Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys av könsrepresentation bland de intervjupersoner som får synas och komma till tals i nyhetssändningar. Med två nedslag, en vecka 2009 och en vecka 2014, har vi studerat könsrepresentation i stort, på ämnesnivå samt personnivå. Vi har frågat oss om Sveriges största nyhetsförmedlare, Rapport i SVT1, Aktuellt i SVT2 och TV4Nyheterna, med mål och policys om jämställdhet, faktiskt förmedlar en könsrepresentativ bild av samhället. Genom att undersöka 2009 och 2014 ser vi hur könsrepresentationen i nyhetssändningarna förändrats se senaste åren. En studie likt denna är ständigt nödvändig då tidigare forskning inte visar några bestående sanningar utan hela tiden behöver uppdateras. Studien grundas i teorier om kön och makt, hur redaktioner kan bidra till att reproducera stereotypa normer och föreställningar i samhället. Vi har frågat oss vem, kvinna eller man, som får synas och uttala sig om vad i nyhetssändningarna. För att kunna avgöra om bilden som förmedlas i nyheterna är könsrepresentativ har vi utgått från en teori om könsmärkning, där en sändning präglas av en könsmärkning om den representeras av endera kön till över 60 procent. Genom att studera könsrepresentation i sändningar kan vi visa hur andelen kvinnor i Rapport har minskat med 1,5 procentenheter, från 39,9 procent 2009 till 38,4 procent 2014. I Aktuellt har andelen kvinnor ökat med 7,7 procentenheter från 30,8 procent 2009 till 38,5 procent kvinnor 2014. SVT:s båda nyhetssändningar kan alltså sägas vara könsmärkta 2014. TV4Nyheterna är den sändning där andelen kvinnor har ökat mest. Från 2009 till 2014 har andelen kvinnor ökat med 11,6 procentenheter. Från 30,2 till 41,8 procent kvinnor. Genom att jämföra resultaten på de studerade nivåerna, ämnes- samt personkategorier, har vi dragit slutsatsen att trots att viss förbättring skett sedan 2009 förmedlar ingen av de studerade sändningarna en könsrepresentativ bild av samhället 2014.

Syftet med denna studie var att undersöka goda nyheter i Aktuellt mellan år 2000 och 2014. Två frågeställningar formulerades för studien. Dels hur förekomsten av goda nyheter förändrades i programmet, dels vilka roller och karaktärer de hade under den nämnda perioden. I studien användes termen goda nyheter som ett paraplybegrepp för olika typer av nyheter med något slags konstruktiv eller positiv vinkel. Metoden för studien var en kvantitativ innehållsanalys och urvalet baserades på skapandet av syntetiska veckor. 90 Aktuelltsändningar analyserades, vilket gav 722 analysenheter, alltså nyhetsinslag. Resultatet visade att de goda nyheterna fördubblades från 2000 till 2014. De flesta goda nyhetsinslagen handlade om kultur, nöje eller medier men det var inom ämnena ekonomi, arbetsmarknad och näringsliv som de goda nyheterna ökade mest. De goda utrikesnyheterna mer än tredubblades och de senare åren i undersökningen var utrikesnyheter goda i större utsträckning än inrikesnyheter. De goda nyheterna var i genomsnitt längre än andra nyheter. Resultatet tolkades och diskuterades utifrån teorier om nyhetsvärdering, medielogik och kommersialisering samt utifrån hur resultatet förhöll sig till public services och Aktuellts uppdrag. En möjlig förklaring till ökningen av goda nyheter är att de avvek från normaltillståndet i både samhället och nyhetsflödet. Därmed blev de unika och nyhetsmässiga. En annan tolkning är att de var en viktig del av nyhetsmixen och bidrog till en dynamisk mediedramaturgi. Även den höga konkurrensen om mediekonsumenterna skulle kunna vara en bidragande faktor till ökningen av goda nyheter.

Problemformulering och syfte: Medier påverkar människors tyckande och tänkande genom vad de väljer att visa för tittarna. Barn och unga blir i dag medieanvändare i mycket yngre åldrar än tidigare generationer. Syftet med undersökningen var att undersöka Lilla Aktuellts nyhetsurval under 2015. Vi ville undersöka hur väl de följde de traditionella kriterierna för nyhetsvärdering, hur variationen är mellan informativa och utbildande inslag gentemot underhållning och vilka som fick komma till tals i inslagen. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av 41 avsnitt av Lilla Aktuellt från året 2015. Avsnitten valdes ut efter ett stratifierat urval. Huvudresultat: Vårt resultat visar att kriterierna för vad som blir nyheter följs till viss mån men att inslagen i Lilla Aktuellt inte stämmer in på majoritet av medieforskaren Håkan Hvitfelts lista över vad som kan göra att något blir nyheter. Många av inslagen hade kort geografiskt och kulturellt avstånd vilket är två punkter Hvitfelts lista. ”Nöje/Kultur” var den kategori som hade flest inslag tätt följt av ”Skola”. Att det var så många inslag om skolan kan bero på att målgruppen för Lilla Aktuellt är barn i åldrarna 8–12 år och deras vardagar kretsar mycket runt skolan. Informativa och utbildande inslag är de som är dominerande gentemot de inslagen av underhållande karaktär. 77 procent av alla inslag var informativa och utbildande. Barn, både pojkar och flickor, är de som till största del får komma till tals i inslagen. Det kan vara så eftersom Lilla Aktuellts redaktion tänker att barn lättare kan ta till sig information om det är ett annat barn som berättar.

I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat. Skolinslagen visar inte samma spridning av innehåll längre utan domineras av ”läro-” och ”miljö- och hälsofrågor” på bekostnad av ”rättighetsfrågor” och ”skolpolitik”. Skolan utomlands skildras inte lika ofta längre.Jämfört med förr visar resultaten att vuxnas yttrandenärvaro har minskat kraftigt, politikers närvaro är framförallt minskad. Fler barn kommer till tals, men yttrandetiden för barn har minskat. Både flickor-pojkar som yttrar sig i inslag är vanligare nu, men samtidigt har inslag där bara flickor uttalar sig ökat. Barn uttalar sig i mindre självständiga roller idag och framställs som mer passiva än aktiva. Lilla Aktuellts redaktion tilltalar barn på ett mer personligt sätt nu, men vägleder inte barn om deras rättigheter.Slutsatsen är att Lilla Aktuellt gestaltar skolan mer som en sluten egen värld idag där barn i större utsträckning framställs som passiva elever. Nyhetsframställningen har blivit mer neutral och problembeskrivningen innehåller betydligt mindre vägledning om barns rättigheter. Detta sammantaget gör att programmet inte bidrar till att stärka barns ställning i samhället.

Uppsatsen undersöker förändringar i SVTs utbud av barnprogram samt förändringen i bilder, tilltal och vilka som får komma till tals i nyhetsprogrammet Lilla Aktuellt. Uppsatsen undersöker vecka 37 mellan åren 2000 och 2012 med nedslag vartannat år (2000, 2002 etc.). Uppsatsen består två analyser, varav den ena är en kvantitativ analys. Den fokuserar på SVTs utbud av barnprogram. Fokus ligger på programtyp, genre, utseende och ursprungsland. Totalt analyserades 629 barnprogram. Analysen har, precis som resten av uppsatsen, Ingegerd Rydins bok (2000) Barnens röster – program för barn i Sveriges radio och television 1925-1999 som teoretisk ram. Uppsatsen innehåller även en kvalitativ del där programmet Lilla Aktuellt analyseras. Totalt analyserades sju program, ett från varje undersökningsår, med fokus på bilder, tilltal och vilka som får komma till tals. Delen har förutom Rydin även Terje Hillesunds bok (1994) Står det noe nytt? samt Kristina Lundgren, Birgitta Ney, Torsten Thuréns bok (1999) Nyheter – att läsa tidningstext som teoretisk ram. Resultatet av undersökningen visar att serier ökar i takt med underhållning och datoranimerade program. Dessutom minskar dramatiseringar och program med grund i verkliga miljöer. Även den totala programtiden har ökat samtidigt som tiden för journalistiskt inriktade program minskat. Vad gäller Lilla Aktuellt finns små förändringar i tilltal. Det har gått från näst intill barnsligt de första åren, via väldigt seriöst för att sedan landa i en varm ton som ändå är seriös. Bildurvalet har förändrats på så sätt att inslagen blivit mer kreativa i sina utformningar. Redaktionen har även blivit mer medveten om att undvika stereotyper och könsroller i inslagen som produceras.

Syftet med undersökningen är att finna olika arbetsmetoder som lågstadiepedagoger i årskurserna 1–3 använder i sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Undersökningen reflekterar även om vilka möjligheter och hinder som lågstadiepedagoger möter i sina arbetsmetoder när det kommer till nyhetsundervisning. Arbetsmetoderna skulle därmed kunna bidra till kunskap- och lärandetillfällen som man själv kan använda i sin egen undervisning. Forskning har visat att det finns ett begränsat antal undersökningar utförda på lågstadiet med yngre elever inom samhällskunskapsämnet. Forskningen som finns har bland annat belyst hur lågstadielärare arbetar med samhällskunskapsämnet i bredare omfång. En större mängd forskning finns för de äldre årskurserna då forskare bland annat undersökt hur elever förstod information i tidningsartiklar, nyheter kopplat till bilder samt hur elever i olika åldrar uppfattade sanna och falska nyheter. För denna undersökning har metoderna observation och kvalitativ intervju använts där fyra observationstillfällen och sju intervjuer med lågstadiepedagoger som undervisar i årskurserna 1 – 3 blivit utförda. Teorin som använts i denna undersökning var det sociokulturella perspektivet. Analyser och diskussioner har sedan blivit utförda med stöd av teorin och den tidigare forskningen där resultatet grundat sig i lågstadielärarnas utsagor.Undersökningens resultat visar hur lågstadielärare inkluderar nyhetsprogrammet Lilla aktuellt som en del av sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Lilla aktuellt har ett stort fokus i klassrummen och lärarnas arbetsmetoder relaterat till nyhetsprogrammet skiljer sig beroende på vilken skola de arbetar på samt vilken elevgrupp som klassen består av. I samband med nyhetsundervisning har samtliga lärare prioriterat muntlig kommunikation som tillvägagångsätt då man antingen tillsammans i helklass eller i mindre grupper samtalat om nyhetsinnehåll. En del lärare lägger större tyngd på att diskutera nyhetsinnehåll på ytan medan andra vill att eleverna ska gräva djupare för att förstå nyhetens bakgrund, händelse och lösning. / The purpose of this paper was to find different teaching methods that is used by primary school teachers in grades 1 – 3 in their social studies instruction regarding news. This paper would also inform the possibilities and the obstacles that the primary school teachers face with their own teaching methods when it comes to news education. The teaching methods would thereby contribute to knowledge- and learning opportunities that other teachers can use in their own classrooms. Research has shown that there are limited number of surveys done in social studies education for lower grades with younger children. The research that can be found has shown with a wider range how primary school teachers educate the students in social studies. A bigger amount of research can be found for older students in news teaching and some of this research show how students understood the information in articles, the connection between news and pictures and also what students in different ages could understand with true and fake news. The methods that have been used for this paper are observation and qualitative interview and the total of four observations and seven interviews with primary school teachers that teach in the grades 1 – 3 have been collected. The theory that has been included in this paper is the sociocultural perspective regarding teaching methods. With the support from the theory and previous research has statements from the primary school teachers been analyzed and discussed.The result of this paper has shown that primary school teachers include the news program Lilla aktuellt as a part of the social studies when it comes to teaching about news. The news program Lilla aktuellt has a big focus in classrooms but the teachers’ teaching methods related to this varied based on the school and the groups of students. The most common teaching methods when it comes to news education has shown to be oral communication either in smaller groups or with all the students together. Some teachers put energy in the basic information regarding news, for example the event, while others think it is important for the students to learn the whole picture like the news background, event and the solution.

Lilla Aktuellt is the only news show in Sweden that is directed toward children and is supposed to be at their service - producing news for them in a way that they can relate to and understand.  The aim of this study is to investigate how people that participate in interviews in Lilla Aktuellt are represented depending on their sex, age and ethnicity with the help of intersectionality, social representation and framing theories. We have tried to answer if there are any patterns in how people who participate in the news reports of Lilla Aktuellt are portrayed depending on what sex, age or ethnicity they could belong to. We also investigate what differences and similiarities that can be distinguished from the content of the show over time depending on these social categories.   We have done a critical discourse analysis on 52 news reports from the program, with half from 2004 and half from 2014. During this process we found several discourses which suggests that there is a difference in how people are portrayed dependning on the social categories mentioned above, and what subjects they get to represent in the news reports. There is also a change in what kind of news that are brought up in the programs in 2014 compared to 2004, which have lead to a difference in who gets to participate the most in the program. Our study shows that children gets a greater representation in 2014 than in 2004.

I denna uppsats undersöks SVT:s nyhetsprogram Aktuellt och deras användning av experter. Ur ett genusperspektiv undersöks förekomsten av kvinnliga respektive manliga experter i avseende att uppmärksamma könsskillnader i nyhetsmedier. Resultatet jämförs också med tidigare forskning och resultat om könsfördelning och könsmärkning i nyhetsmedier. Det teoretiska ramverket består bland annat av teorier om den manliga normen, mediernas makt och genusslentrian samt könsmärkning inom nyhetsjournalistik. De empiriska materialet utgörs av nyhetssändningar från Aktuellt mellan åren 2001-2016. Konstruerade veckor hjälper till att avgränsa ett omfattande material och förhoppningen har varit att kunna säga något om Aktuellts typiska eller genomsnittliga användning av experter. Totalt har 96 nyhetssändningar och 108 experter undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys, ett användbart verktyg för att ta reda på hur vanligt förekommande något är i ett material eller hur stort utrymme vissa ämnen eller grupper får. Resultatet visar att de hypoteser som prövas delvis bekräftas och delvis falsifieras vilket gett ett mer komplicerat resultat än förväntat. Det framkommer en manlig dominans bland Aktuellts experter och männen är i genomsnitt något äldre än de kvinnliga experterna. Resultatet visar också att stereotyper kring vilka ämnen som är traditionellt manliga respektive kvinnliga delvis påverkar vem som kommenterar vad. Men resultatet avviker också från traditionella mönster. Till exempel visar studien att juridiska frågor, ett traditionellt sett manligt ämnesområde, i större utsträckning kommenteras av kvinnliga experter. I uppsatsen konstateras även att könsbalansen i Aktuellt är bättre än vad mycket av den tidigare forskningen visat. Manliga och kvinnliga experter ges exempelvis nästintill likvärdigt utrymme i form av taltid och antal frågor, och något samband mellan expertens kön och en chefsposition kan inte hittas. Avslutningsvis konstateras att könsbalansen, trots vissa stereotypa drag, har förbättrats över tid. Resultatet kan därmed sägas gå i linje med ett alltmer jämställd samhälle, vilket är ett viktigt steg för demokratin, vår syn på varandra samt våra normer och värderingar.

Vi har gjort en kvantitativ undersökning som visar hur experter används i tv-nyheterna. Hur presenteras experterna, var kommer de ifrån och vilka representerar de? Vi har även undersökt hur läng tid experten får prata och om programmens användning av experter skiljer sig åt beroende på nyhetens ämne. Utgångspunkten har varit hur mycket information man som tittare får om experterna, utan att veta något om deras egentliga kunskapsinnehav eller person. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken sorts personer som medierna konstruerar till experter.  Programmen vi har undersökt är Rapport, Aktuellt och Tv4-nyheternas huvudsändningar. Vi valde ut vecka 46 år 2001 och samma vecka 2011. I undersökningen har vi även analyserat eventuella skillnader mellan de olika programmen.  Totalt undersöktes 41 nyhetssändningar vilket genererade 104 experter. Dessa analyserades utifrån 18 olika variabler, exempelvis uppskattad ålder, kön, och presentation.  Vi har i analysen utgått från olika teorier om mediernas konstruktion av experter, expertrollen historiskt sett och journalistikens olika faser. Undersökningens resultat stödjer tidigare forskning som menar att den typiske experten är en man i medelåldern. Männen är överrepresenterade i antal. Då kvinnor förekommer är de oftast yngre än männen. Nyhetsprogrammen i vår undersökning gav för det mesta tittaren information om varför en expert fick agera expert, till exempel genom titlar, information om vem denne representerade och dylikt.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur representationen av funktionshindrade ser ut i SVT:s barn- och ungdomsprogram; Lilla sportspegeln, Lilla aktuellt och Miljöhjältarna. Frågeställningarna uppsatsen besvarar är: • Hur ofta förekommer funktionshinder i SVT:s barnprogram, Lilla Aktuellt, Lilla Sportspegeln och Miljöhjältarna? • Om funktionshinder förekommer, i vilken kontext förekommer de? • Finns det vissa funktionshinder som förekommer oftare än andra i programmen vi undersökt? • Om funktionshinder förekommer, hur ser fördelningen ut programmen emellan? Programmen vi undersökt är aktuella och riktar sig mot målgruppen barn och ungdomar mellan 8-12 år. Dessutom har de en liknande sändningstid samt programlängd. Gemensamt för programmen är också att de bygger på nutidsorienterade ämnen. Vi har undersökt 20 stycken av varje program. Det motsvarar 300 minuter av Lilla Aktuellt, 560 minuter av Lilla Sportspegeln och ca 600 minuter av Miljöhjältarna. Vi tillämpade metoden kvantitativ innehållsanalys i studien av programmen. Vidare analyseras resultaten av undersökningen med kvalitativa metodverktyg. Vi kom fram till ett resultat som pekar i samma riktning som tidigare forskning. Det betyder att funktionshindrade sällan förekommer i media. Av de 60 program som studerades förekom det bara personer med funktionshinder i 5 stycken. Dock såg vi inget mönster av någon särskild kontext som förekommandet av funktionshinder påträffades i. Rörelsehinder visade sig vara det mest frekvent förekommande funktionshindret. Lilla sportspegeln var det program där funktionshindrade fick störst utrymme. För att analysera resultaten av studien använder vi teorier av bl a Gunilla Hulténs som skrivit om journalistik och mångfald samt McQuail och Habermas teorier om det offentliga rummet. Vidare tillämpar vi teorier av Cecilia Von Feilitzen och Ulla Carlssons som gjort forskning på mediers påverkan på barn. Där efter redogör vi för utvecklingspsykologiska teorier för att analysera vilka konsekvenser medieinnehållet får för sina yngsta mottagare.