Uppsatsens syfte är att undersöka hur närvarande klickstatistik är i det redaktionella arbetet hos fem webbredaktioner och vilken påverkan klickstatistik har på dessa redaktioners nyhetsvärdering. Dessutom är syftet är att undersöka hur journalister ser på sin egen redaktions förhållningssätt till klickstatistik och hur de ser på klickstatistik i allmänhet. De huvudsakliga frågeställningarna som studien utgår ifrån är följande: På vilket sätt används klickstatistik på svenska webbredaktioner idag? Hur påverkar klickstatistik nyhetsvärderingen?  Hur ser de enskilda journalisterna på sina respektive redaktioners förhållningssätt till klickstatistik och hur ser de på fenomenet i allmänhet? Webbredaktionerna som undersökts är dn.se (Dagens Nyheter, gd.se/arbetarbladet.se (Gefle Dagblad/Arbetarbladet), na.se (Nerikes Allehanda), nt.se (Norrköpings Tidningar) samt en anonym redaktion. Metoderna som används i studien är direktobservation och samtalsintervju. Två redaktioner har både observerats och intervjuats medan tre redaktioner enbart intervjuats. Teorin som uppsatsen haft som utgångspunkt är de olika teorierna om nyhetsvärdering. Uppsatsen utgår också från tidigare forskning kring ämnet klickstatistik. Resultatet visar bland annat att klickstatistik används som en indikator på vilka nyheter som fungerar hos publiken samt att den påverkar sättet redaktionerna presenterar sina nyheter på. Resultatet visar också att klickstatistik är en ytterligare variabel att ta hänsyn till när det kommer till nyhetsvärdering, samt att klickstatistik skapar en ständig balansgång mellan vad som är publicistiskt relevant och vad som lockar många läsare.

Ljudbildspel har producerats på tidningar i Sverige sedan 2007. De har blivit ett allt mer vanligt förekommande medieformat som idag syns på såväl kvällspressens, de stora morgontidningarnas och de lokala tidningarnas hemsidor. Samtidigt gör så gott som alla redaktioner nedskärningar, vilket inte minst drabbar fotograferna vars arbetsbörda växer i och med att bilder får en allt mer framträdande roll i pressen (Frigyes, 2010, s. 4-10). Produktionen av ljudbildspel är tidskrävande då fotografen inte bara tar bilder utan även ska ta fram ljud och klippa ihop det tillsammans med bilderna. I den här fallstudien av hd.se undersöks hur många som tittar på ljudbildspelen på deras hemsida samt om det finns vissa gemensamma karaktärsdrag hos de ljudbildspel som är mest besökta. Studien delas in i två delar där resultaten kombineras för att besvara studiens syften och frågeställningar. Den första delen av studien är en granskning av ljudbildspelens besöksstatistik samt besöksstatistik på andra delar av hemsidan för att utröna hur många som tittar på ljudbildspelen. Den andra delen är en kvantitativ innehållsanalys av samtliga ljudbildspel på hd.se där vi undersöker specifika karaktärsdrag hos varje ljudbildspel samt undersöker hur man puffat (gjort reklam) för ljudbildspelen både på webben och i papperstidningen. Båda delarna av studien kombineras för att svara på om de mest besökta ljudbildspelen har några specifika karaktärsdrag gemensamt. Studiens resultat visar att ljudbildspelen på hd.se har färre unika besökare än artiklar som behandlar samma ämne. Skillnaden till artiklarna var dock relativt liten. Med tanke på att ljudbildspelen är svåra att hitta på hd.se kan man ändå säga att intresset för ljudbildspelen är relativt stort. Intresset har dessutom stadigt ökat sedan man började producera dem 2007. Studiens resultat visar även att ljudbildspel på hd.se med vissa karaktärsdrag har fler unika sidvisningar än övriga ljudbildspel, samtidigt som dessa karaktärsdrag oftast saknas i ljudbildspelen. Exempel på dessa karaktärsdrag är ljudbildspel som behandlar ämnen som brott och juridik samt innehåller negativa inslag. Vidare har studien visat att ljudbildspel som man puffat för på hd.se har fler unika sidvisningar samtidigt som puffar i papperstidningen inte verkar påverka antalet unika sidvisningar.