Syftet med denna studie var att undersöka goda nyheter i Aktuellt mellan år 2000 och 2014. Två frågeställningar formulerades för studien. Dels hur förekomsten av goda nyheter förändrades i programmet, dels vilka roller och karaktärer de hade under den nämnda perioden. I studien användes termen goda nyheter som ett paraplybegrepp för olika typer av nyheter med något slags konstruktiv eller positiv vinkel. Metoden för studien var en kvantitativ innehållsanalys och urvalet baserades på skapandet av syntetiska veckor. 90 Aktuelltsändningar analyserades, vilket gav 722 analysenheter, alltså nyhetsinslag. Resultatet visade att de goda nyheterna fördubblades från 2000 till 2014. De flesta goda nyhetsinslagen handlade om kultur, nöje eller medier men det var inom ämnena ekonomi, arbetsmarknad och näringsliv som de goda nyheterna ökade mest. De goda utrikesnyheterna mer än tredubblades och de senare åren i undersökningen var utrikesnyheter goda i större utsträckning än inrikesnyheter. De goda nyheterna var i genomsnitt längre än andra nyheter. Resultatet tolkades och diskuterades utifrån teorier om nyhetsvärdering, medielogik och kommersialisering samt utifrån hur resultatet förhöll sig till public services och Aktuellts uppdrag. En möjlig förklaring till ökningen av goda nyheter är att de avvek från normaltillståndet i både samhället och nyhetsflödet. Därmed blev de unika och nyhetsmässiga. En annan tolkning är att de var en viktig del av nyhetsmixen och bidrog till en dynamisk mediedramaturgi. Även den höga konkurrensen om mediekonsumenterna skulle kunna vara en bidragande faktor till ökningen av goda nyheter.