whether there is differences in Turkey’s and Bosnia and Herzegovina’s qualifications for an EU-membership from an EU perspective. In order to better answer the question, we use two part questions. One is about the criterias and qualifications that need to be met in order to get a membership. The other one is about the approach of the EU towards the two countries concerning EU memberships. Primarily we use official EU documents from which we make a qualitative content analysis. As an advanced feature, we use a comparative analysis in which the countries are compared in relation to each other. The conclusion of our study is that the EU's approach to Turkey's qualification for EU membership is more positive than to Bosnia and Herzegovina. We also conclude that other circumstances may affect our conclusion, and therefore our findings cannot be considered definite.</p><p>Keywords: EU, Turkey, Bosnia and Herzegovina, The Copenhagen criteria, democracy, rule of law, human rights, protection of minorities, enlargement.</p> Turkiet Bosnien och Hercegovina EU Köpenhamnskriterierna demokrati rättsstatsprincipen minoritetsskydd mänskliga rättigheter utvidgning Research on Europe Forskning om Europa
4	Turkiet och Bosnien & Hercegovina : Stor och liten siktar mot stjärnorna Lindh, Aras, Salkic, Aldijana January 2009 (has links) The purpose of this essay is to examine the approach of the EU towards the reform efforts of Turkey and Bosnia and Herzegovina in the countries ambitions for EU memberships. The question formulation of the essay is whether there is differences in Turkey’s and Bosnia and Herzegovina’s qualifications for an EU-membership from an EU perspective. In order to better answer the question, we use two part questions. One is about the criterias and qualifications that need to be met in order to get a membership. The other one is about the approach of the EU towards the two countries concerning EU memberships. Primarily we use official EU documents from which we make a qualitative content analysis. As an advanced feature, we use a comparative analysis in which the countries are compared in relation to each other. The conclusion of our study is that the EU's approach to Turkey's qualification for EU membership is more positive than to Bosnia and Herzegovina. We also conclude that other circumstances may affect our conclusion, and therefore our findings cannot be considered definite. Keywords: EU, Turkey, Bosnia and Herzegovina, The Copenhagen criteria, democracy, rule of law, human rights, protection of minorities, enlargement. Turkiet Bosnien och Hercegovina EU Köpenhamnskriterierna demokrati rättsstatsprincipen minoritetsskydd mänskliga rättigheter utvidgning Research on Europe Forskning om Europa
5	Utställande av kapitaltäckningsgarantier : När kan det anses vara rationellt att ställa ut en kapitaltäckningsgaranti och kan garantens minoritetsaktieägare missgynnas? / Issuance regarding guarantees of capital adequacy : when is an issuance regarding guarantees of capital adequacy to be considered as rational and can the minority shareholders of the guarantor be disadvantaged? Birath, Caroline, Svensson, Clara January 2021 (has links) En kapitaltäckningsgaranti kan användas för att rädda ett aktiebolag som hamnar i en kapitalbristsituation från likvidationsplikt. En kapitaltäckningsgaranti innebär att en fysisk eller juridisk person avger ett ensidigt löfte om att tillskjuta medel till det mottagande aktiebolaget om ekonomin försämras till den grad att det registrerade aktiekapitalet understiger hälften. En sådan situation är ålagd handlingsdirigerande regler som kan resultera i likvidation enligt 25 kap. Aktiebolagslag (2005:551), ABL. Genom att en garant åtar sig att vid avrop eller enligt överenskommelse tillskjuta medel till mottagaren kan verksamheten fortsätta bedrivas. Kapitaltäckningsgarantier regleras inte i ABL utan har istället varit föremål för diskussion i den juridiska doktrinen. Eftersom reglerna om kapitalbrist är uppställda i borgenärsintresse diskuteras ofta frågor kopplade till det bolaget som mottar en kapitaltäckningsgaranti. Enligt vår mening saknas det diskussion kring hur ett aktiebolag som garant kan påverkas av ett sådant åtagande. En fråga som uppstår är huruvida det överhuvudtaget kan anses rationellt att ställa ut en kapitaltäckningsgaranti och betydelsen av huruvida det sker inom eller utom ett koncernförhållande. Eftersom utställande av en kapitaltäckningsgaranti innebär att garanten tar på sig en ekonomisk risk bör det anses fördelaktigt om garanten kan kontrollera åtagandet i största möjliga utsträckning. Genom att en kapitaltäckningsgaranti utställs till ett bolag som garanten har insyn i och kan kontrollera kan potentiella risker minimeras. Garanten kan även se till att skyldigheterna enligt garantin begränsas för att uppnå förutsebarhet. I en koncern ska styrelsen i moderbolaget verka för koncernens bästa. För det fall en kapitaltäckningsgaranti ställs ut inom ett koncernförhållande innebär det att utställaren bör gynnas av mottagarens ekonomiska förbättring. Ett åtagande som sker mellan bolag i samma koncern innebär dessutom ett ökat skydd för garantens minoritetsaktieägare eftersom utställandet sker i bolagets intresse vilket även innebär att kapitaltäckningsgarantin är utställd i aktieägarnas intresse. Business law capital contribution capital adequacy guarantees minority shareholders corporations Aktiebolag kapitaltäckningsgaranti minoritetsskydd associationsrätt affärsjuridik kapitalbrist koncern värdeöverföring kapitaltillskott rationellt utställande garant Law Juridik
6	Milletsystemet : Minoritetsskydd och grupprättigheter i ett historiskt perspektiv Alouch, Nora January 2016 (has links) Minority protection mechanisms in international law aim to guarantee certain individual rights to persons belonging to ethnic, religious or linguistic minorities, such as freedom of culture, religion and language. These rights can be considered to be of collective interest for minority group identity and therefore often require the possibility of collective enjoyment. In addition to general human rights and principles of non-discrimination, minority protection can alternately be ensured through minority specific rights. However, minority specific rights would not operate effectively without evolving a concept of collective (or group) rights in international law. Hence, while this kind of approach can provide legal methods for balancing the interests of individuals, groups and the state, it creates the possibility of conflicts with the international framework of individual rights. The ottoman millet system sets a historical example of minority protection instruments based on a collective concept of human rights. Furthermore, the ottoman history offers an illustration of what could go terribly wrong with a collective rights model. By analyzing the millet system and the ottoman legal reforms in the nineteenth century I will discuss reoccurring issues with collective rights. I will argue that incorporating collective rights within a structure founded on individual rights is a problematic way of protecting individuals belonging to minorities and other vulnerably ethnic groups. Looking through the historical development of universal human rights some important aspects of its main principles will be brought up in this paper. ottoman empire milletsystem minority protection collective rights group rights individual rights human rights legal reform nineteenth century equality discrimination ottomanska imperiet milletsystemet minoritetsskydd minoritetsspecifika rättigheter minoritet majoritet folkgrupp diskriminering kollektiva rättigheter grupprättigheter individuella rättigheter mänskliga rättigheter artikel 27 ICCPR självbestämmande dhimmis millet kolonisering ius publicum europaeum aritmetisk jämlikhet geometrisk jämlikhet armeniska folkmordet likhetsprincipen legala reformer
7	Styrelsens beslutsfattande när aktieägare har olika intressen : En analys av bolag som emitterat spåraktier ur ett bolagsstyrningsperspektiv / The Board of Directors' Decision-making WhenShareholders Have Different Interests : An Analysis of Companies That Have Issued Tracking Shares From a Corporate Governance Perspective Magnusson, Filip January 2022 (has links) No description available. Spåraktier spåraktie externa ägarpreferenser förvaltningsrättigheter ekonomiska rättigheter 4 kap. 2 § ABL intressekonflikt rättsekonomi principal/agent-teorin principal agent nyttomaximerare rationella maximerare av sin egen nytta 8 kap. 4 § ABL styrelsens kompetens styrelsens beslutsutrymme styrelsens beslutsfattande minoritetsskydd generalklausulen likhetsprincipen NJA 2013 s. 1250 otillbörlighet otillbörlighetsrekvisitet lojalitetsplikt bolagets intresse sysslomän sysslomannaliknande ställning aktieägarnas gemensamma intresse hypotetiskt gemensamt intresse vinstsyfte 3 kap. 3 § ABL vinstrekvisitet vinstmaximeringsprincipen vinstmaximen uppenbarhetsrekvisitet uppenbarhetskriteriet nyanserat vinstsyfte Law Juridik

1

Page generated in 0.1056 seconds