Den 22 oktober 2015 attackeras en skola i Trollhättan av en maskerad gärningsman, han är beväpnad med kniv och ett svärdliknande föremål och lyckas attackera tre personer innan han själv skjuts till döds av polis. Den här uppsatsen handlar om just denna händelse och hur den återberättas i några av våra största nyhetsmedium. Jag vill undersöka hur artiklarna bidrar till en förståelse av denna händelse genom den berättelse som de tillsammans skapar. För att undersöka detta vill jag se vilka perspektiv som väljs när händelsen beskrivs, vilka röster som får höras och vilka delar av händelsen som ges utrymme. Jag undersöker således artiklarna med hjälp av textanalys och jag kombinerar en narrativ analys med kontextualiseringsanalys, för att sedan koppla resultaten till postkolonial diskursanalys. Jag har valt att kombinera dessa tre analysmetoder för att de tillsammans kan ge ökad förståelse för hur diskriminerande strukturer kan reproduceras via text, och i synnerhet mediernas olika texter. För det är just det jag vill undersöka i denna uppsats, hur de sex valda nyhetsartiklarna kan ge uttryck för diskriminerande strukturer. Analysen visar bland annat att den beskrivna platsen, Kronogården i Trollhättan, inte beskrivs som vilken plats som helst, utan som en plats där ”de” bor, där ”vi” inte hör hemma. Artiklarna bidrar till att skapa en polarisering mellan ”oss” och ”dem”, och platsen beskrivs vara en utsatt plats redan innan skolattacken ägt rum. De olika grupper som framträder i texterna tillskrivs också olika värden, där ”vi” ofta tillskrivs positiva egenskaper till skillnad från ”de”.

Invandring och integration har varit bland de viktigaste valfrågorna i senare års valrörelser i Sverige. Integration syftar i dessa sammanhang på många olika processer och skär in i skilda politiska områden och diskurser. I uppsatsen undersöks: (1) hur, utifrån vilka problemformuleringar och med fokus på vem, partiledarna talar om integration i valdebatterna 2006–2018, (2) hur olika integrerande åtgärder legitimeras i valdebatterna, (3) hur de Andra konstrueras diskursivt och hur maktrelationer, ansvar och förpliktelse uttrycks samt (4) om diskursen om integration har förändrats. Studien bidrar med en ökad förståelse för hur integration formas till en meningsfull politisk praktik. Materialet består av valdebatter från de fyra valåren 2006–2018. I analysen, som är en kritisk och postkolonial diskursanalys, kombineras två metoder. Med hjälp av en legitimeringsanalys visas hur olika integrerande åtgärder rättfärdigas. Sedan urskiljs de processer och deltagare som förekommer i legitimeringarna med en transitivitetsanalys. Resultatet visar att två diskurser är återkommande i alla integrationsdebatter, dels att människor behöver lära sig svenska för att kunna integreras, dels att en lyckad integration kräver förbättrade villkor på arbetsmarknaden. Den förra lägger en stor del av det integrerande ansvaret på individen, medan den senare främst tillskriver politiken ett ansvar. Resultatet synliggör också att det över tid har skett förändringar i vilka andra diskurser som aktualiseras i debatterna och hur dessa legitimeras. Sammantaget indikerar detta att det har skett en förändring i samhällsklimatet under den studerade tidsperioden. Studien visar även att diskurserna om integration i Sverige på flera håll överlappar med diskurserna om ämnet i andra länder.