Varje år tvingas miljontals människor på flykt från sina hem till följd av krig, våld och brott mot mänskliga rättigheter. År 2015 anlände närmare 163 000 människor till Sverige för att söka asyl och av dessa var 48 149 kvinnor. Sjuksköterskan möter asylsökande och flyktingar på olika vårdinrättningar, och just asylsökande kvinnor och kvinnliga flyktingar är en särskilt utsatt grupp med speciella omvårdnadsbehov. Syftet med studien var att undersöka omvårdnadsbehovet hos kvinnliga asylsökande och kvinnliga flyktingar. En litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats och systematiska artikelsökningar genomfördes med sökord relevanta för syftet. I databearbetningen framkom fem teman: Förstå olikheter, Överkomma barriärer, Tyst lidande, Känsliga ämnen och Utebliven vård. Resultatet framhåller kulturella skillnader och utmaningar, kommunikationssvårigheter, olika upplevelser av psykisk ohälsa, skilda syner på reproduktiv vård och sociala faktorer som avgörande för omvårdnadsbehovet hos kvinnliga asylsökande och kvinnliga flyktingar. Resultatet genomsyrades främst av kulturella och kommunikativa utmaningar som sjuksköterskor kan möta dagligen. För att möta omvårdnadsbehovet hos kvinnliga asylsökande och kvinnliga flyktingar krävs mer forskning inom ämnet samt utbildning inom kulturkompetens för sjuksköterskor.

No description available.

<p>But this is life – en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige är ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig själva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de är kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskänsla och vad som händer när man saknar detta. Respondenterna två män i skilda åldrar och familjesituationer och en kvinna kämpade alla med att försöka hitta sig själva i Sverige att skapa en hållbar svensk- irakisk identitet och förstå sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien så har respondenterna fått svara fritt utifrån ostrukturerade intervjusamtal där de har fått diskutera om vad som är viktigt för dem i sina liv och hur de ser på sitt framtida liv.</p>

But this is life – en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige är ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig själva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de är kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskänsla och vad som händer när man saknar detta. Respondenterna två män i skilda åldrar och familjesituationer och en kvinna kämpade alla med att försöka hitta sig själva i Sverige att skapa en hållbar svensk- irakisk identitet och förstå sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien så har respondenterna fått svara fritt utifrån ostrukturerade intervjusamtal där de har fått diskutera om vad som är viktigt för dem i sina liv och hur de ser på sitt framtida liv.

Undersökningen är en ideationell textanalys av åtta artiklar ur två specialbilagor som kretsar kring flyktingkrisen. Bilagorna släpptes precis efter att en bild på en drunknad flyktingpojke publicerats i media och kom från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Analysen syftar till att, med teoretisk utgångspunkt i systemisk funktionell grammatik, utreda vilken beskrivning av världen som skapas i tidningarnas språk. Utifrån ordet flykting undersöks den lexikogrammatiska realiseringen av ordet i en transitivitetsanalys och i nominal-sammansättningar. Resultatet påvisar att flykting är ideationellt underordnat samt att det finns skillnader mellan de två tidningarna: Dagens Nyheter framställer i större grad än Svenska Dagbladet flyktingarna som utgångspunkt för händelserna. Sammantaget leder resultatet till diskussionen vad flyktingkrisen egentligen åsyftar om flyktingarna inte är utgångspunkten i rapporteringen.

Samtidigt som integrations- och flyktingfrågor i Sverige är högst angeläget, så anser vi attperspektiv från flyktingarna själva inte har inkluderats tillräckligt inom forskningen. Syftetmed den här sociologiska studien är därför att genom ett inifrånperspektiv undersöka ochbelysa flyktingarnas egna visioner samt upplevelser och erfarenheter av sin integrations- ochetableringsprocess, för att få fördjupad förståelse för en situation som kan betraktas somkomplex. Vi har utgått från en kvalitativ metod där vårt empiriska material är baserat på tiosemistrukturerade intervjuer med flyktingar som är deltagare i de samhällsinsatser som följerutav etableringsreformen. I analysprocessen har vi inspirerats av ett hermeneutiskt perspektivför att tolka materialet. Som analysverktyg har vi tagit utgångspunkt i en teoretisk modell avintegrationsdimensioner samt begreppet KASAM (Känsla av sammanhang) och vi har vidarekopplat resultaten till tidigare forskning.Studiens resultat antyder om att flyktingens integrations- och etableringsprocess innefattaroch är beroende av många olika områden, där vi kan se hur strukturella, sociala samtsubjektiva integrationsområden hänger samman. Ett centralt resultat av denna studie är att detfinns upplevelser av att sociala dimensioner av integration bör inkluderas i de strukturellainsatserna. Vårt material visar tydligt att språket uppfattas som den viktigaste nyckeln förbåde strukturell och social integration, och i detta sammanhang önskar de flesta en meromfattande kontakt med svenskar eftersom detta lyfts fram som en mer effektiv källa tillspråkutveckling än de strukturella insatserna ensamma kan ge.

Den här uppsatsen kommer att handla om flyktingbarns upplevelser av hur det är att vänta på permanent uppehållstillstånd och hur de upplever livet som papperslösa eller asylsökande. I en flyktingsituation som de befinner sig i, ställs flyktingbarnen för nya utmaningar och situationer. I den här uppsatsen presenteras sex olika barn och deras liv som papperslösa och asylsökande. Vad säger de själva om sin situation? Hur är det att bo som de gör? Hur är det att vara barn och växa upp under de omständigheterna som de lever under? Praktiska frågor som hur barnen träffas med sina vänner, hur går det i skolan? Hur hanterar man livet när man lever som gömd? Finns det möjlighet att göra det man vill när man lever som i ett kollektiv? Vågar man som papperslös drömma om framtiden? Den här uppsatsen är ett försök att få svar på några av de frågorna och framförallt låta barnens röst bli hörd. / This thesis is about how the refugee children experience their own situation and about how they handle different situation such as school and create friendship. It is also about handling limits and the capability to think about the future under unsure circumstances as a paperless refugee or asylum seeker. The thesis is also about the transition process, family bonds and the importance of understanding the language.

Under de senaste åren har en stor mängd nyanlända barn kommit till Sverige som flyktingar. En hel del har skrivits och debatterats kring hur det påverkar skolan. I denna uppsats har jag valt att undersöka hur fritidshemmen anpassar sin verksamhet för att hantera nyanlända elever samt hur de arbetar med trygghetsskapande och språkutveckling? Studien har gjorts genom intervjuer på två fritidsavdelningar på en skola i Stockholm som tagit emot nyanlända elever som inte talar svenska. Resultatet visar att fritidshemmet inte arbetat efter någon specifik modell. En modell som skulle kunna användas som grund i fritidshemmens arbete med nyanlända elever är STOP-modellen. / During the last years many new refugees have arrived in Sweden, many of these are children. In media there has been many debates on how this would affect the schools in general. In this thesis I have chosen to examine how the schools recreation centres adopt their operations to cope with the newly arrived pupils with a starting point in the official curriculum. The study is based on interviews at two school recreation centres in Stockholm who have received newly arrived pupils who do not speak Swedish. The result shows that the recreational centres have not really used any specific model to plan their operations. One model that could be used by the recreational centres and their work with newly arrived pupils is the so-called STOP-model.

SAMMANFATTNING   Den här studien handlar om barn/ungdomar som måste lämna sitt land på grund av förföljelse, krig och våld, dessa barn tvingas många gånger att fly ensamma utan vårdnadshavare. Studien syftar till att beskriva och analysera deras identitetsutveckling efter ankomsten till Sverige utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. För detta ändamål har vi valt att använda oss av en hermeneutisk forskningsmetod där vi använder oss av tolkning som redskap. Vi har utgått från både en symbolisk interaktionistisk teoretisk ram, som innebär att identitetsskapandet är resultatet av den mellanmänskliga interaktionen och KASAM som är ett salutagen perspektiv detta innebär att fokus ligger på tre hälsobringande komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vad vi har kunnat konstatera är att språket och det nya sociala nätverk som de ensamkommande barnen blir en del av vid ankomsten till Sverige utgör en viktig del i bekräftande av deras självbild. Det är med andra ord i den sociala interaktionen, i samband med flykten och ankomsten till Sverige, som de ensamkommande barnens identitet formas, omformas och bekräftas. Vår studie visar att dessa ungdomar har en förmåga att hantera och göra sin situation begriplig och meningsfull och detta bidrar till deras identitetsutveckling i det nya landet.    Nyckelord: Flykting, ensamkommande flyktingbarn, identitet, hermeneutik

En uppsats om hur flyktingar skapar och formar sin identitet i mottagarlandet, i relation till gränser, idén om kulturella rötter och hur samhällen kategoriserar immigranter.