Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010.

Under 1990-talet lämnade 2,2 miljoner människor sina hem på grund av Bosnienkriget. En stor andel flydde utomlands, många till Sverige men en stor andel blev också internflyktingar inom landets gränser. Över tjugo år har gått sedan kriget officiellt avslutats och en del av de som tidigare flytt har nu återvänt till det som kom att bli efterkrigstidens, fortsatt mycket uppdelade, land. Syftet med detta examensarbete har varit att möte flyktingar från detta krig som nu återvänt till det Bosnien och Hercegovina de en gång lämnat. Genom deras berättelser är syftet att berätta en del av historien om det moderna Bosnien och Hercegovina och konfliktens efterspel.  Arbetet utgörs av ett skrivet reportage med utgångspunkt i de berättelser som jag mött på min resa genom Bosnien och Hercegovinas två entiteter. I intervjuer med fem personer i Sarajevo, Mostar och Banja Luka berättar dessa återvändare om sin flykt, situationen innan och efter kriget och hur det är att återvända till dagens Bosnien. Intervjupersonerna är hemmastadda i de tre största städerna i landet men också i tre städer som alla har en tydlig koppling till var och ett av de så kallade konstitutionerande folken; kroater, serber och bosniaker. Det journalistiska projektet kompletteras av en reflektionsrapport med grundläggande teori, svårigheter, etik, källhantering och journalistiska tekniker diskuteras.

<p>I Bosnien och Hercegovina har det i 15 år pågått en segregering mellan tre nationer, bosnier, kroater och serber. I detta arbete har jag valt att närmare studera segregation mellan bosniska och kroatiska ungdomar i Stolac. Syftet med denna undersökning var att ta reda på varför denna etniska segregation fortfarande är så djup och hur ungdomarna ser på denna segregation, men även att ta reda på hur man kan motarbeta denna uppdelning. Genom att göra sex personliga intervjuer, fyra med ungdomar och två med lärare på skolorna i Stolac, enkätundersökningen och deltagande observation fick jag större inblick i segregationen i Stolac. Men även anledningar till segregations bevaring, vad ungdomarna tycker om den här uppdelningen och vad de tycker hur man borde motarbeta detta. De teorier och sociologiska begrepp som jag använde mig av är etnicitet, segregation och Gemeinschaft och Gesellschaft.</p>

I Bosnien och Hercegovina har det i 15 år pågått en segregering mellan tre nationer, bosnier, kroater och serber. I detta arbete har jag valt att närmare studera segregation mellan bosniska och kroatiska ungdomar i Stolac. Syftet med denna undersökning var att ta reda på varför denna etniska segregation fortfarande är så djup och hur ungdomarna ser på denna segregation, men även att ta reda på hur man kan motarbeta denna uppdelning. Genom att göra sex personliga intervjuer, fyra med ungdomar och två med lärare på skolorna i Stolac, enkätundersökningen och deltagande observation fick jag större inblick i segregationen i Stolac. Men även anledningar till segregations bevaring, vad ungdomarna tycker om den här uppdelningen och vad de tycker hur man borde motarbeta detta. De teorier och sociologiska begrepp som jag använde mig av är etnicitet, segregation och Gemeinschaft och Gesellschaft.

Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas. Den metod som har valts är kvalitativ med inriktning på intervjuer. Fyra av sex intervjuer har gjort i Bosnien och Hercegovina, Orasje, på bosniska medan de två andra har gjorts på svenska. Bakgrunden till uppsatsen handlar om hur Jugoslavien skapades och hur nationen föll samt det krig som pågick under början av 90-talet. Resultatet i sin tur kommer presentera intervjupersonerna. Deras berättelser om hur de upplevde Jugoslavien, kriget och Bosnien och Hercegovina idag, samt deras åsikter och tankar kring begreppen religion, nationalitet och etnicitet, kommer att presenteras. Utifrån resultatet är det synligt att det finns en korsning mellan religion och nationalitet. Den sista delen av uppsatsen kommer att behandla resultatet i jämförelse med teorin. Teorin kommer här att fungera som ett hjälpmedel för att försöka reda ut om det finns en koppling mellan religiös åskådning, nationalitet, etnicitet samt varför och hur intervjupersonerna tänker som de gör. Analysen besvarar även frågeställningarna utifrån resultatet.

I Europa finns det flertal exempel på länder där den politiska makten utnyttjat sin maktposition, vilket har resulterat i ett lidande för befolkningen. Många länder och dess medborgare har varit utsatta för diktaturstyre, maktmissbruk och kränkningar av mänskliga rättigheter. En konstitution kan fungera som ett medel för att garantera medborgarna vissa fri- och rättigheter samt att begränsa den styrande makten från att kränka de värderingar som är tänkta att prägla samhället. Den mest grundläggande författningen i ett rättssystem utgörs av en eller flera grundläggande författningar, dessa grundlagar anger riktlinjer för vilka värderingar och normer som ska styra samhället. Grundlagen, konstitutionen eller statsförfattningen ska tillförsäkra en normgivande funktion i ett rättssystem genom att reglera bland annat bestämmelser om sin överordnade ställning. Den överordnade ställningen innebär att den genom sina stadganden ska vägleda den lagstiftande makten till att anta lagar som är förenliga med grundlagen. Konstitutionen kan också tillförsäkra alla medborgare deras rättigheter att delta i det politiska rummet, genom att föreskriva grundläggande värderingar som tillförsäkrar att minoriteters rättigheter garanteras. Ett viktigt element i konstitutionalismen är just att begränsa att en politiskt vald makt inte ska kunna ändra på grundläggande författningar som enbart syftar till att gynna majoritetsåsikter i landet. Däremot finns det inga krav på vilka värderingar som konstitutionen ska föreskriva, ett lands författning kan vara god eller ond och tillförsäkra medborgarna skilda rättigheter och binda landets lagstiftande makt på olika sätt. Bosnien och Hercegovina (BiH) är ett land som grundar sig på en konstitution som landet själv inte har författat. Konstitutionen är unik eftersom den är skapad av omvärlden i samband med Dayton Peace Agreement med syftet att bygga upp en stat som ska tillförsäkra fred och rättvisa. Sverige däremot är ett land som har en lång tradition av fred och ett stabilt välfungerande samhälle, ett land där den politiska makten verkar med folkets förtroende. Konstitutionen har historiskt sett inte haft en stark ställning i Sverige och behovet av att begränsa den politiska makten har inte alltid varit en prioritering. För att försäkra konstitutionens genomslag i ett land och att den efterlevs av den lagstiftande makten krävs det någon form av kontroller som kan tillförsäkra konstitutionens effekt. Kontrollerna kan göras i form av preventiv normkontroll som utövas innan parlamentet antagit en lag och ett system av efterhandskontroll av redan antagna lagar. Båda formerna av kontroll utövas i BiH och i Sverige. I BiH utövas den preventiva normkontrollen av The Constitutional Legal Commitee (Ustavnopravna Komisija), vilka granskar alla lagförslag och andra juridiska akter under lagstiftningsprocessen i parlamentet. I Sverige finns ett liknande organ, Lagrådet som på begäran av regeringen eller aktuellt riksdagsutskott uttalar sig om ett lagförslags grundlagsförenlighet innan lagen ska antas av riksdagen.  Utöver den preventiva kontrollen finns det även en möjlighet att genomföra efterhandskontroll av lagarnas grundlagsförenlighet i länderna. I BiH har författningsdomstolen ensam kompetens i att utöva den konkreta normkontrollen och har möjlighet att kräva en ändring av en lag eller att kräva upphävning av en rättsakt som bedömts vara oförenlig med den nationella konstitutionen. I Sverige utövas den konkreta normkontrollen av alla de allmänna domstolarna men också av förvaltningsmyndigheterna. Om något av dessa organ skulle förklara att en lag inte är förenlig med grundlagen kan de enbart åsidosätta den grundlagsstridiga lagen i det aktuella ärendet.9 BiH och Sverige är länder med tämligen olika konstitutioner och de har valt skilda metoder för att garantera konstitutionens genomslag. Uppsatsen kommer att belysa ländernas likheter och skillnader vid den konkreta normkontrollen samt undersöka vad för effekter dessa skilda modeller av konkret normkontroll ger för att försäkra konstitutionens värderingar och dess genomslag.

This thesis is of an historical nature and deals with two institutions in Bosnia and Hercegovina: waqf and the Library of Gazi Husrev bay. These institutions are placed in a societal context which makes it easier to understand their origins, development and decline. The purpose of this thesis is to describe and analyze the history of the Library of Gazi Husrev bay and its specific characteristics as well as analyze the institution of waqf in a societal context. The questions posed by this thesis are: What is waqf and its meaning? What are its benevolent as well as hostile periods? How did the Library of Gazi Husrev bay and its mission develop? The thesis is limited to waqf in its societal context. The method used consists of a qualitative literature study with source criticism and hermeneutics as methods of interpretation. The study shows that waqf is an important societal institution which has roots dating back to early Islamic history, that waqf had/has great importance in the education of Bosnians and the development of society in general, and that it was/is a widespread phenomenon in Bosnia. The thesis also shows that waqf experienced a number of hostile and benevolent periods as well as a neutral one. When it comes to the Library of Gazi Husrev bay, the thesis shows the library’s arduous history, its mission as well as its role in the preservation of Bosnia’s cultural heritage. / Uppsatsnivå: D

<p>Denna uppsats behandlar de möjligheter och problem som kan uppstå vid etablering av</p><p>företag i Bosnien och Hercegovina. Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie med</p><p>intervjuer på fyra personer som etablerat sig på den bosniska marknaden presentera deras</p><p>upplevelser kring etableringsprocessen och kring den bosniska mikro- och makromiljön, att</p><p>genom en empirisk studie med intervjuer, seminarier samt vetenskapliga artiklar och rapporter</p><p>beskriva vilka hinder och möjligheter som finns vid etablering på den bosniska marknaden</p><p>och att genom en analys av det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen</p><p>skapa en ökad förståelse för den bosniska marknaden om vilka problem och möjligheter som</p><p>finns.</p><p>Studien bygger främst på empiriskt material som författarna har samlat in under en</p><p>tvåveckorsvistelse i Bosnien och Hercegovina. Målet med vistelsen var dels att samla in det</p><p>empiriska materialet genom djupintervjuer men även att som författare få en djupare</p><p>förståelse för fenomenet som studeras i denna uppsats. Det empiriska materialet har sedan</p><p>analyserats med hjälp av relevanta teorier och utmynnat i en slutsats i vilken frågeställningen</p><p>och syftet besvaras.</p><p>Resultatet av studien visar på gemensamma problem och möjligheter utifrån respondenternas</p><p>upplevelser. Möjligheterna som framkommer är bland annat billig och pålitlig arbetskraft, stor</p><p>potentiell tillväxtmarknad och närmandet till EU. Hinder som företag kan stöta på i Bosnien</p><p>och Hercegovina är oftast av byråkratisk eller infrastrukturell karaktär samt språkliga hinder.</p><p>De flesta av respondenterna rekommenderar Bosnien och Hercegovina som en potentiell</p><p>etableringsmarknad men belyser samtidigt vikten av kunskapsinhämtning eller lokala</p><p>samarbetspartners med kännedom om den bosniska marknaden.</p><p>Sökord: Bosnien och Hercegovina, Bosnien, BiH, investeringar, direktinvesteringar, FDI,</p><p>internationalisering, etableringsmöjligheter, etableringshinder, potentiell marknad</p>

<p>The purpose of this essay is to examine the approach of the EU towards the reform efforts of Turkey and Bosnia and Herzegovina in the countries ambitions for EU memberships. The question formulation of the essay is whether there is differences in Turkey’s and Bosnia and Herzegovina’s qualifications for an EU-membership from an EU perspective. In order to better answer the question, we use two part questions. One is about the criterias and qualifications that need to be met in order to get a membership. The other one is about the approach of the EU towards the two countries concerning EU memberships. Primarily we use official EU documents from which we make a qualitative content analysis. As an advanced feature, we use a comparative analysis in which the countries are compared in relation to each other. The conclusion of our study is that the EU's approach to Turkey's qualification for EU membership is more positive than to Bosnia and Herzegovina. We also conclude that other circumstances may affect our conclusion, and therefore our findings cannot be considered definite.</p><p>Keywords: EU, Turkey, Bosnia and Herzegovina, The Copenhagen criteria, democracy, rule of law, human rights, protection of minorities, enlargement.</p>

Denna uppsats behandlar de möjligheter och problem som kan uppstå vid etablering av företag i Bosnien och Hercegovina. Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie med intervjuer på fyra personer som etablerat sig på den bosniska marknaden presentera deras upplevelser kring etableringsprocessen och kring den bosniska mikro- och makromiljön, att genom en empirisk studie med intervjuer, seminarier samt vetenskapliga artiklar och rapporter beskriva vilka hinder och möjligheter som finns vid etablering på den bosniska marknaden och att genom en analys av det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen skapa en ökad förståelse för den bosniska marknaden om vilka problem och möjligheter som finns. Studien bygger främst på empiriskt material som författarna har samlat in under en tvåveckorsvistelse i Bosnien och Hercegovina. Målet med vistelsen var dels att samla in det empiriska materialet genom djupintervjuer men även att som författare få en djupare förståelse för fenomenet som studeras i denna uppsats. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av relevanta teorier och utmynnat i en slutsats i vilken frågeställningen och syftet besvaras. Resultatet av studien visar på gemensamma problem och möjligheter utifrån respondenternas upplevelser. Möjligheterna som framkommer är bland annat billig och pålitlig arbetskraft, stor potentiell tillväxtmarknad och närmandet till EU. Hinder som företag kan stöta på i Bosnien och Hercegovina är oftast av byråkratisk eller infrastrukturell karaktär samt språkliga hinder. De flesta av respondenterna rekommenderar Bosnien och Hercegovina som en potentiell etableringsmarknad men belyser samtidigt vikten av kunskapsinhämtning eller lokala samarbetspartners med kännedom om den bosniska marknaden. Sökord: Bosnien och Hercegovina, Bosnien, BiH, investeringar, direktinvesteringar, FDI, internationalisering, etableringsmöjligheter, etableringshinder, potentiell marknad