Undersökningen är en ideationell textanalys av åtta artiklar ur två specialbilagor som kretsar kring flyktingkrisen. Bilagorna släpptes precis efter att en bild på en drunknad flyktingpojke publicerats i media och kom från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Analysen syftar till att, med teoretisk utgångspunkt i systemisk funktionell grammatik, utreda vilken beskrivning av världen som skapas i tidningarnas språk. Utifrån ordet flykting undersöks den lexikogrammatiska realiseringen av ordet i en transitivitetsanalys och i nominal-sammansättningar. Resultatet påvisar att flykting är ideationellt underordnat samt att det finns skillnader mellan de två tidningarna: Dagens Nyheter framställer i större grad än Svenska Dagbladet flyktingarna som utgångspunkt för händelserna. Sammantaget leder resultatet till diskussionen vad flyktingkrisen egentligen åsyftar om flyktingarna inte är utgångspunkten i rapporteringen.

Litteraturkritiken har under sin historia länge varit ojämställd, och fast i det genussystem, där, enligt Yvonne Hirdman, män höjs upp över kvinnor i en hierarki. Under 1900-talet har utvecklingen inom kritiken dock gått i en mer jämställd riktning. Syftet med den här undersökningen är att studera om dagens litteraturkritik påverkas av genussystemet, och hur detta i så fall tar sig uttryck, genom att med en transitivitetsanalys som metod undersöka hur central författaren är för recensionerna. Undersökningens material är 20 recensioner från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från september 2015, där författaren av romanen som recenseras är en man i hälften av recensionerna, och en kvinna i andra hälften. Resultatet visar att författaren är central för recensionen i ungefär samma utsträckning oavsett om författaren är man eller kvinna, men att det finns en större variation i vilka typer av processer och typer av första- och andradeltagare som de manliga författarna är med i. Slutsatsen är att genussystemet visar sig även idag i litteraturkritiken, dock är omfattningen av ojämställdheten liten.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur barn- och ungdomslitteratur inleds, samt om det finns några specifika parametrar som avgör hur en bok inleds. Undersökningen har gjorts på ett material av åtta stycken barn- och ungdomsböcker for åldrarna 6 år upp till tonår/ungdom, där det air de första 40 meningarna i varje bok som undersökts. Detta har gjorts med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens begrepp processer, som delar in skeenden med hjälp av fyra olika processtyper. Den materiella processen handlar om vad som sker, den mentala processen om vad som upplevs, den verbala processen om vad som sägs och den relationella processen om vad som air. Slutsatsen air att det i barn- och ungdomslitteratur air flest materiella processer, följt av de relationella, mentala och verbala. De parametrar som kan påverka barn- och ungdomslitteraturs inledningar är vilken ålder böckerna riktar sig till. De böckerna för yngre barn hade en tendens att innehålla mer fakta. Det kan också ha att göra med vilken genre de tillhör. De böcker som hade spänning som genre hade fler materiella och mentala processer som antyder på händelser och upplevelser medan de böcker med genre vardag hade fler relationella processer och innehåller mer fakta.

Invandring och integration har varit bland de viktigaste valfrågorna i senare års valrörelser i Sverige. Integration syftar i dessa sammanhang på många olika processer och skär in i skilda politiska områden och diskurser. I uppsatsen undersöks: (1) hur, utifrån vilka problemformuleringar och med fokus på vem, partiledarna talar om integration i valdebatterna 2006–2018, (2) hur olika integrerande åtgärder legitimeras i valdebatterna, (3) hur de Andra konstrueras diskursivt och hur maktrelationer, ansvar och förpliktelse uttrycks samt (4) om diskursen om integration har förändrats. Studien bidrar med en ökad förståelse för hur integration formas till en meningsfull politisk praktik. Materialet består av valdebatter från de fyra valåren 2006–2018. I analysen, som är en kritisk och postkolonial diskursanalys, kombineras två metoder. Med hjälp av en legitimeringsanalys visas hur olika integrerande åtgärder rättfärdigas. Sedan urskiljs de processer och deltagare som förekommer i legitimeringarna med en transitivitetsanalys. Resultatet visar att två diskurser är återkommande i alla integrationsdebatter, dels att människor behöver lära sig svenska för att kunna integreras, dels att en lyckad integration kräver förbättrade villkor på arbetsmarknaden. Den förra lägger en stor del av det integrerande ansvaret på individen, medan den senare främst tillskriver politiken ett ansvar. Resultatet synliggör också att det över tid har skett förändringar i vilka andra diskurser som aktualiseras i debatterna och hur dessa legitimeras. Sammantaget indikerar detta att det har skett en förändring i samhällsklimatet under den studerade tidsperioden. Studien visar även att diskurserna om integration i Sverige på flera håll överlappar med diskurserna om ämnet i andra länder.

Genom språket och våra språkliga handlingar skapar och återskapar vi föreställningar om oss själva och vår omgivning, således är språket inte bara ett verktyg för kommunikation. I föreliggande studie undersöks språkliga handlingar som existerar inom en avgränsad kontext i skolans sfär och som är kopplade till kön. Syftet med den här undersökningen är att studera hur kvinnor och män representeras och framställs i två historieläroböcker. I undersökningen används kritisk diskursanalys som teori och metod som dessutom utgår från en genusteori. Resultatet visar till representation och framställning sett en dominans av män och manligt i lärobokstexterna. Kvinnorna osynliggörs, underordnas och de förekommer dessutom som ett tillägg till den manliga historien. Läroböckerna går därmed inte i linje med det jämställdhetsuppdrag som betonas i skolans styrdokument. Det finns ett behov av nya och varierande perspektiv på kvinnor och män i historieläroböcker och med ett mer medvetet genusperspektiv i framställningen av historia kan detta ojämställda innehåll bli mer jämställt.

Jag har genomfört en textanalys av 12 krönikor från 2013-2016 som handlar om depression. Syftet med undersökningen var att undersöka hur depression framställs i krönikor idag beroende på om skribenten har erfarenhet av sjukdomen från ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Jag har tagit avstamp i den systemisk-funktionella grammatiken och undersökt teman, attityder och värderingar, närhet och distans, identitetsskapande samt deltagarroller. Resultaten från undersökningen visar att det skiljer i framställningen av depression beroende på om skribenten har egen erfarenhet eller erfarenhet som anhörig inom alla de områden jag valde att undersöka. Både sjukdomstillstånd och människor framställs som aktiva och passiva beroende på skribentens erfarenhet, de med egen erfarenhet skapar mer närhet till läsaren och en starkare identitet med den egna gruppen och båda grupperna har en negativ attityd till sjukdomen depression men olika om andra sjukdomsdrag samt människor.

No description available.

Barnböcker anklagas ibland för att reproducera genusstereotyper. Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt genus framställs i modern svensk barnlitteratur genom en analys av Martin Widmarks populära barnboksserie LasseMajas detektivbyrå. Analysverktyget utgörs av den systemisk-funktionella grammatikens transitivitetsanalys och appliceras på en titel i barnboksserien. Resultatet av analysen uppvisar att framställningen av bokens huvudpersoner Lasse och Maja i huvudsak bryter mot gängse genusstereotyper, medan framställningen av bipersonerna reproducerar dem. Slutsatsen är att författaren tillgriper ett alternativt framställningssätt av huvudpersonerna eftersom det idag ofta förutsätts att unga läsares förebilder inte bör reproducera genusstereotyper. Han tillgriper däremot ett traditionellt framställningssätt av bipersonerna dels för att uppnå en komisk effekt genom att anspela på stereotyper, dels för att belysa samhälleliga problem relaterade till kroppsideal och mobbning.

Syftet med denna uppsats har varit att genom en transitivitetsanalys granska en läsebok för åk. 4–6 ur ett genusperspektiv för att uppmärksamma hur könsnormer konstrueras och reproduceras i texten samt hur den förhåller sig till Lgr11. Läseboken analyseras utifrån hur manliga och kvinnliga karaktärer framställs. Materialet för analysen är Fröken Europa (2004) som är avsedd för åk 4–6 och skrevs när Lpo94 var aktuell och därför är ett potentiellt problem med hur den förhåller sig till Lgr11. Centrala begrepp och teorier som uppsatsen behandlar är: normer, diskurser, kön och genus samt systemisk-funktionell grammatik. Metoden för analysen är transitivitetsanalys från den ideationella metafunktionen och utgår från materiella, mentala, verbala och relationella processer. Dessa fyra processer har använts som ett analysverktyg för att granska hur genus framställs språkligt. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna utifrån ett genusperspektiv eftersom kvinnliga karaktärerna utförde mer processer och således kan ses som mer aktiva. Förutom detta visade processerna att läseboken reproducerade de könsnormer som redan finns i samhället. Dessa könsnormer är att män/pojkar är rebelliska och starka medan kvinnor/flickor är emotionella. För att boken ska kunna användas i undervisningen behöver könsuppfattningarna diskuteras då Lgr11 framhäver att könsnormer ska synliggöras och diskuteras.

Med den systemisk-funktionella grammatiken som grund kan vetenskapligt skrivande definieras utifrån en hög andel grammatiska metaforer och relationella processtyper. Syftet med studien är att undersöka vetenskapligt skrivande ur ett systemisk-funktionellt perspektiv hos skribenter med svenska som andraspråk, med olika lång erfarenhet av akademiska studier och tid i Sverige. Analysmetoden består av två delar: en transitivitetsanalys och en analys av ideationella grammatiska metaforer. Materialet utgörs av 18 elevtexter från nationella provet i gymnasiekursen Svenska som andraspråk 3 och 18 texter från en skriftlig tentamen från kursen Behörighetsgivande utbildning i svenska. Resultatet visar att texterna från Behörighetsgivande utbildning i svenska har en högre grad av vetenskapligt språk än vad texterna från Svenska som andraspråk 3 har. Slutsaten är att resultatet kan bero på skillnaden i tidigare studievana mellan skribenterna, men det skulle också kunna vara provet i sig som ger de skillnader som resultatet visar.