Vargen har varit ett mytomspunnet och hatat djur genom hela vår historia, och den väcker fortfarande starka känslor. Licensjakt på varg återinfördes i början av 2010, och den väckte lika höga röster från jaktmotståndare så som jägare som ville skjuta fler vargar än de tilldelats. Uppståndelsen kring vargen avspeglades även i våra medier, och rapporteringen har varit mycket intensiv under jaktperioderna. Hur kommer det säg då att vargen har fått detta mediala utrymme? Vi har i denna uppsats ägnat oss åt etermedierna, främst P4 Dalarnas nyhetsrapportering men även Ekots sändningar, med fokus på dess rapportering om vargen. Vi har gjort en lyssning per dag under en tremånadersperiod (före, under och efter jaktveckorna), december 2009 till februari 2010 (Ekot och Dalanytt) respektive december 2010 till februari 2011 (enbart Dalanytt), totalt 269 nyhetsinslag. För att kunna bredda och utveckla teorier om varför vargen får så pass stort utrymme har vi även gjort intervjuer på P4-redaktionen i Falun. I P4 Dalarna, som är ett av Sveriges varglän, är det inte bara jakten som skapar rubriker utan även tjuvjakt på varg, angrepp på tamdjur och skyddsjakt. Medan vi kan se att vargen blev en riksangelägenhet i Ekot enbart under den aktuella jaktveckan. Fördomar som att fler män än kvinnor kommer till tals i vargfrågan har bekräftats, och vår inbillning om att vargen väcker ilska har visat sig vara en underdrift snarare än en överdrift, då hot och hätska debatter synts såväl i våra intervjuer så som i nyhetsinslag.

Syftet med denna studie var att undersöka goda nyheter i Aktuellt mellan år 2000 och 2014. Två frågeställningar formulerades för studien. Dels hur förekomsten av goda nyheter förändrades i programmet, dels vilka roller och karaktärer de hade under den nämnda perioden. I studien användes termen goda nyheter som ett paraplybegrepp för olika typer av nyheter med något slags konstruktiv eller positiv vinkel. Metoden för studien var en kvantitativ innehållsanalys och urvalet baserades på skapandet av syntetiska veckor. 90 Aktuelltsändningar analyserades, vilket gav 722 analysenheter, alltså nyhetsinslag. Resultatet visade att de goda nyheterna fördubblades från 2000 till 2014. De flesta goda nyhetsinslagen handlade om kultur, nöje eller medier men det var inom ämnena ekonomi, arbetsmarknad och näringsliv som de goda nyheterna ökade mest. De goda utrikesnyheterna mer än tredubblades och de senare åren i undersökningen var utrikesnyheter goda i större utsträckning än inrikesnyheter. De goda nyheterna var i genomsnitt längre än andra nyheter. Resultatet tolkades och diskuterades utifrån teorier om nyhetsvärdering, medielogik och kommersialisering samt utifrån hur resultatet förhöll sig till public services och Aktuellts uppdrag. En möjlig förklaring till ökningen av goda nyheter är att de avvek från normaltillståndet i både samhället och nyhetsflödet. Därmed blev de unika och nyhetsmässiga. En annan tolkning är att de var en viktig del av nyhetsmixen och bidrog till en dynamisk mediedramaturgi. Även den höga konkurrensen om mediekonsumenterna skulle kunna vara en bidragande faktor till ökningen av goda nyheter.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad som sagts, skrivits och debatterats kring nyhetsvärdering och framförallt vad som utgör en nyhets värde. Genom vår egen kvantitativa undersökning av Dagens Nyheter och Expressens artiklar från år 2009 vill vi söka svaret om vad som utgör en stor respektive liten nyhet i dagspressen. Slutligen har vi med hjälp av vår matematiska formel baserat de orsaker som vår teoridel tar upp på variabler som gör det möjligt att räkna ut/förutse en nyhets värde på förhand. Formeln skall ses som ett alternativt sätt att hantera diskursen för nyhetsvärdering.   Metod: kvantitativa metoder som stöd för kvalitativa metoder Material: Studentlitteratur samt ett urval för Expressens respektive Dagens Nyheter upplagor under 2009.   Resultat: Vi har konstruerat samt testat en matematisk formel för nyhetsvärdering som tycks fungera med gott resultat över det vi avsåg att undersöka. Försök till en ny diskurs kring begreppet Nyhetsvärdering har även gjorts.

Ljudbildspel har producerats på tidningar i Sverige sedan 2007. De har blivit ett allt mer vanligt förekommande medieformat som idag syns på såväl kvällspressens, de stora morgontidningarnas och de lokala tidningarnas hemsidor. Samtidigt gör så gott som alla redaktioner nedskärningar, vilket inte minst drabbar fotograferna vars arbetsbörda växer i och med att bilder får en allt mer framträdande roll i pressen (Frigyes, 2010, s. 4-10). Produktionen av ljudbildspel är tidskrävande då fotografen inte bara tar bilder utan även ska ta fram ljud och klippa ihop det tillsammans med bilderna. I den här fallstudien av hd.se undersöks hur många som tittar på ljudbildspelen på deras hemsida samt om det finns vissa gemensamma karaktärsdrag hos de ljudbildspel som är mest besökta. Studien delas in i två delar där resultaten kombineras för att besvara studiens syften och frågeställningar. Den första delen av studien är en granskning av ljudbildspelens besöksstatistik samt besöksstatistik på andra delar av hemsidan för att utröna hur många som tittar på ljudbildspelen. Den andra delen är en kvantitativ innehållsanalys av samtliga ljudbildspel på hd.se där vi undersöker specifika karaktärsdrag hos varje ljudbildspel samt undersöker hur man puffat (gjort reklam) för ljudbildspelen både på webben och i papperstidningen. Båda delarna av studien kombineras för att svara på om de mest besökta ljudbildspelen har några specifika karaktärsdrag gemensamt. Studiens resultat visar att ljudbildspelen på hd.se har färre unika besökare än artiklar som behandlar samma ämne. Skillnaden till artiklarna var dock relativt liten. Med tanke på att ljudbildspelen är svåra att hitta på hd.se kan man ändå säga att intresset för ljudbildspelen är relativt stort. Intresset har dessutom stadigt ökat sedan man började producera dem 2007. Studiens resultat visar även att ljudbildspel på hd.se med vissa karaktärsdrag har fler unika sidvisningar än övriga ljudbildspel, samtidigt som dessa karaktärsdrag oftast saknas i ljudbildspelen. Exempel på dessa karaktärsdrag är ljudbildspel som behandlar ämnen som brott och juridik samt innehåller negativa inslag. Vidare har studien visat att ljudbildspel som man puffat för på hd.se har fler unika sidvisningar samtidigt som puffar i papperstidningen inte verkar påverka antalet unika sidvisningar.

The aim of this study was to explore how the Black Lives Matter movement was constructed on Instagram by American television channels the week after George Floyd was killed. The purpose was to answer the following questions; (1) What proportion of the posts were dedicated to the Black Lives Matter movement during the chosen week? (2) How was George Floyd and Derek Chauvin portrayed on the media ́s Instagram? (3) What words and images were used to describe the Black Lives Matter movement? (4) What similarities and differences can be found between the channels ́ portrayals of the Black Lives Matter movement? The approach chosen was a multi-method research, thus using a both qualitative and quantitative design. Based on this method 112 Instagram posts uploaded between May 27th and June 2nd, 2020 were analyzed. CNN, Fox News and MSNBC are the largest news channels in the United States and therefore chosen for this study. Our study concluded that the overall presentation of the Black Lives Matter movement was positive, in terms of the total reporting from all three channels. Observing the channels separately, CNN and MSNBC mostly portrayed it positively, while Fox News mostly negatively. According to our analysis, the reason why the posts could be perceived in this way was based on the words used and images displayed. The words death, looter, and violence provided a negative understanding of the situation. Whereas the words such as loving, solidarity and freedom created a positive appearance. Overall the study found that the proportion of reporting on Black Lives Matter was vast in comparison to other news stories on all three channels. However, one of the substantial differences between them was the portrayal of the offender Derek Chauvin and the victim George Floyd.