Vargen har varit ett mytomspunnet och hatat djur genom hela vår historia, och den väcker fortfarande starka känslor. Licensjakt på varg återinfördes i början av 2010, och den väckte lika höga röster från jaktmotståndare så som jägare som ville skjuta fler vargar än de tilldelats. Uppståndelsen kring vargen avspeglades även i våra medier, och rapporteringen har varit mycket intensiv under jaktperioderna. Hur kommer det säg då att vargen har fått detta mediala utrymme? Vi har i denna uppsats ägnat oss åt etermedierna, främst P4 Dalarnas nyhetsrapportering men även Ekots sändningar, med fokus på dess rapportering om vargen. Vi har gjort en lyssning per dag under en tremånadersperiod (före, under och efter jaktveckorna), december 2009 till februari 2010 (Ekot och Dalanytt) respektive december 2010 till februari 2011 (enbart Dalanytt), totalt 269 nyhetsinslag. För att kunna bredda och utveckla teorier om varför vargen får så pass stort utrymme har vi även gjort intervjuer på P4-redaktionen i Falun. I P4 Dalarna, som är ett av Sveriges varglän, är det inte bara jakten som skapar rubriker utan även tjuvjakt på varg, angrepp på tamdjur och skyddsjakt. Medan vi kan se att vargen blev en riksangelägenhet i Ekot enbart under den aktuella jaktveckan. Fördomar som att fler män än kvinnor kommer till tals i vargfrågan har bekräftats, och vår inbillning om att vargen väcker ilska har visat sig vara en underdrift snarare än en överdrift, då hot och hätska debatter synts såväl i våra intervjuer så som i nyhetsinslag.

Den 22 oktober 2015 attackeras en skola i Trollhättan av en maskerad gärningsman, han är beväpnad med kniv och ett svärdliknande föremål och lyckas attackera tre personer innan han själv skjuts till döds av polis. Den här uppsatsen handlar om just denna händelse och hur den återberättas i några av våra största nyhetsmedium. Jag vill undersöka hur artiklarna bidrar till en förståelse av denna händelse genom den berättelse som de tillsammans skapar. För att undersöka detta vill jag se vilka perspektiv som väljs när händelsen beskrivs, vilka röster som får höras och vilka delar av händelsen som ges utrymme. Jag undersöker således artiklarna med hjälp av textanalys och jag kombinerar en narrativ analys med kontextualiseringsanalys, för att sedan koppla resultaten till postkolonial diskursanalys. Jag har valt att kombinera dessa tre analysmetoder för att de tillsammans kan ge ökad förståelse för hur diskriminerande strukturer kan reproduceras via text, och i synnerhet mediernas olika texter. För det är just det jag vill undersöka i denna uppsats, hur de sex valda nyhetsartiklarna kan ge uttryck för diskriminerande strukturer. Analysen visar bland annat att den beskrivna platsen, Kronogården i Trollhättan, inte beskrivs som vilken plats som helst, utan som en plats där ”de” bor, där ”vi” inte hör hemma. Artiklarna bidrar till att skapa en polarisering mellan ”oss” och ”dem”, och platsen beskrivs vara en utsatt plats redan innan skolattacken ägt rum. De olika grupper som framträder i texterna tillskrivs också olika värden, där ”vi” ofta tillskrivs positiva egenskaper till skillnad från ”de”.

Titel               Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet - En kvantitativ innehållsanalys om två kvällstidningars rapportering om Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet efter valet 2014 respektive 2013.   Författare      Julia Alner och Rebecca Nygren   Kurs              Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) 30 hp   Termin           Vårtermin 2015   Syfte             Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ innehållsanalys se hur reaktionerna efter det norska och svenska valet såg ut i den norska tidningen Verdens Gang och den svenska tidningen Aftonbladet. Undersökningen görs genom att applicera teorierna Dagordningsteorin och Gestaltningsteorin. Vi vill se om det finns några skillnader eller likheter i hur den svenska tidningen Aftonbladet skriver om Sverigedemokraterna en månad efter det senaste riksdagsvalet 2014 och hur den norska tidningen Verdens Gang skriver om den norska motsvarigheten Fremskrittspartiet en månad efter det senaste valet i Norge 2013.   Nyckelord     SD, Sverigedemokraterna, Frp, Fremskrittspartiet, medierapportering, politik, kvällspress   Metod           Kvantitativ innehållsanalys   Material         Artiklar i Aftonbladet tidpunkten 2014-09-15 – 2014-10-14 där orden ”SD” eller ”Sverigedemokraterna” finns med samt artiklar i Verdens Gang tidpunkten 2013-09-10 – 2013-10-09 där orden ”Frp” eller ”Fremskrittspartiet” finns med.

No description available.

Sammanfattning I tidningar kan man läsa att polisens dödsskjutningar har ökat markant de senaste åren i Sverige. Tidigare har studier ämnats granska hur polisen gestaltas i media och hur lagstiftningen kring polisens rätt att använda våld ser ut. Syftet med denna studie är att få kännedom om hur det skrivs om polisens dödsskjutningar i media. Som bakgrundsinformation presenteras bland annat alla sjutton polisiära dödsskjutningar som skett under 2000-talet samt delar av polislagen och nödvärnsrätten. Frågeställningen för denna studie är följande: Hur skrivs det om polisens dödsskjutningar i två dagstidningar och två kvällstidningar under 2000-talet? Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella modell har 43 tidningsartiklar, som behandlar polisens dödsskjutningar, analyserats. Materialet till denna totalundersökning togs fram ur artikeldatabasen Mediearkivet. Studien avgränsades till två stora svenska dagstidningarna och två stora svenska kvällstidningarna; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den teoretiska referensram som användes för denna studie var Berger och Luckmanns teori om socialkonstruktivism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet av denna studie visar att följande diskurser fanns i tidningsartiklarna; nödvärn, polisens beväpning och psykiskt sjuka. Dessa tre diskurser belyses med flera citat och mina egna reflektioner för att analysera hur tidningarna skriver om polisens dödsskjutningar.

Syfte och frågeställningar: Studien presenterar bilden av svensk klimatrapportering under en veckas tid. Syftet med studien är således att få en ökad förståelse för svensk klimatrapportering. Studien har följande övergripande frågeställning: - Hur ser bilden av klimatet ut i en svensk nyhetsvecka 2019? För att kunna besvara den huvudsakliga frågeställningen ställs följdfrågorna: - Vilka teman går att urskilja ur en veckas svensk medierapportering om klimatet? - På vilket sätt gestaltas nyheter om klimatet utifrån teorier om nyhetsvärdering? - Hur framställer nyhetsmedierna klimatproblem utifrån idéer om konstruktiv journalistik och hur påvisas lösningar till problemen? Metod och material: En diskursanalys genomförs på det valda materialet. Materialet för studien består av klimatrelaterade inslag och artiklar från Rapport, Tv4 Nyheterna, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under en veckas tid under våren 2019. Huvudresultat: Resultatet av studien visar på att en stor del av rapporteringen kring klimatet är präglat av områdena transport och ekonomi. Varför dessa teman är återkommande i en såstor del av materialet kan inte med säkerhet fastställas. Det kan dock bero på att både transport och ekonomi är breda ämnen med flera olika aspekter.

Aim and main questions: This study aims to examine differences and similarities in how the swedish newspaper Dagens Nyheter portrayed the refugee immigrations during these wars. The main questions are: •How didDagens Nyheterportray the immigration of refugees from the wars in Balkans in 1992 compared to refugees from the Syria war in 2015/2016?•What themes or patterns can be distinguished in the news articles? Main results: The results indicates that there is an expectationthat refugees should work and contribute to the Swedish society and that the subject of financial consequences is characterized by two aspects; one that indicates that refugees strengthens the Swedish economy through working and another indicates that refugee immigration is a burden for the economy. Although, the refugee immigration is portrayed as a problem during both periods. Refugees are portrayed with more sympathy and their situations are raisedby individuals from civil society during 2015/2016. The articles depicta perspective that shows a concern and fear of what problems themassive immigration mightcause to the society.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. </p><p>Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. </p><p>Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten.</p>

Övergången till digital marksänd television rönte stor uppmärksamhet i medierna. Debatten handlade om staten som genom övergången skulle få större möjligheter till att kontrollera me-diemarknaden, om en teknik som var föråldrad och om oförberedda tittare. Gotland var först ut i detta teknikskifte och uppmärksammades speciellt. De lokala dagstidningarna har stark ställning i Sverige och har flera funktioner. De fungerar ofta som den huvudsakliga källan för den lokala samhällsorienteringen, som ett forum för den lokala debatten med såväl kommen-tarer som opinionsmaterial, både på redaktionell nivå som insändarnivå. Vid ett teknikskifte som detta är det speciellt intressant att undersöka de lokala tidningarna roller och funktioner. Jag undersöker de två gotlandstidningarna Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar, och följer rapporteringen tidsmässigt kring själva implementeringen på Gotland, det vill säga pe-rioden före-under-efter starten av digitala marksändningar på Gotland. Undersökningen är gjord utifrån tre nivåer i tidningarna; nyhetsartiklar, de läsarnära insändar-artiklarna och de politiska debattartiklarna. Mina resultat visar bland annat att de lokala tid-ningarna hade digital-tv-övergången högt på agendan under en lång period, men att nyheten i stort sett dog efter att implementeringen var genomförd. Tidningarna fungerade också utifrån flera av nyhetsmediernas traditionella funktioner som exempelvis informationsöverförare och kommentator, aktörer som Teracom och Digital-tv-kommissionen haft en stor möjlighet att nå fram till de gotländska läsarna med information om övergången. På insändar- och debattforum har dock i stort sett endast negativa åsikter obemötta kunnat figurera, en ensidig debatt har så-ledes förts och en bild av en totalt negativ samhällsopinion skapades. Tidningarnas sammantagna rapportering av övergången avspeglar de åsikter gotlänningarna som de faktiskt hade enligt den tidigare DIGOT-undersökningen. Efter övergången hade de en betydligt mer positiv syn på digital-tv än vad de hade innan övergången. Tidningarnas bilder är konstruktioner som skapas i intim samklang tillsammans med läsarna. Medieinnehållet är ett urval av de händelser som finns under en viss period. Innehållet avspeglar både vad som händer, vad som tidningarna anser läsarna bör få ta del av, vad de tror läsarna vill ta del. Me-dieinnehållet och de budskap de sänder är således en konstruktion som både produceras och vidmaktshålls i nära samklang med dess användare.

Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten.